Hur innovationsbenägna är företag på landsbygden? – lyssna på podden Landet

Vår förmåga till innovation är avgörande för att klara framtidens utmaningar, men politiska beslut bygger ofta på kunskap om innovationer i större företag som ligger i städerna. Så hur innovationsbenägna är företag på landsbygden och vad behövs för att de ska fortsätta leverera? I detta avsnitt av podden Landet, som är inspelat inför publik på Landsbygdskonferensen och arrangerad av SKL och Tillväxtverket i oktober, medverkar Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi vid Internationella handelshögskolan, Jönköping University och utredare på Jordbruksverket, samt Magnus Börjesson, styrelseordförande i AgroÖst.

Nittiosjätte avsnittet, Lägre trösklar, fler dörrar – om att främja innovationer bland företag i landsbygder, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Kom med och planera landsbygdsnätverkets verksamhet!

©maaseutuverkosto

Planeringen av landsbygdsnätverkets kommande verksamhet är i gång. Kom med i diskussionen och berätta dina egna (även vilda) visioner senast den 17 november på Viima-innovationsverktyget om vad allt nätverksverksamheten kunde innehålla! Som grund för diskussionen behandlas verksamhetsplanen för år 2017 och 2018.

Mer info med länkar finns (på finska) på webbplatsen maaseutu.fi.

Backgren AEBR:s första nordiska och kvinnliga ordförande

AEBR:s nya ordförande Ann-Sofi Backgren och avgående Oliver Paasch
Foto: AEBR

Förbundet för europeiska gränsregioner, Association of European Border Regions (AEBR), har ny ordförande. Ann-Sofi Backgren, ledamot i landskapsstyrelsen vid Österbottens förbund, valdes till ordförande för styrelsen för AEBR under organisationens årsmöte (23-26.10) i Dresden, Tyskland. Som första vice ordförande för AEBR:s styrelse har Backgren redan i praktiken skött liknande uppgifter inom organisationen. Hon har även varit vice president för AEBR. Backgren, som efterträder belgaren Oliver Paasch (stiger åt sidan från ordförandeposten i förtid), blir AEBR:s första kvinnliga, österbottniska, finländska och nordiska ordförande.

I dagsläget är 95 gränsregioner medlemmar i AEBR och Österbotten är en av dem. AEBR jobbar även utanför EU:s gränser, i norra och södra Karelen samarbetar man till exempel med Ryssland.

Samhälleliga företag gynnar lokal gemenskap

Bildkälla: Aktion Österbottens hemsida

Den 25 september ordnade Aktion Österbotten ett seminarium om samhälleligt och socialt företagande inom ramarna för sitt projekt Innospiration Österbotten. Verksamheten för samhälleliga företag börjar ofta på gräsrotsnivå och har som syfte att lösa lokala problem genom att erbjuda sådan service som saknas på orten. Det är frågan om ett koncept, inte en juridisk företagsform, vilket innebär att även föreningar kan verka som samhälleliga företag. De sociala företagens syfte är att skapa arbetstillfällen, särskilt för partiellt arbetsföra och långtidsarbetslösa.

Tre av fyra svenskar oroar sig för glesbygdens utarmning

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) verksamhetschef Terese Bengard spanar över landet i varje nummer av organisationens nyhetsbrev. En nypa sanning, en nypa humor, en å annan känga och massor med hyllningar, som Terese ser det, och garanterat 100 procent ruralt perspektiv.

Månadens oro: Tre av fyra svenskar oroar sig för att glesbygden ska utarmas så mycket att det inte går att bo där. Det folk oroar sig för är just de frågor som Hela Sverige ska leva driver: närhet till vård, trygghet, skolor och barnomsorg. Förutom denna oro, tar hon också upp Månadens urban, Månadens rural och Månadens soundtrack.

Ökad integration genom nätverksgrupper

Foto: Landsbygdsnätverket

Projektet Steget före har skapat bryggor som förenklar nyanländas integration i lokalsamhället. På drygt två år har projektet hjälpt runt 250 personer till jobb, praktik eller utbildning i Dalsland, Årjäng och Munkedal. Kort beskrivet syftar projektet till att öka integrationen med hjälp av nätverksgrupper och utbyte av metoder och erfarenheter mellan de åtta västsvenska kommuner som ingår i Leader-området Framtidsbygder Dalsland Årjäng Munkedal. Steget före är nominerad till Ullbaggegalan i kategorin Nyanländas delaktighet i landsbygdsutveckling.

Läs mer på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Se på landsbygdssäkringen nerifrån

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Konsekvensbedömningen har då lett till dilemman: småkommuners flexibilitet mot de storas specialisering, kontrollerade vårdkostnader mot lokalt och regionalt självstyre, plats mot sektor som utgångspunkt för förvaltningen, samt en enhetlig enkel struktur mot en oenhetlig men lokalt anpassad struktur. Kritik riktas mot modellen för att den utgår från urbana ideal i stället för att identifiera lokala problem.

Kommunicera, påverka, profilera dig – nätverksdag i Nykarleby

Projektet Lyhde III ordnar en nätverksdag i samarbete med NTM-centralen i Österbotten. Datumet är 4.11 och platsen Munsalagården, Öjvägen 7, i Nykarleby. Dagen är riktad till projekt och företag som har fått finansiering från landsbygdsfond av Aktion Österbotten (eller av NTM-centralen i Österbotten, Leader Yhyres eller Leader Pirityiset). I programmet ingår bl.a. workshoppar och en föreläsning om platssexighet som ny resurs för landsbygden och lokala entreprenörer.

Hela programmet med anmälningsuppgifter (anmälan senast 23.10) finns på webbplatsen aktion.fi.

Höstens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten ordnas i Tammerfors

Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf arrangerar höstens nationella utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan valtakunnalliset koulutus- ja neuvottelupäivät, 11-12.12 på Hotell Scandic Tampere Koskipuisto, Koskikatu 5, 33100 Tammerfors. Dagarna är ämnade för alla aktörer och företrädare inom byaverksamheten. Ett mer detaljerat program kommer att meddelas senare.

Uppgifterna är från webbplatsen suomenkylat.fi.