Befolkningsutvecklingen och sysselsättningsgraden i Närpes intresserar nordiska forskare

Kyrkstallar i Närpes
Bildkälla: Wikimedia Commons

Ett forskningsprojekt, som Nordiska ministerrådet finansierar, pågår som bäst om vilka faktorerna är bakom vissa nordiska landsbygdsorters attraktivitet. Allt som allt är fjorton orter med i projektet, varav det i Finland är fråga om Jomala på Åland, Enare och Närpes. Forskaren Michael Kull på Nordregio säger att det i många nordiska landsbygdsorter är en utmaning då människor flyttar bort, men Närpes är en av de kommuner där man ser en positiv flyttrend och också befolkningsutvecklingen i staden är positiv. En tredje faktor som påverkade att man valde Närpes är sysselsättningsgraden, men det är statistik. Man vill veta vad som ligger bakom de här siffrorna.

Kontraurbanisering – tillbaks till naturen

Kommunerna vill styra byggandet till städerna och bygga tätt, eftersom det blir mer kostnadseffektivt. Men det finns en grupp människor som väljer flytta avsides, trots all bekvämlighet i en tätort. Det forskas en del i det här ämnet och fenomenet som kallas kontraurbanisering.

Kenneth Nordberg, landsbygdsforskare vid Åbo Akademi, säger att det under en lång tid funnits en romantisering av landsbygden och vad den representerar. Den här första stora gröna vågen kom ju på 70-talet i många västländer, och det har nog att göra med att man vill tillbaka till naturen. Antalet höghus växer, men främst blir också bostadsområdena med småhus och radhus fler och större, vilket kan tolkas som att man möter ett behov. Människor vill ha en egen gård, och de blir då mellantinget mellan landet och staden.

Den elektroniska byaplanen ligger inte och samlar damm

En byaplan i elektronisk form ligger inte och samlar damm i någon låda, utan är lätt att uppdatera och tillgänglig för alla. Då informationen är lättillgänglig, är det lättare att införliva byaplanerna i kommunens planeringsprocess. På samma gång ger den digitala formen fördelar för byarna, emedan den digitala planen även kan användas för att presentera byn för finansiären eller för nya invånare.

Aktiva byar är viktiga kumpaner för kommunerna och landskapen, när det gäller att upprätthålla invånarnas trivsel och vara garant för servicen och en flexibel vardag. Det är inte obligatoriskt att göra upp en byaplan, men för en aktiv by är det lättare att verka, då de gemensamma målen och insatserna tillsammans har gåtts igenom.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Heli Walls är Leader-ombudsman på Finlands Byar rf.

Svensk by producerar sin egen energi

I den svenska byn Simris på Österlen har E.ON skapat ett lokalt självförsörjande energisystem, drivet med vindkraft och solenergi. Projektet, som är det första i sitt slag i Sverige, bygger till stor del på det stora miljöengagemang som finns i byn. Ett trettiotal fastigheter har utrustats med styrbara värmepumpar, varmvattenberedare eller solceller och batterier, varav största delen av finansieringen på runt 30 miljoner kronor kom från EU.

Enligt Peder Kjellén, projektledare på E.ON, medför projektet stora samhällsvinster, bl.a. genom minskat behov av omfattande investeringar i det befintliga nätet. Kjellén tror att detta kan bli en förebild för många andra mindre samhällen i Sverige.

Utmaningen var att projektet använder en hel del ny teknik som ibland skapade flaskhalsar. Eftersom man är tidigt ute, så finns det inte heller så mycket tillgänglig information. Energiproduktionen är på totalt 2 miljoner kWh per år, medan byns förbrukning ligger på ca 2,1 miljoner kWh per år. Vindkraften står för lite mer än hälften av energiproduktionen.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Årets tredje nyhetsblad från HSSL

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) nyhetsblad innehåller bl.a. information om vad som händer i deras projekt Byanätsforum och Service i samverkan. Man kan även läsa om hur det gick när HSSL:s omställningssamordnare Ylva Lundkvist Fridh använde crowdfunding eller s.k. gräsrotsfinansiering. Crowdfunding är bra för de som vill marknadsföra sin idé och bygga relationer med sina tilltänkta kunder. Att få en ren donation är nog betydligt svårare än att få in pengar genom ett erbjudande om förköp, eller något liknande där den som donerats lovats få något i gengäld, menar Ylva Lundkvist Fridh.

HSSL:s senaste nyhetsblad (3/2018) finns att läsas på webbplatsen helasverige.se.

