Att få hela Sverige att leva är svårt

I Sverige finns orter där skolor, affärer, bensinmackar och annan samhällsservice helt slagit igen de senaste åren. Till ytan motsvarar det här en tiondel av Sveriges yta. I Västerbottens län blir ytan med döda zoner en tredje del. All service har försvunnit, all kommersiell och offentlig service har slagits ut. Kommunerna kan hjälpa till med grundläggande service som hemtjänst, föreningsbidrag och hemsändningsbidrag.

Enligt Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, är det gemensamma för sådana här platser att utflyttningen är större än inflyttningen och att det inte finns en större ekonomisk motor i närheten som kan hjälpa till och dra när det går dåligt, som det gör nu. Avståndet till en tätort bör inte vara större än en 45 minuters radie. Mellander menar att läget inte är bra, eftersom landet på sikt delas politiskt, socialt och ekonomiskt.

Platsbaserad regionutveckling som strategisk kompass

Ilkka Luoto och Seija Virkkala från Vasa universitet har utarbetat politiska riktlinjer för platsbaserad regionutveckling, Paikkaperustainen aluekehittäminen strategisena ohjenuorana. Nu har rapporten utkommit i en svensk version, Platsbaserad regionutveckling som strategisk kompass.

Platsbaserad regionutveckling är strategisk politik där man identifierar lokala problem och resurser, samt utvecklar regionen tväradministrativt i omfattande samarbete med aktörer i regionen. Utgångspunkterna för denna publikation baserar sig på boken Näkökulmana paikkaperustainen yhteskunta – Platsbaserat samhälle som perspektiv. Boken publicerades av arbets- och näringsministeriet sommaren 2016 och består av 13 artiklar. I publikationen struktureras det i boken presenterade innehållet i det platsbaserade perspektivet med hjälp av aktörsperspektivet, som grundar sig på en Quadruple Helix-modell.

Uppgifterna är bl.a. från den svenska versionen av rapporten.

MANE:s syn på framtidens kommun inför valet

Bildkälla: http://www.vaalit.fi

Inför kommunalvalet 2017 lyfter Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) fram rollerna för framtidens kommun. Inom alla dessa sex roller – bildningsrollen, välfärdsrollen, delaktighets- och samhällsrollen, närings- och sysselsättningsrollen, livsmiljörollen, samt utvecklar och kompanjonrollen – behövs mod av kommande kommunala beslutsfattare för att se de mångsidiga möjligheterna för den egna kommunens landsbygd, samt att skapa ramar för att förverkliga dem.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även MANE:s nyhetsbrev, Maaseutupolitiikan ajankohtaiskirje 1/2017.

Den första samhällsnivån – bok om lokal demokrati, planering och finansiering för en hållbar utveckling

Boken Den första samhällsnivån…lokal demokrati, planering och finansiering för en hållbar utveckling presenterar en nytänkande modell för lokal organisering som bygger på grundbultarna demokrati, fysisk planering och finansiering. Författare är Ulla Herlitz, kulturgeograf och landsbygdsforskare från Styrsö och Hans Arén, arkitekt och skärgårdsutvecklare från Koster.

Författarna svarar själva för idén och innehållet, och vi vill med denna skrift om den första, lokala, nivån stimulera till en idédebatt om hur den ideella, privata och offentliga sektorn kan samverka i ett gemensamt lokalt engagemang.

Boken finns bl.a. att läsas på webbplatsen vskylat.fi.

Kulturarv bidrar till hållbar samhällsutveckling

Rapporten Räkna med kulturarvet beskriver hur kulturarv bidrar till en hållbar samhällsutveckling – ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Kulturarv finns överallt där människor har levt, spår som kan spänna från det mest vardagliga i form av en betad hage, en arbetsplats i en äldre byggnad till storslagna monument som lockar besökare från hela världen. Spåren kan användas för att berätta något om den tid som varit, men även något om vad vi värdesätter idag och varför.

Kulturarv är idag närvarande på många olika sätt, allt från näringslivsutveckling och turism, via attraktiva livsmiljöer, till deltagande i samhället. Mångfalden av kulturarv kommer av att människor skapar, använder och omtolkar den. Nya årsringar bildas och nya lager av betydelser läggs till, vilket formar såväl vår samtid som vår gemensamma framtid.

Uppgifterna är från webbplatsen raa.se.

Bilden av landsbygden styrs av fördomar

Landsbygdsskildringar kantas ofta av fördomar och stereotyper, som Kjell A Nordströms uttalande om att Gotland och Värmland är ”skräpytor”. Verksamhetsledaren för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) Terese Bengard menar att staden kopplas till positiva och moderna värden, medan landsbygden beskrivs som lite ”bakom”. Det här är ett exempel på hur storstadsmaktordningen kommer till uttryck. Storstadsmaktordningen yttrar sig bl.a. i lagstiftning och reformer som anpassas och utformas efter staden, och den yttrar sig i strategidokument och analyser. Exempelvis långtidsutredningen som beskriver platser som ”mycket avlägset belägna”, men aldrig någonstans på de 300 sidorna definierar man vad man är avlägset belägen ifrån – för det är ”självklart”.

