Kategorier
2020 Nyhetsbrev 20/2020

Civilsamhället och det offentliga i samverkan i lunchwebbinariet Landet lär

Hur kan civilsamhället och offentliga aktörer bli bättre på att nå varandra och hur kan det i sin tur bidra till landsbygdsutveckling? I Landet lär-webbinariet den 15 december presenterar Elisabet Johansson Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF:s) nya modell för samverkan.

MUCF har tagit fram modellen för att öka förståelsen av hur samverkan kan ske och ge kunskap om vad som är viktigt under samverkans olika faser. I webbinariet presenterar Elisabeth Johansson, som är utvecklingsledare på MUCF, vilka fallgropar som finns, hur man ökar sina chanser att lyckas, och hon ger exempel på vad bra samverkan kan leda till.

Mer info och länk för anmälan till webbinariet, som alltså hålls 15.12 kl. 12-12.45, finns på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 02/2018

Idrott som landsbygdsutvecklare

Visste ni att landsortskommuner är betydligt mer föreningstäta än städerna, och att idrott och föreningslivet har stor betydelse för svensk landsbygdsutveckling. Lyssna på svenska Landsbygdsnätverkets podcast när Landsbygdsnätverket tar sig an kreativa landsbygdslösningar med Fotbollförbundet och Ridsportförbundet. Det blir tydligt att civilsamhället inte bara är en viktig arbetsgivare på landsbygderna, utan även en viktig faktor för att få unga att stanna kvar i, eller återvända till, sin hembygd.

Fyrtioåttonde avsnittet, Lyckad landskamp – idrott som landsbygdsutvecklare, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

Snart dags för den europeiska Landsbygdsriksdagen

European Rural Parliament (ERP) – den europeiska Landsbygdsriksdagen – hålls den 18-21 oktober i Venhorst i Nederländerna. Omkring trehundra landsbygdsintresserade människor inom civilsamhället och offentlig sektor från alla Europas hörn samlas till den tredje europeiska Landsbygdsriksdagen. På agendan står ett uppdaterat landsbygdsmanifest, det framtida arbetet med EU, samt landsbygdsutveckling. Staffan Nilsson, den ena av Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) två ordföranden, anser att den europeiska Landsbygdsriksdagen är ett viktigt forum. ”Här är det civilsamhället själv som lyfter sina frågor och bestämmer prioriteringar. Resultatet av riksdagen riktar sig både till de nationella organisationerna och till policyskaparna i EU.”

Uppgifterna är från HSSL:s nyhetsbrev (4/2017). Se även ERP:s webbplats europeanruralparliament.com.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 04/2017

Uppladdning inför ERP

Den tredje europeiska Landsbygdsriksdagen, European Rural Parliament (ERP), har sitt egna upplägg, liksom de två tidigare riksdagarna haft. I vår inleds arbetet med tematräffar runt om i olika länder i ett projekt kallat SPARCE, där även själva Landsbygdsriksdagen ingår. Temana är valda utifrån de viktigaste idéerna i det europeiska landsbygdsmanifest som antogs vid förra Landsbygdsriksdagen i österrikiska Schärding år 2015.

I Sverige arrangeras webbinarier med europeiska exempel på temat flyktingmottagande och integration på landsbygder. Webbinarierna, som är på engelska, vänder sig till lokala utvecklingsgrupper som arbetar med integration och flyktingmottagande. Resultaten kommer sedan att ligga till grund för beslut och strategier på Europanivå.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 02/2017

Föreslå kandidater för Demokratipriset 2017!

demokratipriset-2017-1Temat för justitieministeriets Demokratipris 2017 är partnerskap. Prissumman på 10 000 euro delas mellan tre instanser eller aktörer inom det civila samhället, och delas ut i samband med firandet av Finlands 100-års jubileumsårs demokrativecka. Kandidater kan föreslås av såväl enskilda personer som olika organisationer.

