Sökandet efter landsbygdens framtid

Svart svan
Foto: Martin Olsson

Det föga framtidsarbetet för landsbygdens utveckling har storligen förvånat mig. Är vi verkligen inte intresserade av att framtidsarbetet är en del av landsbygdens utveckling? Ishockeyspelaren Wayne Gretzky konstaterade en gång att man måste förflytta sig dit, där pucken kommer, inte där den är nu. Alltså, är det inte så att vi utan framtidsarbetet som en del av utvecklingsprocessen kommer att befinna oss där ”pucken” är, för att lösa dagens eller gårdagens problem?

I allmänhet är det så att man i framtidsarbetet gör upp några alternativa framtidsbilder. Ofta är de tre: en önskvärd framtidsbild, en icke önskvärd framtidsbild, samt framtidsbilden, vilken förverkligas om utvecklingen går enligt ”gamla mallen”, utan att man ingriper i denna. En logisk tanke i utvecklingsarbetet är att skapa en led till utvecklingsåtgärderna, med vars hjälp den önskvärda framtidsbilden förverkligas. Det är då fråga om ett målmedvetet, systematiskt arbete.

De små siffrornas landsbygd – specialsakkunnig Ilkka Lehtola i Landsbygdspolitikens blogg

Politikerna talar gärna om behovet av forskningsdata som hjälp vid beslutsfattandet, men hur medvetna är beslutsfattarna om beslutens samhälleliga inverkan? Bland landsbygdskommunerna finns det rikligt med exempel på att effekterna av besluten inte just har utvärderats. Man ha velat se landsbygden som garant för samhällsekonomin och som hinder för städernas tillväxt. I verkligheten har man helt enkelt förbisett det faktum, att Finland är en mosaik av olika regioner, vilka består av såväl stadsområden, små städer, kyrkbyar som även av en bredskalig diversifierad landsbygd.

Det kan uppstå en skev bild av komplexa samhälleliga frågor om man förenklar alltför mycket.

FÖSS söker projektledare för projektet Expedition Skärgårdshavet

Föreningen Finlands Öar rf – Suomen Saaret ry (FÖSS) söker en projektledare för projektet Expedition Skärgårdshavet – Tutkimusmatka Saaristomerelle. Föreningen har fått Leader-finansiering för projektet, som är ämnat för barn. Projektet företar en rutt runt Skärgårdshavet som är fyllt med äventyr vid 15 hamnar. Syftet med projektet är att på ett konkret och skapande sätt bekantgöra barnen och ungdomarna med havets växt- och djurliv.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen foss.fi. Sista ansökningsdag är 20.10.

En fjärdedel av bybutikerna kan komma att lägga ner verksamheten – en utredning om stöd av verksamheten är klar

Allt oftare är bybutiken samtidigt postkontor, bank och apotek. Inom en nära framtid kan butikerna bli serviceställen med ett omfattande tjänsteutbud som kompenserar det annars minskande utbudet. De ska också kunna ha allmännyttiga tjänster. Pellervo ekonomiska forskningsinstitut utredde hur det går för bybutikerna och vad som krävs för att de ska klara sig och ha framgång.

Bybutikernas ställning har förändrats som en följd av urbaniseringen, koncentreringen av butiker och de utvidgade öppettiderna. Antalet bybutiker minskade med ca 60 procent under åren 2002-2015. För närvarande finns det 222 stycken. Enligt utredningen, Kyläkauppaselvitys, som gjorts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, gynnas butikerna för det första av att regleringen avvecklas.

Läs mer på webbplatsen valtioneuvosto.fi.

Delta i kampanjen Hela Finland tackar!

Tack är ett viktigt ord, men som ofta blir osagt. Lyckligtvis kan man även visa tacksamhet med gärningar. Hela Finland tackar är ett officiellt projekt i Finlands 100-års jubileumsprogram. Alla inbjuds till kampanjen – kommuner, byar, sammanslutningar, enskilda personer – för att visa tacksamhet för tidigare generationer

Mer info finns (på finska) på webbplatsen kylatoiminta.fi. Se även svensk info på webbplatsen kokosuomikiittaa.fi.

”På något underligt vis lyckas vi ställa landsbygden mot staden” – Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori

Vy från Hotel Torni mot Helsingfors södra stadsdelar
Bildkälla: Wikimedia Commons

Vi har land och landsbygd och även några städer, vilket tillsammans utgör Finland. Men på något underligt vis lyckas vi ställa dessa mot varandra, trots att det inte finns någon orsak till detta. De flesta finländare uppskattar även bådadera väldigt mycket. Verkliga motsättningar finns det ju väldigt lite av, men tyvärr förekommer det ändå kretsar och debattörer, som får drivkraft av att konstgjort ställa upp sådana motsättningar, som att påstå att någon annan orsakar det med sitt agerande.