Hur jobbar man med Smart Villages i Finland? – lunchwebbinariet Landet lär gästar vårt land

I nästa avsnitt av Landet lär åker man över Östersjön till Finland, där Lauri Hyttinen från Finlands landsbygdsnätverk berättar om hur man i landet jobbar med Smart Villages. Lauri Hyttinen är nätverksexpert och har också deltagit i europeiska landsbygdsnätverkets tematiska grupp för att främja Smart Villages.

Hyttinen säger att Smart Villages inte är någonting nytt, utan det finns en stor mängd smarta landsbygder överallt. Men vi kan bli smartare och starkare. Vi vet ännu inte hur vi kommer att göra det, men vi måste försöka göra någonting och lära av våra framgångar och misslyckanden. I sin föreläsning kommer Hyttinen bl.a. att bjuda på inspiration från organisationer och myndigheter i hemlandet. Han pratar även om satsningen Finlands smartaste by.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet Smart Villages – Så gör Finland för att främja smarta landsbygder.

Resolution från Landsbygdsriksdagen på Åland

Ann-Sofi Backgren (andra från vänster) omges av föreläsarna Annakarin Nyberg, Clara Lidström och Jerry Engström.
Foto: Alexandra de Haas

Den femtonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen hölls i Mariehamn på Åland, 5-7.10, och samlade ett sjuttiotal deltagare. Som ett resultat av föreläsningarna skrevs även en resolution som återges i sin helhet här under:

Landsbygdsriksdagens resolution 2018

Den finlandssvenska landsbygdsriksdagen som samlats på Åland 6-7.10.2018 konstaterar att digitaliseringen och i synnerhet de möjligheter till nytänkande som de sociala medierna skapar, ställer helt nya krav på landsbygdens olika aktörer.

Utvecklingen inom de flesta områden går idag oerhört snabbt. Det finns inga schablonlösningar för landsbygdsutveckling. Varje samhälle måste få sin egen lokala lösning på problem och en platsbaserad plan för framtiden.

Revitalizing Pensala – Yrkeshögskolan Novias idéer kring smarta byar

Bildkälla: https://enrd.ec.europa.eu/news-events/news/eu-action-smart-villages_en

Inom Yrkeshögskolan Novia bedrivs forskning- och utvecklingsverksamhet inom områden som är centrala då lösningar för ett modernt ruralt samhälle utvecklas, som bl.a. bioekonomi, hållbar energiteknik, kultur och entreprenörskap, samt äldres hälsa och livsvillkor. Yrkeshögskolans idéer kring smarta byar har samlats under arbetsnamnet ”Revitalizing Pensala”. En smart by bygger på sina befintliga styrkor och tillgångar för att utveckla nya möjligheter.

Urbaniseringen gör att en stor del av expertisen och ”know how” går förlorad ute på landsbygden, samtidigt som pressen på landsbygden att producera livsmedel till den växande befolkningen blir allt större. De demografiska förändringarna kommer med all säkerhet att leda till stora utmaningar runt om i världen, liksom i Österbotten. Utvecklingen av smarta byar är en trend som är högaktuell ute i Europa, och här ser man på hur byar på ett hållbart sätt kunde utvecklas till ett nätverk av mikro-städer.

Vill du bli biosfärambassadör för Skärgårdshavet?

Skärgårdshavets biosfärområde utlyser tillsammans med Centret för livslångt lärande en utbildning för biosfärambassadörer. Resultatet är att öka biosfärområdets synlighet, samtidigt som deltagarna får verktyg som kan vara till nytta i den egna verksamheten. Ledorden är en hållbar skärgård och en positiv skärgårdsutveckling.

Under vintern och våren 2018-2019 ordnas en utbildning med fem träffar där man bland annat lär sig om biosfärområdet, hållbarhet, det unika Skärgårdshavet och storytelling. Utbildningen till biosfärambassadör är avgiftsfri och riktar sig till lokala företagare, guider, föreningsaktiva eller andra intresserade.

Mer info och länk till anmälan (anmäl senast 23.11) finns på webbplatsen abo.fi. Uppgifterna är från Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novias nyhetsbrev CLLsius nr 3/2018 som även bl.a. innehåller info om Baltic University Programme som har funnits i närmare 30 år och är ett av de största universitetsnätverken globalt sett.

Övergång till en hållbar bioekonomi diskuteras på konferens i Karlstad 2019

Att förändra den nuvarande ekonomin till en ”ny” bioekonomi, behöver ändrade institutionella ramar på regional och nationell nivå, med hänsyn till och inkluderad platsbaserad kunskap. Konferensen syftar till att bättre förstå rollen för människor och nätverk i denna övergång. Evenemanget hålls i Karlstad den 27-28 mars 2019.

Mer info (på engelska) finns på webbplatsen kau.se.