Den nya kommunallagen, områdesnämnder och förtroende

Den 4 februari ordnades ett nätverksseminarium inom projektet Kommuninvånarna i fokus i Kommunernas hus, Helsingfors med över 50 demokratiförespråkare. Programmet upptog arbete med revideringen av kommunallagen, presentation av Rovaniemibornas områdesnämnder, samt förtroende. Nätverksseminariet inleddes med Inga Nyholms och Sini Sallinens lägesrapport om den nya kommunallagen, där de gick igenom den aktuella situationen beträffande de paragrafer som gäller demokrati. En tydlig betoning var att strävan i kommunallagen inte är att bestämma om kommunens åtgärder utan snarare att stödja kommunen att själv hitta lösningar för hur uppgifterna ska skötas, bl.a. behandlades hur olika former av inflytande kan möjliggöras och lyftas fram med hjälp av kommunallagen. Förändringar är även på väg när det gäller den politiska ledningen, informationen och de olika organen för påverkan.

Kan Tammerforsmodellen visa vägen för Vasaregionen?

I en utredning, Elinvoimainen Tampereen kaupunkiseutu – tulevaisuuden vaihtoehdot vaikutuksineen, föreslås att Tammerfors spjälkas upp och tillsammans med sina grannar bildar en regionstad och 12-13 servicekommuner. Fullmäktigeordföranden i Korsholm Carola Lithén (Sfp) är entusiastisk och menar att de borde få utredningspersonerna att kasta sig över Tammerforsmodellen som första uppgift. En fusion mellan Vasa och omkringliggande Korsholm, samt andra kommuner i regionen har diskuterats i åratal. Korsholm och de övriga tvåspråkiga grannarna har emellertid sagt nej, varav språkkonstellationerna har angetts som en orsak till motståndet. Vasa har finskspråkig majortet, medan Korsholm, Vörå och Malax har svenskspråkig majoritet med Korsnäs som enspråkigt svenskt. Till ekvationen hör dessutom finskspråkiga Laihela och Storkyro. Enligt Lithén kunde Tammerforsmodellen vara en lösning för språkfrågan i Vasaregionen, men modellen löser också frågor kring närdemokrati och landsbygdstänkande.