Man kan tänka hur man vill om huruvida städernas tillväxt är en välsignelse eller inte, och jag är inte helt säker om den saken heller. Säkert är att urbaniseringen måste tas på allvar, vare sig man gillar det eller inte.

Färskt nyhetsblad från HSSL

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) har kommit ut med ett nytt nummer av sitt nyhetsbrev Hela Sverigebladet. Läs om samåkning och självkörande fordon, trendbrott i landsbygdspolitiken, Terese Bengards trendspaningar, nästa steg för Omställningsrörelsen, hur det lockande besöksmålet Kosters Trädgårdar växte och mycket mer.

Nyhetsbrevet (4/2017) finns att läsas på Riksorganisationen Hela Sverige ska levas webbplats helasverige.se.

Snart dags för den europeiska Landsbygdsriksdagen

European Rural Parliament (ERP) – den europeiska Landsbygdsriksdagen – hålls den 18-21 oktober i Venhorst i Nederländerna. Omkring trehundra landsbygdsintresserade människor inom civilsamhället och offentlig sektor från alla Europas hörn samlas till den tredje europeiska Landsbygdsriksdagen. På agendan står ett uppdaterat landsbygdsmanifest, det framtida arbetet med EU, samt landsbygdsutveckling. Staffan Nilsson, den ena av Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) två ordföranden, anser att den europeiska Landsbygdsriksdagen är ett viktigt forum. ”Här är det civilsamhället själv som lyfter sina frågor och bestämmer prioriteringar. Resultatet av riksdagen riktar sig både till de nationella organisationerna och till policyskaparna i EU.”

Uppgifterna är från HSSL:s nyhetsbrev (4/2017). Se även ERP:s webbplats europeanruralparliament.com.

Relationer stad och land, bank för unga jordbrukare i Frankrike, divestering i USA – JAK-bankens tidning Grus & Guld

JAK-bankens medlemstidning Grus & Guld har nyss kommit ut med ett nytt nummer (50 sidor), där ni bl.a. kan läsa om hur man skapar direkta relationer mellan stad och land, om banken med jordbruksmark för unga jordbrukare i Frankrike, divestering i USA, och Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ena ordförande Åse Classons krönika som handlar om varför man ska tvinga de som inte vill att flytta till redan trånga tätorter.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till tidningen. Förkortningen JAK kommer från den klassiska nationalekonomins produktionsfaktorer jord, arbete och kapital.

Kulturdimensionen i det nationella skärgårdsprogrammet behandlas på seminarium i Korpoström

På temat Kulturdimensionen i det nationella skärgårdsprogrammet 2017-19 hålls ett seminarium i Skärgårdscentrum Korpoström, Korpo tisdagen den 14 november. Det är Sydkustens landskapsförbund som, tillsammans med Svenska kulturfonden, Leader-gruppen I samma båt och Egentliga Finlands förbund, samlar aktörer till diskussion kring samarbete och gemensamma satsningar.

Seminariet inleds med att Jorma Leppänen, generalsekreterare för Skärgårdsdelegationen, tillsammans med Nina Söderlund, medlem i dito, presenterar skärgårdsprogrammet och dess kulturella aspekter. Därefter presenteras fem temaområden utgående från olika exempel. Det kommer att handla om sjöfart och skutor, pedagogiska modeller för natur- och miljökunskap, kulturens betydelse för besöksnäringen, museisamarbeten i Åboland, samt vandringsleder och kultur.

Bredband och digitala tjänster i skärgården behandlas på seminarium i Helsingfors

Tillgång till bredband och de tjänster som kan erbjudas, är en nyckelfråga för skärgården och glesbygden. Under ett seminarium i Helsingfors 16.11 vill Nordiska skärgårdssamarbetet lyfta fram hur bredbandet har utvecklats. Vilka tjänster kan man erbjuda i framtiden och hur skall användare av dessa tjänster nås? Målgruppen för seminariet är sakkunniga, tjänstemän, beslutsfattare och övriga som är intresserade av bredbandets möjligheter.

Nordiska skärgårdssamarbetet syftar till att utbyta erfarenheter och driva skärgårdsfrågor av gemensamt intresse. Samarbetsparter i Finland är Egentliga Finlands förbund, Nylands förbund och Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Egentliga Finland och Nyland, Ålands landskapsregering, Ålands skärgårdskommuner, samt i Sverige länsstyrelserna i Stockholm och Uppsala, Stockholms läns landsting och Skärgårdsstiftelsen, Regionförbundet Sörmland, samt Region Östergötland.

Program och anmälningsförfarande (anmälan senast 9.11) finns på webbplatsen silmu.info.