Genom demokratipriset vill man lyfta fram exempel på en partnerskapsbaserad verksamhetskultur och belöna dem som arbetar med att utveckla olika former av partnerskap. Därför kan pristagarna vara mycket olika. Det kan vara fråga om verksamhet som bidrar till att t.ex. ordna tjänster på ett nytt sätt, stärka gemenskap, främja lokal demokrati, skapa möjligheter till hobbyverksamhet eller frivilligt arbete, öka sysselsättningen, förbättra säkerheten i vardagen eller främja invandrares integration.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 11/2015

Europeiska landsbygdsriksdagen hålls i Österrike

HSSLs nyhetsbrev 1-2015Följande europeiska landsbygdsriksdag, European Rural Parliament (ERP), hålls i höst i Österrike 4-7 november. Förslag kommer att samlas in från alla länder som deltar i ERP (den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen är med på ett hörn vad gäller förslag från Finland), och kommer under juni månad att bearbetas på nationell nivå, för att efter ERP sammanställas och formas till ett manifest som ska lämnas över till EU:s politiker och myndigheter, liksom politiker på nationell nivå. Men det ska även spridas till landsbygdens gräsrötter och det civila samhället. ”Målet med ERP är att Europas landsbygdsbefolkning ska komma till tals på europeisk nivå, och att de intressen som landsbygden har återspeglas i nationell och europeisk politik”, säger Lena Husén, internationell sekreterare på Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL). Riksdagen ska även främja självhjälp, solidaritet, utbyte av god praxis och samarbete på landsbygden i hela Europa. Det här kan man läsa om i HSSL:s första nyhetsbrev för i år som även bl.a. tar upp små skolor, en jämställdhetsenkät, den nya verksamhetschefen och en hel del annat.

Nyhetsbrevet (1/2015) kan läsas på HSSL:s hemsida.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 40/2013

”Vi måste se samhället på ett nytt sätt” – forskare Ritva Pihlaja om storkommuner och närdemokrati

Ordet närdemokratiSpecialsakkunnig forskaren på Landsbygds-politiska samarbetsgruppen (YTR) Ritva Pihlaja vill skapa blomstrande civilsam-hällen i framtiden. Men till det behövs nya tankesätt och en stor dos talkokraft. Pihlaja, som senaste vecka(5.11) besökte Kristinestad och talade på stadens medborgarforum, talar om att närdemokratin måste stärkas i framtidens kommuner. Med närdemokrati menar man att invånarna skall vara delaktiga i beslutsfattandet och kunna påverka frågor som berör dem själva. Risken är stor att det i framtidens storkommuner bara tas stora riktgivande beslut på fullmäktigenivå.

Pihlaja påpekar att även om man bor ute på landet, så skall man känna att man även i framtiden har lika stor påverkningsmöjlighet som om man bor i centrum. Därför vill hon nu att beslutsfattare och invånare sätter sig ner vid samma bord och tillsammans lägger upp en strategi för framtiden, för det är bråttom. Frågan är akut och måste vara klar innan man går samman med någon annan. Enligt Pihlaja finns det två olika tankesätt för demokratin – det gamla och nya paradigmet. I det gamla tankesättet ser man invånarna som skattebetalare eller kunder som behöver service i samhället, och här saknas närdemokratin. Enligt det nya tankesättet är invånarna aktiva aktörer i samhället och där flödar delaktighet på alla nivåer i samhället.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 19/2013

Sverige vill bli världens bästa land att vistas, verka och växa i

Tree behind a farmDen svenska regeringen har fattat beslut om att landets län skall ta fram regionala serviceprogram för kommersiell service i gles- och landsbygder, där syftet är att öka tillgängligheten till service för medborgare och företag. ”Landsbygden har en fantastisk potential. Men för att hela landet ska växa krävs rätt förutsättningar. Tillgänglighet till kommersiell service är en viktig del i detta arbete. Serviceprogrammen handlar om att samla kloka huvuden för att tillsammans göra servicen mer tillgänglig i gles- och landsbygder. Konkreta resultat sedan tidigare är till exempel samlokalisering av mataffären och bibliotek, som i Ljungby, eller i Gafsele där bygdegården rymmer allt mellan medborgarkontor till kafé och turistinformation”, säger svenska näringsministern Annie Lööf. Inom Attraktionskraft Sverige arbetar den svenska regeringen med att tydliggöra och utveckla de frågor som är viktiga för lokal och regional utveckling. Visionen är att Sverige skall bli världens bästa land att vistas, verka och växa i.