Kategorier
2021 Nyhetsbrev 08/2021

MANE är med i projektet Hyvin sanottu – Bra sagt

MANE - bild repklätterställning
Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) deltar i projektet Hyvin sanottu – Bra sagt genom kampanjen Idéfestival-diskussioner om ett bra liv på landsbygden. Kampanjen är en del av Landsbygdsparlamentet 2021, som hålls i Kurikka 1-2.10.2021.

Syftet med kampanjen är att involvera människor i olika åldrar och bakgrunder från byar och städer för att diskutera frågor som leder till en bättre framtid. Målet är att förbättra den finländska landsbygdsdebatten och samspelet mellan landsbygd och stad, samt att få en djupare förståelse för de tre förvalda ämnena.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 06/2020

Symbios mellan landsbygder och städer ger livskvalité åt människor och livskraft åt näringslivet

Landsbygder och städer är mer än samarbete. Symbiosen för de olika områdena, d.v.s. totalt beroende av varandra, tas upp i en utredning, Symbios mellan landsbygder och städer – Livskvalitet för människor och livskraft för näringar, från WSP Finland Oy på uppdrag av Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. Näringslivsdirektören Marko Mäki-Hakola på MTK säger att de genom tio bekanta fenomen vill klargöra hur viktigt det är att ombesörja olika regioners utveckling i Finland.

”Med symbios mellan städer och landsbygder avses inbördes flerdimensionell växelverkan som bägge parterna drar nytta av. Ett motsatsförhållande mellan städer och landsbygder är inte fruktbart, för utan deras inbördes symbios fungerar inte systemet. Symbiosen är nödvändig för samhället.”

Uppgifterna är från webbplatsen mtk.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 16/2019

Leva ett med naturen – doktorsavhandling om naturen som hälsofrämjande resurs

Ghita Bodman
Bildkälla: Åbo Akademi

Vägar till välmående och livskvalitet är många, men grunden till de olika vägarna sätts i barndomen. Vägvalet till ett bättre mående i medelåldern påverkas av arvet med historia och traditioner som har upplevts positiva i barndomen. Även sociala relationer är viktiga i vägvalet. Dessa ger en känsla av trygghet och tillhörighet. Platsen där man tillbringar sin barndom har en betydande inverkan på var man som vuxen hittar de ställen där man kan ladda sina batterier. Genom att hitta platser och aktiviteter i naturen som har en hälsofrämjande inverkan, kan man också använda sig av den återhämtande effekten i sitt dagliga liv.

För att upprätthålla sitt mående har människan sedan urminnes tider använt sig av naturen. I något skede har detta glömts bort, speciellt då trenden att flytta till tätorter och städer kom. I en global, digitaliserad vardag gäller det att hinna med allt mera. I det ekorrhjulet har naturen fått större betydelse igen för att människan ska kunna upprätthålla sitt välmående.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 16/2018

Kontraurbanisering – tillbaks till naturen

Kommunerna vill styra byggandet till städerna och bygga tätt, eftersom det blir mer kostnadseffektivt. Men det finns en grupp människor som väljer flytta avsides, trots all bekvämlighet i en tätort. Det forskas en del i det här ämnet och fenomenet som kallas kontraurbanisering.

Kenneth Nordberg, landsbygdsforskare vid Åbo Akademi, säger att det under en lång tid funnits en romantisering av landsbygden och vad den representerar. Den här första stora gröna vågen kom ju på 70-talet i många västländer, och det har nog att göra med att man vill tillbaka till naturen. Antalet höghus växer, men främst blir också bostadsområdena med småhus och radhus fler och större, vilket kan tolkas som att man möter ett behov. Människor vill ha en egen gård, och de blir då mellantinget mellan landet och staden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 12/2018

Sexhundrafalt tack! – SYTY-ordföranden om evenemanget Öppna Byarnas dag

Evenemanget Öppna Byarnas dag genomfördes den 9 juni med större synlighet än tidigare. Samarbetet med Bybutikens dag och Dagligvaruhandeln rf bar frukt då vi kunde framföra vår gemensamma sak även i Yle:s Aamu-TV, i Ilta-Sanomat, i landskapstidningar och -radio, för att inte tala om i de lokala tidningarna. Byarnas säregenhet intresserar även i städerna, och det främsta motivet för mången flyttare till landsbygden är att komma bort från ekorrhjulet och återfå livskvaliteten.

