Kategorier
2013 Nyhetsbrev 10/2013

Urbana-rurala utmaningar

Stad 2Under åren 2010-2015 ökar världens urbana befolkning i genomsnitt med 200 000 personer per dag, varav 91 procent (183 000) sker i utvecklingsländer. Uppgifterna är från UN Habitats State of the World´s Cities 2012/2013. Det är inte överraskande att det är den mera landsbygdsdominerande delen av världen som mottar den största urbaniseringsvågen, men det betyder även att det sker främst i områden med för svag infrastruktur att ta emot dessa invällande massor. Följden är utbredd slumifiering i storstäderna och en global utmaning att skapa socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara städer. I de mera utvecklade länderna har den urbana populationstillväxten stagnerat, 0,67 procent per år sedan 2010. Attraktiva och centrala stadsregioner fortsätter växa snabbare, på bekostnad av de inattraktiva och perifera stadsregioner.

UN Habitats rapport slår även fast att växande städer ligger i växande regioner, och samhällsfilosofen Richard Florida har talande beskrivit den framväxande världen som en värld av toppar och dalar. Topparna kommunicerar sinsemellan och dalarna halkar allt mera efter och stagnerar. Alla stadsregioner vill tillhöra topparna. I den starka fokuseringen på det urbana bör blicken även vändas mot det rurala, och en central fråga är de urban-rurala relationerna i både framgångsrika och stagnerande stadsregioner, samt utmaningarna för de gemensamma platser där stad och land växer samman, rurbana platser i gränslandet mellan det urbana och det rurala. Städer och deras omgivande regioner är ekonomiskt beroende av varandra och tenderar att dela samma socio-ekonomiska och demografiska trender, betonas det i UN Habitat-rapporten.

Ändå finns det tydliga skillnader, för i de flesta nordamerikanska städer tenderar regionerna att dominera över de urbana områdena, medan välståndet för hela regioner i Västeuropa långt hänger på en primär tätort och dess koncentration av service och tillverkning. Det finns en motreaktion mot urbaniseringen, en grön våg av utflyttning ”ut till naturen”, men huvudtrenden går ännu in mot städerna. I en allt mer urbaniserad värld handlar den avgörande frågan allt mer om hållbarhet, ekologisk, social, ekonomisk, samt om livskvalitet. Några centrala faktorer lyfts fram av FN: ”när en stad genererar sysselsättning och ekonomisk tillväxt skapar den livskvalitet, när den planerar bättre byggnader och offentliga platser som erbjuder attraktiva, säkra, rena och funktionella omgivningar ökar den livskvaliteten, när den erbjuder goda offentliga transporter ökar livskvaliteten både för användare och för icke-användare, när den höjer utbildningsnivån och erbjuder god hälsovård säkerställs långsiktig livskvalitet, och när den reducerar användningen av miljöresurser och blir mera energieffektiv förbättras livskvaliteten”.

Uppgifterna är från ledaren, skriven av Peter Ehrström, i Vasabladet (4.3).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s