”Finland har inte retirerat från hela-landet-ska-vara-bebott-positionen” – chefredaktör Torbjörn Kevin om reformer

Åbo Underrättelsers chefredaktör Torbjörn Kevin skriver i ledaren för tidningen (från 7.2) om att turen nu har kommit till professor emeritus Asko Suikkanen att kritisera den alternativlöshet som präglar det finländska samhället. I en intervju i Suomenmaa (4.2) ställer Suikkanen diagnosen att kommunreformen inte går tillräckligt in i de samhälleliga strukturerna. Hans kritik tecknar en bild som ger kommunreformen ett sammanhang – tyvärr exaktare: en frånvaro av ett sammanhang. Om statsandelarna skriver Kevin att de kom till som ett resultat av en samhällsideologi med bred uppslutning kring en Robin Hood-filosofi: Man tar lite av de rikare och ger till de fattigare – så folk kan bo kvar i de landsbygdsregioner som i festtalen är så självklart bebodda. Det fanns en mening med statsandelarna och den förverkligades via kriterier som gynnade norra och östra Finland, liksom skärgårdsregioner som är sin speciella version av glesbygd – Finland har inte retirerat från hela-landet-ska-vara-bebott-positionen. Men varifrån kommer de statsandelskalkyler som nu spottas ut med något slags lottorytm, frågar sig Kevin. Det verkar inte finnas någon som vet eller som kan utveckla en samhällsideologisk motivering till de nya kalkylerna, och dito gäller för kommunreformen i stort.

Hela ledaren kan läsas på webbplatsen abounderrattelser.fi.

Anmälan till allfinlandssvenska innovationslägret på slutrakan

Pjukala folkhögskola
Foto: Pia Prost

Det allra första allfinlandssvenska innovationslägret ordnas på Pjukala folkhögskola i Pargas den 17-19 mars med temat Gränsen som möjlighet. Målet med lägret är att hitta nya samarbets- och näringsinnovationer, samt att få fram konkreta idéer med handlingsplaner som går att förverkliga i praktiken. Fokus ligger på att utveckla ett kontinuerligt samarbete mellan olika grupper i samhället och mellan de olika regionerna. Lägrets gränsöverskridande tema genomsyrar arbetet som görs, där olika delteman är t.ex. företagssamarbete, ungdomar, mentorskap, skärgårds- och landsbygdsfrågor. Det är just i gränsregioner och i det osäkra, lite annorlunda där det kan bildas en grogrund för nytänkande.

Lokalekonomidagar med fokus på levande lokala ekonomier

Hur skapar man levande lokala ekonomier i Husby-Långhundra, Blankaholm och Tavelsjö? Vad kan vi lära av de goda exempel som finns, och vad säger forskarna? Genom att investera i den lokala ekonomin och förbättra handelsbalansen mellan stad och land, skapas förutsättningar för företagande och sysselsättning. Men kan det också vara ett sätt att minska transporterna, koldioxidutsläppen och sårbarheten i den globala ekonomin? På Lokalekonomidagen söker man svaren. Under våren hålls Lokalekonomidagar på olika platser runt om i Sverige – den 4 mars konferens i Knivsta, Uppland, den 18 mars i Vimmerby, Småland, den 25 april i Göteborg och den 5 maj hålls Lokalekonomidag Norr som kommer att köras parallellt live och med videolänk på Vilhelmina och Arvidsjaurs Lärcentra samtidigt. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva är en av många arrangörer av Lokalekonomidagarna.

Mer info finns på webbplatsen lokalekonomi.helasverige.se. Se även tidning från fjolårets konferenser.

Öppna byarnas dag i Egentliga Finland

Ifjol arrangerades ett mycket populärt evenemang, Öppna byarnas dag, i Satakunda där deltagande byar kunde presentera sig och ordna olika program. Det kan handla om auktioner, teaterföreställningar, öppet hus i museerna, gårdsloppisar, sportevenemang o.s.v., eller allt på en gång! I år är även byarna i Egentliga Finland inbjudna att medverka i dagen, som arrangeras den 26 april. Den här gången hålls den både i Satakunda och Egentliga Finland. Evenemanget innebär inga kostnader för deltagande byar, eftersom Egentliga Finlands Byar rf och SataKylät ry står för den allmänna marknadsföringen tillsammans med projektet Onni kutsuu kylään.