Framgångssagor blir inte till av sig själva. Byarna och deras sammanslutningar i landskapen, regionerna och kommunerna utförde en fantastisk arbetsinsats för ett lyckat evenemang. Särskilt vill jag tacka vår informatör Sofia Tuisku för den stora synligheten i media, samt vår kanslisekreterare Marianne Liitelä och Landsbygdsnätverkets Lauri Hyttinen för många praktiska arrangemang, allt från postning av guideskyltar till digital kartapplikation.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

Lyckligaste människorna finns på landsbygden och bästa arbetsförmågan i huvudstadsregionen visar undersökning

Office Worker with Mountain of PaperworkDet finns tydliga skillnader i hälsa och välmående mellan städer och landsbygd, visar en ny regional undersökning som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vad beträffar arbetsförmåga, övervikt och tillräckligt kulturutbud, ser situationen sämre ut för landsbygdens del i jämförelse med städerna. Över 860 000 av finländarna i arbetsför ålder anser att deras arbetsförmåga har försämrats. Situationen är bäst i Esbo och Helsingfors, där andelen som anser att deras arbetsförmåga har försämrats är lägst – var femte esbobo och var fjärde helsingforsbo anser att deras arbetsförmåga blivit sämre. Sämst är situationen i Villmanstrand, Kouvola och Björneborg, där ca var tredje upplever att deras arbetsförmåga försämrats.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 42/2014

Tätortsnära skog erbjuder urban livskvalité

Yellow Autumn Leaves On TreesOlof Olsson vid Umeå universitet har i en avhandling studerat efterfrågan och utbud av sociala värden, framförallt rekreation, i tätortsnära skog. Det är en komplicerad uppgift att planera, identifiera, beakta och utveckla den tätortsnära skogens mångsidiga värden, när skogen ställs mot starka exploateringsintressen inom den urbana miljön. ”Medan urbaniseringen inte nödvändigtvis utgör ett hot mot utbudet av skog över tid, så kan den ändå påverka de faktorer som influerar människor att besöka skogen – primärt dess tillgänglighet och attraktivitet.  Skogens betydelse för människor ser dessutom olika ut beroende på bland annat socioekonomiska, kulturella och åldersrelaterade faktorer”, säger Olsson. För det personliga välbefinnandet är skogens betydelse särskilt viktig hos kvinnor, samt hos äldre och högutbildade, medan god tillgänglighet till skogen anses viktig främst bland äldre och lågutbildade.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 33/2013

Anslag för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt finns att sökas

YTR, TEM och JSM - logonArbets- och näringsministeriets samt jord- och skogsbruksministeriets anslag för landsomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt för landsbygden kan sökas för år 2014. Finansieringen styrs till teman som fastställts av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen. Dessa är:

1. Livskvalité, boende och service
2. Deltagande och närdemokrati
3. Näringsliv och ekosystemservice

Ansökningsdirektiven finns på webbplatsen tem.fi med länk till arbets- och näringsministeriets, samt jord- och skogsbruksministeriets ansökningsblanketter (inlämnas senast 31.10.2013 kl. 16.15), och villkor som berör bidraget.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 16/2013

Kampen mellan stad och land en ständigt pågående trend med oviss utgång

Varje dag går det två bussar med nyinflyttade till Stockholm, samtidigt som en GPS-utrustad flakmoppe med några entusiaster kör åt andra hållet. Kampen mellan stad och land är en fortgående och högaktuell trend, vars utgång fortfarande är oviss. Statistiken visar att storstäderna och främst Stockholm växer så det knakar, men samtidigt finns det en mottrend – allt fler storstadsbor väljer att etablera sig på landet. Vad är det för faktorer som avgör och hur ser konkurrensen mellan stad och land ut inom ett antal avgörande områden? Några exempel ges här:

  1. Teknikområdet. Städerna blir allt smartare och mer uppkopplade, men det gällerit office även landsbygden. ”Smart Cities” var från början en benämning på stora och ambitiösa projekt som gick ut på att bygga nya, gröna städer fyllda med digital teknik på helt nya platser. Framgången har varit sisådär, medan smarta städer som bygger på nerifrån-och-upp perspektiv är mer intressanta. Men den smarta landsbygden finns också. Svenska skördetröskor har använt GPS-mottagare i decennier och dagens lantbruk blir allt mer digitalt – Agricam, som förenar avancerad bildbehandling och värmekamerateknik i ett kostnadseffektivt övervakningssystem för ladugårdar, kan stå som förebild för detta lantbruk. Klyftan mellan stad och land, när det gäller tillgång till snabbt bredband, borde vara tillfällig och minska i takt med att uppkopplingarna blir allt mer mobila. Till sist är det människorna som avgör och där har landsbygden ett övertag när det gäller kreativitet och innovationsförmåga. Är man inte påhittig      blir man sällan långvarig på landet.