Befolkningsutvecklingen och sysselsättningsgraden i Närpes intresserar nordiska forskare

Kyrkstallar i Närpes
Bildkälla: Wikimedia Commons

Ett forskningsprojekt, som Nordiska ministerrådet finansierar, pågår som bäst om vilka faktorerna är bakom vissa nordiska landsbygdsorters attraktivitet. Allt som allt är fjorton orter med i projektet, varav det i Finland är fråga om Jomala på Åland, Enare och Närpes. Forskaren Michael Kull på Nordregio säger att det i många nordiska landsbygdsorter är en utmaning då människor flyttar bort, men Närpes är en av de kommuner där man ser en positiv flyttrend och också befolkningsutvecklingen i staden är positiv. En tredje faktor som påverkade att man valde Närpes är sysselsättningsgraden, men det är statistik. Man vill veta vad som ligger bakom de här siffrorna.

Kull är som bäst på besök i Närpes. Han diskuterar med företagare, ungdomar, familjer och tjänstemän inom staden, men speciellt intresserad är han av vad ungdomar tycker. Kull har redan intervjuat ungdomar på till exempel Åland och Färöarna. Ungdomarna sade att de inte vill leva samma liv som sina föräldrar, utan de vill ha mera kultur och caféer och ställen där man kan idrotta, helt enkelt sociala utrymmen där folk kan träffas fysiskt.

Landsbygden behöver folk som har en stark tro på sitt samhälle och är villiga att ta risker. På måndagen intervjuade Kull just en sådan företagare – en ung företagare i Närpes som driver ett modernt växthus som drivs med biobaserad energi. Familjeföretaget var inte så lockande, men han bestämde sig för att ta en risk, för han tror på det här stället och att det finns en framtid för jordbruket.

Ann-Sofi Backgren, som är finsk representant i Nordregios forskningsgrupp om hållbar landsbygdsutveckling, säger att landsbygden förändras och den bild som många har av landsbygden stämmer inte överens med den bild som det de facto är idag. Föreställningen om många tunga och skitiga jobb stämmer inte, utan idag är mycket automatiserat, och hon tillägger att vi måste bli bättre på att berätta storyn och det här projektet är ett sätt att göra nedslag i olika kommuner i Norden.

Genom projektet vill forskarna få reda på varför vissa landsbygdsorter klarar sig bättre än andra. Man kombinerar kvantitativa analyser av befolkning och demografi med kvalitativa analyser, alltså intervjuer. Enligt Kull vill man kartlägga vad som är trenden och kanske kan de hitta en bra praxis som kan användas över kommun-, region-, samt landsgränser. Tanken är att man ska analysera och sammanställa materialet man samlat in och förhoppningsvis redan nästa vår eller sommar kunna presentera en slutrapport.

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi.

Det här inlägget postades i 2018, Nyhetsbrev 16/2018 och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s