Det är dags att samlas för att fira den avslutande programperioden och dess största framgångar. Förutom Landsbygdsgalan, som ursprungligen var planerad att ordnas i samband med Landsbygdsparlamentet 2021, kommer det att finnas intressanta utflykter och en härlig skördemarknad, så lägg till datumet 30.9 i din kalender och gör dig redo för en stor landsbygdsfest i Kurikka. Anmälan öppnar den 8 augusti, håll utkik!
Mer uppgifter (på finska) finns på webbplatsen maaseutu.fi.
Nätverket ERCA (The European Rural Community Alliance), som är en av de organisationer som står bakom den europeiska Landsbygdsriksdagen, har på sitt årsmöte 25.2 valt Tom Jones, lantbrukare och lokal landsbygdsutvecklare från Wales i Storbritannien, till ny ordförande efter Staffan Nilsson, som bl.a. är den ene av två ordföranden för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Tom Jones har tidigare varit medlem i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, EESC, där han var landsbygdsexpert.
Jones säger i ett pressmeddelande bl.a. att han är övertygad om landsbygdens betydelse för ekonomisk och social förnyelse och poängterade hur viktigt det är att landsbygdsbornas röster blir hörda när vi bygger broar mellan stad och land.
Haloo maaseutu-kommunikationsprojektets senaste informationstidning har utkommit. Numret handlar om föreningar som landsbygdens utvecklare. Två artiklar finns även på svenska. Den ena artikeln har rubriken ”Barnen studerar ivrigt läget i Östersjön!” och den andra ”Hundparken i Gustavs sammanförde både hundar och människor”.
Informationsridningen kan läsas på webbplatsen lehtiluukku.fi.
Suomen Kylät ry (SYTY) – Finlands Byar rf stärker sitt kunnande inom städernas invånarverksamhet, i och med att SYTY:s stadsdelsutskott inledde sin verksamhet senaste vecka. Det nya utskottet förenar städernas aktiva, forskarna och det från landsbygden bekanta Leader-kunnandet. Målet är att stärka en gemenskapsbaserad utveckling i städerna.
Inom landsbygdens Leader-verksamhet kommer utvecklingsidéerna från områdets invånare, och samma verksamhetssätt önskas även för städerna. Ett av målen för stadsdelsutskottet är att sprida EU:s gemenskapsbaserade lokala utvecklingsmodell från landsbygden till städerna, i samarbete med myndigheterna.
Mer info (på finska) finns på webbplatsen suomenkylat.fi.
I det stora inkomstskillnadernas Kina söks en ny modell för landsbygdsutveckling, och man är intresserad av europeiskt kunnande. President Xi Jinpings mål är att knyta reformeringen av landsbygden och jordbruket till Kinas nationella moderniseringsprojekt. Finlands Byars ordförande Petri Rinne, som lett en expertgrupp på besök i Kina, bedömer att under kommande år kommer fortfarande kinesiska turist- och investeringsströmmar att öka på den finländska landsbygden.
Läs mer på (finska) webbplatsen suomenkylat.fi.
Visste ni att landsortskommuner är betydligt mer föreningstäta än städerna, och att idrott och föreningslivet har stor betydelse för svensk landsbygdsutveckling. Lyssna på svenska Landsbygdsnätverkets podcast när Landsbygdsnätverket tar sig an kreativa landsbygdslösningar med Fotbollförbundet och Ridsportförbundet. Det blir tydligt att civilsamhället inte bara är en viktig arbetsgivare på landsbygderna, utan även en viktig faktor för att få unga att stanna kvar i, eller återvända till, sin hembygd.
Fyrtioåttonde avsnittet, Lyckad landskamp – idrott som landsbygdsutvecklare, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.
Inspiration behövs alltid, oberoende om man ska jobba i trädgården, driva företag eller förändra landsbygden. Man måste känna energi och att det här är något man vill göra. Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas, vilket är ett inspirationspass för den som vill vara med och utveckla landsbygden.
