Bilden av landsbygden styrs av fördomar

lutande-husLandsbygdsskildringar kantas ofta av fördomar och stereotyper, som Kjell A Nordströms uttalande om att Gotland och Värmland är ”skräpytor”. Verksamhetsledaren för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) Terese Bengard menar att staden kopplas till positiva och moderna värden, medan landsbygden beskrivs som lite ”bakom”. Det här är ett exempel på hur storstadsmaktordningen kommer till uttryck. Storstadsmaktordningen yttrar sig bl.a. i lagstiftning och reformer som anpassas och utformas efter staden, och den yttrar sig i strategidokument och analyser. Exempelvis långtidsutredningen som beskriver platser som ”mycket avlägset belägna”, men aldrig någonstans på de 300 sidorna definierar man vad man är avlägset belägen ifrån – för det är ”självklart”.

Följden av den urbana normen blir att det skapas en felaktig bild av vad landsbygden är, vilket i sin tur leder till att unga inte känner att de har någon framtid där, eller att de som stannar är loosers. Resurser satsas i städerna och landsbygden blir utan. Frågan måste tas upp på bordet och diskuteras. Ett bra förslag i landsbygdsutredningen är att alla beslut ska landsbygdsbedömas, vilket skulle synliggöra problematiken.

Uppgifterna är från en intervju med Bengard i Folkbildarforum.

Det här inlägget postades i 2017, Nyhetsbrev 03/2017 och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s