Uppgifterna är från webbplatsen efbyar.fi. Se även info (på finska) om årets evenemang på webbplatsen satakylat.fi.

Bland svenska höghusen gror landsbygdsdrömmar

Drygt var tredje boende i miljonprogram och liknande områden kan tänka sig att bo på landet och mer än var tionde vill flytta dit, framkommer det av Miklos årliga miljonprogramsundersökning som svenska Jordbruksverket har varit delaktig i. Tidigare har Jordbruksverket, i samarbete med Miklo, tagit fram fyra olika studier om möjligheter till matchning mellan miljonprogramsbor och landsbygdskommuner i behov av inflyttare. För ett år sedan anordnade Jordbruksverket två workshops i Stockholm respektive Örnsköldsvik på temat, där sammanlagt ett 70-tal politiker och högre tjänstemän från kommuner och regioner deltog. Bakgrunden till initiativet är att landsbygdskommuner idag ofta söker arbetskraft i andra länder och inte blickar mot miljonprogrammen, där det finns många arbetssökande med rätt kompetens.

Uppgifterna är från svenska Landsbygdsnätverkets hemsida. Dokumentationen från workshoparna och rapporten om vad som hänt efteråt finns som länkar på Jordbruksverkets hemsida.

Den nya kommunallagen, områdesnämnder och förtroende

Den 4 februari ordnades ett nätverksseminarium inom projektet Kommuninvånarna i fokus i Kommunernas hus, Helsingfors med över 50 demokratiförespråkare. Programmet upptog arbete med revideringen av kommunallagen, presentation av Rovaniemibornas områdesnämnder, samt förtroende. Nätverksseminariet inleddes med Inga Nyholms och Sini Sallinens lägesrapport om den nya kommunallagen, där de gick igenom den aktuella situationen beträffande de paragrafer som gäller demokrati. En tydlig betoning var att strävan i kommunallagen inte är att bestämma om kommunens åtgärder utan snarare att stödja kommunen att själv hitta lösningar för hur uppgifterna ska skötas, bl.a. behandlades hur olika former av inflytande kan möjliggöras och lyftas fram med hjälp av kommunallagen. Förändringar är även på väg när det gäller den politiska ledningen, informationen och de olika organen för påverkan.

Halva Sverige bortglömt!

Resurser flyttas systematiskt från landsbygden till städerna. Att sprida fördelningen av investeringar skulle gynna både stad och land, skriver debattörerna Ulf Björklund (Inlandskommunerna ek förening), Ingvar Persson (Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner), Åse Blombäck och Staffan Nilsson (Riskorganisationen Hela Sverige ska leva), samt Ewa Back (Norrlandsförbundet).

Läs debattinlägget (från 7.2) på webbplatsen landetsfria.se.

”Man kan inte göra någonting med en brist” – specialsakkunnig Peter Backa talade om ABCD-metoden i Ekenäs

För att gå i gång den utveckling som skall säkerställa ett gott liv och god service för kommuninvånarna, gäller det att ta fasta på de lokala resurserna och inte problemen. I sådana här banor resonerar man inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) och i Det identitetsbaserade landsbygdsnätverket (IDNET) inom samarbetsgruppen, som i samarbete med västnyländska aktörer stod värd för ett informations- och diskussionsmöte 3.2 i Ekenäs, och som samlade dryga trettiotalet beslutsfattare och bya-aktivister. Peter Backa vid IDNET argumenterade för Platsbaserad politik och Resursbaserad byautveckling (ABCD-metoden), för att utgå från och lita till kartlagda och existerande lokala resurser. Han stannade inte heller vid påpekandet att det inte går att göra någonting av någonting som inte finns, som man upplever sig sakna. Backa gjorde dessutom klart, att det i dagens läge handlar om att göra en dygd av nödvändigheten.