Förutsättningarna för att verka på landet har förändrats under de senaste 10-20 åren, t.ex. antalet jobb som kan utföras på landsbygden, förr och nu. En stor del jobb går att flytta till landsbygden, vilket har möjliggjorts av Internet. Då jobben kan flytta ut, kan människorna flytta efter. Digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för att välja var man vill bo.
En tjänst som Uber är bara början, för efter tre år har vi kanske 100 möjligheter till samåkning från vår lilla by. Allt kan bli perfekt, bara vi anstränger oss. Alla landsbygdsproblem har en kreativ lösning, menar rikssvensken Teo Härén som föreläste (26.10) på en innovationsverkstad på Yrkesakademien i Närpes.
Uppgifterna är från en artikel, skriven av Jan Ola Klåvus, på tidningen Syd-Österbotten (28.10).
Under Landsbygdsparlamentet 2017 skrivs historia och det byggs för framtiden. Händelsen ordnas för första gången i denna stora omfattning i Finland. Evenemanget, som hålls i Leppävirta 1-3.9, bjuder under temat Omöjligheter blir möjligheter in alla landsbygdsaktörer, de som är intresserade av landsbygden och dess utveckling och de aktörer som stöder den. Landsbygdsparlamentet ingår även i programmet för Finlands 100-årsjubileum.
I programmet ingår 19 temautflykter, 36 workshoppar, fyra huvuddebatter, kvällsprogram (inkl. Galamiddag), Partnerskapstorg och Skördetorg. På Landsbygdsparlamentet förverkligas även ett s.k. finlandssvenskt rum, med svenskspråkigt program.
Tusen deltagare från olika delar av landet väntas delta i Landsbygdsparlamentet i Leppävirta i Norra Savolax den 1-3 september. Det är för första gången som Landsbygdsparlamentet ordnas i en så här stor omfattning i Finland. Evenemanget sammanför landsbygdsutvecklare från olika delar av landet – från landsbygdsinvånare till beslutsfattare, från föreningar till företag, från forskare till utvecklare och finansiärer och från byar till städer. Landsbygdsparlamentet ingår i programmet för Finlands 100-årsjubileum. Kom med och skapa historia och en gemensam målbild för landsbygdsutvecklingen! Under temat Omöjligheter blir möjligheter träffas deltagarna för att
I programmet ingår 19 temautflykter, 40 workshoppar, fyra huvuddebatter, kvällsprogram (inkl. Galamiddag), Partnerskapstorg och Skördetorg. På Landsbygdsparlamentet förverkligas även ett s.k. finlandssvenskt rum, med svenskspråkigt program.
I Uggleparlamentet (Pöllöparlamentti) bekantar man sig med varandra, delar information och kläcker idéer om vad som kan göra tillsammans. Det är en mötesplats för dem som leder landsbygdsprogrammets utvecklingsprojekt. Uggleparlamentet, som redan har långa traditioner, startade under senaste programperiod när landsbygdsprogrammets projektledare ville få mer information om vad som görs inom andra projekt i landskapet. Uggleparlamentet har ökat i omfattning och utvecklats avsevärt under den nuvarande programperioden. Som mest har upp till 40 personer deltagit i mötena och man har träffats ca fem gånger per år. Projektledare bjuds in efter hand som nya projekt startar.
Ivriga landsbygdsutvecklare sammanstrålade till vårträff i textilfabriken Verkatehdas i Tavastehus den 12-13 april, där ca 250 utvecklare från Leader-grupperna, NTM-centralerna och förvaltningen för landsbygdsutveckling; jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket och landsbygdsnätverkstjänsterna. Under vårträffen behandlades resultaten från föregående programperiod, men blicken riktades även framåt, mot 2020-talet. Vårträffen öppnades av utvecklingschefen Hanna Mäki-Mantila från NTM-centralen i Södra Österbotten och verksamhetsledaren Kari Kylkilahti från Leader Kantri ry. De framförde hälsningar från aktörerna på fältet.