Föreslå ett nytt namn för Suomen Kylätoiminta ry!

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf vill byta namn. Saken har varit i rampljuset och diskuterats under de senaste två åren i flera olika forum. I första skedet bedes man göra namnförslagen elektroniskt på adressen http://207.154.217.216/. Förslagen tas emot till och med 15.3.2017. Efter detta gör SYTY:s byasektion och Leader-sektion upp en lista med 10 förslag för webbröstning. Mer om förfarandet finns på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Uppgifterna är från SYTY:s senaste nyhetsbrev (1/2017), i vilket man bl.a. även kan läsa om SYTY-ordförandens hälsningar, byaverksamhetens utbildnings- och rådplägningsdagar, nyheter från byasektionen, Öppna Byarnas dag, SYTY-projekt, projektet Jässi-jätevesi, Kylät 2030 – framtidsverkstad, samt Leader-nyheter.

Ann-Sofi Backgren – 50-åring med fötterna stadigt i den österbottniska myllan

Foto: Martina Uthardt

Backgren beskriver sig som en upptäcksresande och äventyrare, men var hon än varit kommer hon alltid till hemmet i Molpe, Korsnäs för att ladda batterierna. Det går bra att bo i Molpe och jobba nästan var som helst, platsen behöver inte vara begränsande.

Hon är en person med ett stort samhällsintresse och som har en genuin hembygdskänsla. Hela sitt liv har hon varit aktiv och verksam på många olika nivåer inom byautveckling, landsbygdsutveckling, regionutveckling och med finlandssvenska utbildnings- och kulturfrågor, samt inom livslångt lärande. Numera lär hon också ut storytelling både i hemma och utomlands.

Backgren är även aktiv inom Europas gränsregioners förbund AEBR (Association of European Border Regions) genom det förtroendeuppdrag hon innehar via Österbottens förbund.  Hon har där verkat som den nordiska viceordföranden sedan år 2001. Backgren jobbar nu som specialsakkunnig inom landsbygdspolitikens identitetsbaserade nätverk IDNET och är projektsakkunnig inom SFV.

Uppgifterna är delvis från en artikel, skriven av Kerstin Nordman, i Vasabladet (24.2). Vänner och bekanta kunde fira Backgren på restaurang Strand-Mölle i Molpe 24.2.

Uggleparlamentet – mötesplatsen för landsbygdsutvecklarna i mellersta Finland

I Uggleparlamentet (Pöllöparlamentti) bekantar man sig med varandra, delar information och kläcker idéer om vad som kan göra tillsammans. Det är en mötesplats för dem som leder landsbygdsprogrammets utvecklingsprojekt. Uggleparlamentet, som redan har långa traditioner, startade under senaste programperiod när landsbygdsprogrammets projektledare ville få mer information om vad som görs inom andra projekt i landskapet. Uggleparlamentet har ökat i omfattning och utvecklats avsevärt under den nuvarande programperioden. Som mest har upp till 40 personer deltagit i mötena och man har träffats ca fem gånger per år. Projektledare bjuds in efter hand som nya projekt startar.

Engagemang diskuteras på seminarium i Helsingfors

Har vi alls tid att engagera oss i dagens hektiska värld? Vad vinner man på att ge av sin tid och sitt engagemang? Förlorar man något? Vad betyder det för samhället? Hur ser framtiden ut för frivilligt engagemang? Vid seminariet Tid för engagemang? talar biskop Björn Vikström, verksamhetsledaren vid Svenska studieförbundet Mari Pennanen, ordförande Linda Basilier vid Finlands Röda Kors Kyrkslätt svenska avdelning och koordinator Sonja Karnell vid SAMS. Som moderator för diskussionen fungerar Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. Seminariet hålls den 21 mars kl. 17-19 i festsalen i SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

Länk till anmälan (som görs senast 21.3) finns på webbplatsen sfv.fi. Se även övriga evenemang: att lyckas i sitt föreningsarbete, grundkurs i Digistoff, infotillfälle om verktyg för föreningsutveckling, Bildning?! Sivistys?!, workshopsserie om att utveckla sin förening, samt hur föreningar påverkas av EU:s dataskyddsreform.

”Nära landsbygden” tema för årets landsbygdsforskarträff i Leppävirta

Den riksomfattande landsbygdsforskarträffen, som hålls för 25:e gången och i år är gratis, arrangeras i Leppävirta 31.8 under temat Maaseutu lähellä (Nära landsbygden). Nu lönar det sig att komma och bekanta sig med landsbygdsforskningens praktiska och lösningsorienterade värld. Förslag på arbetsgrupper kan sändas in senast 31.3. I början av april offentliggörs arbetsgrupperna och abstrakten kan sändas in. I maj blir det möjligt att anmäla sig till träffen.

Mer info via länkar finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.