En fjärdedel av bybutikerna kan komma att lägga ner verksamheten – en utredning om stöd av verksamheten är klar

Allt oftare är bybutiken samtidigt postkontor, bank och apotek. Inom en nära framtid kan butikerna bli serviceställen med ett omfattande tjänsteutbud som kompenserar det annars minskande utbudet. De ska också kunna ha allmännyttiga tjänster. Pellervo ekonomiska forskningsinstitut utredde hur det går för bybutikerna och vad som krävs för att de ska klara sig och ha framgång.

Bybutikernas ställning har förändrats som en följd av urbaniseringen, koncentreringen av butiker och de utvidgade öppettiderna. Antalet bybutiker minskade med ca 60 procent under åren 2002-2015. För närvarande finns det 222 stycken. Enligt utredningen, Kyläkauppaselvitys, som gjorts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, gynnas butikerna för det första av att regleringen avvecklas.

Läs mer på webbplatsen valtioneuvosto.fi.

Servicepunkterna skapar levande landsbygd i Sverige

Alltfler servicepunkter, som nu etableras på svenska landsbygden, ska fungera som en medborgarservice för att minska behovet av resor till centralorten när det gäller enklare ärenden och tjänster. På servicepunkterna ska ortsbefolkningen få information och hjälp med uppkopplingar och kontakter. Förslaget om servicepunkter kom ursprungligen från en statlig utredning Se medborgaren – för bättre offentlig service. Mötesplatsen är tänkt som ett sätt att återskapa en del av samhällsservicen till lokalsamhället, där servicepunkterna ska kunna drivas av lokala företag och samspela med offentlig och ideell sektor. Servicepunkten kan t.ex. finnas i lanthandeln, i en industrilokal på orten, i bygdegården eller i en föreningslokal.

Det är Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) som tillsammans med Tillväxtverket driver på utvecklingen av servicepunkter över hela Sverige.