”Det är mycket på gång just nu, både hos oss och på annat håll i Finland. Det märks att aktörerna är ivriga med utvecklandet, trots att landsbygdsprogrammet haft en trevande start”, sade Mäki-Mantila, medan Kylkilahti tillade: ”Programperioden har redan haft många ljusglimtar. Fina resultat är att vänta när det gäller projekt och företagsstöd. Nu måste vi bara se till att få pengarna i rullning.”
Mer info om evenemanget finns på webbplatsen maaseutu.fi.
Byn Gideå i Örnsköldsviks kommun är en ort på knappt 300 invånare. Om inte Gideåbygdens ekonomiska förening, hade samlat upp ortens kraft och fått fart på servicen igen, kan man undra om bygden överlevt på sikt, skriver Land.se. Nu har föreningen mycket välförtjänt utnämnts till Årets lokala utvecklingsgrupp av Riskorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) och vunnit ära och 10 000 kronor. Berättelsen om Gideå och den ekonomiska föreningen är som hämtad ur en manual för hur den moderna svenska landsbygden kan utvecklas. Det började år 2010 när butiken höll på att gå i konkurs, men ortsborna gick in med pengar och fick köpa butiken av konkursförvaltaren. Tanken var att hitta en entreprenör som kunde driva butiken vidare, vilket lyckades och butiken är nu i drift sedan 2011. I augusti 2015 öppnades även macken, som varit stängd ett tag.
Under den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre (28-29.3) gjorde Peter Backa ett slags försök till testamente över sin roll som ”virtuell landsbygdsutvecklare” i 30 år. Han utgick från sina erfarenheter, vad han sett och hört, men även vad han läst. Backa plockade några centrala trender och vågrörelser som är avgörande för landsbygden, landsbygdspolitiken och människorna på landet. Här nere följer slutsatserna av hans tankar. Hela texten kommer inom kort att finnas på webbplatserna bya.net och landsbygdsriksdagen.fi.
Slutsatser
Mitt testamente är skrivet i mörka färger, men det är inte negativt. En sak som jag också lärt mig, är att om det finns idéer, vilja och kampanda, så kan vilka trender som helst vändas, åtminstone lokalt. Men jag tror att vi radikalt måste tänka om våra strategier – inte bara taktiken. Vi måste tyvärr ändra oss på grundläggande punkter.
Som mångårig landsbygdsutvecklare och närdemokratiförespråkare på Svensk Byaservice och under senare år även som sekreterare, först i Svenska temagruppen och sedermera IDNET (Identitetsbaserat nätverk), ställer den nyligen pensionerade Peter Backa upp i valet som ordförande för Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf. Vid diskussioner under den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre (28-29.3.2015) angående ordförandeposten i SYTY:s styrelse lyftes Backa fram som kandidat.
Lauri Hyttinen är ny nätverksombudsman, nätverksexpert, på den nya enheten för landsbygdsnätverkstjänster med ansvar för de regionala nätverken, Östersjösamarbetet, Åland, tjänster på landsbygden, byaverksamhet och projektverksamhet. Till Hyttinens ansvarsområde hör även att sköta om kommunikationen och kontakterna till de svenskspråkiga regionerna. Hyttinen är en passionerad landsbygdsutvecklare, och bl.a. ordförande för byaföreningen i Jalasjärvi. Han har bott i Japan, Helsingfors och Tammerfors, men har nu flyttat tillbaka till födelseorten Jalasjärvi.
”Det tog mig ca 20 år att finna vägen hem. Det var en lång studieresa som jag är tacksam för. Nya åsikter och nya idéer är lättare att få när man på avstånd ser på sin hembygd. Jag säger alltid till ungdomarna på landsbygden att det är helt okej att flytta bort, men försök att återvända.”
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg