Vem försörjer vem? – nytt nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä

Försörjer Södra Finland den glest befolkade landsbygden? Är det ekologiskt att bo på landsbygden? Under senare tid har det förts en samhällsdiskussion om vem som försörjer vem i medierna och på sociala medier. Nättidningen Korvesta ja Valtateiltä ville ta i tu med det här aktuella ämnet. I tidningen finns bl.a. information om statsandelarnas fördelning, samt företags- och jordbruksstöd. Man får även veta varför decentralisering är viktigt och varför det nu, genom snabbt datanät, även är möjligt. Vidare finns även exempel på hur en etablering på den glest befolkade landsbygden kan främja företagets konkurrensförmåga. Tidningen vill inte underblåsa konfrontation, utan förmedla hur de, som bor på den glest befolkade landsbygden, kan vara med och påverka sin sak.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Nättidningen (juni 2016, 1/2016) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.

Indragna skolor sparar inte alltid pengar – liten skola mycket pedagogisk

Under 2000-2004 lades 300 skolor ned, samtidigt som kostnaderna för den grundläggande utbildningen steg med 24 procent. Eira Korpinen, pensionerad professor i pedagogik som forskat i byskolornas betydelse, menar att kostnaderna för specialundervisning är högre i större skolor, medan elever med t.ex. lässvårigheter i små skolor ofta kan fungera i en vanlig klass. Men när skolan blir större, alltså skolan i sig och inte klasserna, blir det ohjälpligt mer ljud och rörelse, och barnen får svårare att koncentrera sig. Karpinen beräknar att ca tusen skolor försvunnit under 2000-talet, medan forskaren Sami Tantarimäki på Åbo universitet uppskattar att över 500 skolor försvunnit. En orsak är bristande elevunderlag, men för det mesta handlar det om sparkarv.

Tantarimäki säger att det finns ganska lite forskning om huruvida skolnedläggningar verkligen ger besparingar.

”Finland har inte retirerat från hela-landet-ska-vara-bebott-positionen” – chefredaktör Torbjörn Kevin om reformer

Åbo Underrättelsers chefredaktör Torbjörn Kevin skriver i ledaren för tidningen (från 7.2) om att turen nu har kommit till professor emeritus Asko Suikkanen att kritisera den alternativlöshet som präglar det finländska samhället. I en intervju i Suomenmaa (4.2) ställer Suikkanen diagnosen att kommunreformen inte går tillräckligt in i de samhälleliga strukturerna. Hans kritik tecknar en bild som ger kommunreformen ett sammanhang – tyvärr exaktare: en frånvaro av ett sammanhang. Om statsandelarna skriver Kevin att de kom till som ett resultat av en samhällsideologi med bred uppslutning kring en Robin Hood-filosofi: Man tar lite av de rikare och ger till de fattigare – så folk kan bo kvar i de landsbygdsregioner som i festtalen är så självklart bebodda. Det fanns en mening med statsandelarna och den förverkligades via kriterier som gynnade norra och östra Finland, liksom skärgårdsregioner som är sin speciella version av glesbygd – Finland har inte retirerat från hela-landet-ska-vara-bebott-positionen. Men varifrån kommer de statsandelskalkyler som nu spottas ut med något slags lottorytm, frågar sig Kevin. Det verkar inte finnas någon som vet eller som kan utveckla en samhällsideologisk motivering till de nya kalkylerna, och dito gäller för kommunreformen i stort.

Hela ledaren kan läsas på webbplatsen abounderrattelser.fi.