Kategorier
2019 Nyhetsbrev 19/2019

Rapport och verktygsboxar från ÅA:s forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Inom regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har man vänt på det hela och ser på det nerifrån. Man har tagit fram en ny metod för konsekvensbedömning för landsbygden som utgår från det lokala. Det är projektforskaren Kenneth Nordberg vid ÅA i Vasa som tagit fram faktorer, vilka är viktiga för hållbar utveckling. Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. Som ett resultat av projektet finns en rapport och två verktygsboxar, en för kommuners landsbygdssäkring och en för lokalsamhällens landsbygdssäkring.

Se även info från slutseminariet från denna blogg, byaservice.wordpress.com.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Se på landsbygdssäkringen nerifrån

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Konsekvensbedömningen har då lett till dilemman: småkommuners flexibilitet mot de storas specialisering, kontrollerade vårdkostnader mot lokalt och regionalt självstyre, plats mot sektor som utgångspunkt för förvaltningen, samt en enhetlig enkel struktur mot en oenhetlig men lokalt anpassad struktur. Kritik riktas mot modellen för att den utgår från urbana ideal i stället för att identifiera lokala problem.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 16/2019

Centraliseringsreformer och landsbygden – forskningsprojekt om landsbygdssäkring håller slutseminarium i Vasa

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen arrangerar ett slutseminarium i Vasa 28 oktober kl. 13.00. Projektets centrala målsättning har varit att undersöka konsekvenserna av centraliserande förvaltningsreformer för landsbygden och hur den här centraliseringen kan hanteras ur landsbygdens perspektiv. Under seminariet presenteras projektets centrala slutsatser och inbjudna talare reflekterar över landsbygdens utmaningar ur olika perspektiv. Olika typer av landsbygd påverkas på mycket olika sätt av centraliseringar – inte minst är förutsättningarna för att hantera utmaningarna ytterst varierande.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 09/2018

Frivilligverksamhet i framtidens samhälle behandlas på seminarium i Helsingfors

De senaste åren har präglats av förändringar i samhället, vilka ställt nya utmaningar för organisationer och frivilligverksamhet. Vilken roll kommer frivilligverksamhet att ha i framtidens samhälle? Nätverket Frivilligt på svenska önskar er varmt välkomna till deras seminarium Frivilligverksamhet när samhället förändras för att lyssna på intressanta anföranden, samt diskutera. Man kommer bl.a. att få ta del av tankar om organisationernas ställning vid landskapsreformen, givandets paradoxer, samt om organisationernas och deras sakkunskap ryms med efter förändringarna. Seminariet, som är kostnadsfritt, hålls 9.5 kl. 12.45-15.30 på Infocentret i Lilla Parlamentet, Arkadiagatan 3, i Helsingfors. Tilläggsinformation fås av Tamara Bergkvist (HelsingforsMission), tamara.bergkvist@helsinkimissio.fi, tfn 045 881 9743.

Nätverket Frivilligt på svenska består av Finska Missionssällskapet, Folkhälsan, HelsingforsMission, Helsingfors stads Social- och hälsovårdsverket, Luckan, Psykosociala föreningen Sympati, SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf, Svenska pensionärsförbundet rf, Helsingfors Svenska Marthaförening, Församlingarna i Helsingfors, Psykosociala Förbundet r.f. och Andreas Helps.

Anmälan görs via webbplatsen link.webropolsurveys.com. Antalet platser är begränsat.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 08/2018

Forskningsprojekt om landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Den 25 april hölls en pressinformation i Vasa om forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen som tar fasta på den till synes tilltagande trenden av centraliseringar och förstoringar av förvaltningsområden. Landsbygdssäkring innebär i praktiken att säkerställa att invånare bosatta överallt i landet får en likvärdig politisk behandling, det vill säga att de olika förutsättningar som råder i olika delar av landet beaktas i planeringsskedet av politiska beslut. Det är forskardoktor Kenneth Nordberg vid enheten för Demografi och landsbygdsforskning vid Åbo Akademi i Vasa som leder projektet, vilket genomförs i samarbete med Landsbygdspolitiska rådet/IDNET, Kommunförbundet och Helsingfors universitet. Här nere finns pressmeddelandet från tillfället:

Nytt forskningsprojekt vid Åbo Akademi i Vasa: Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Forskardoktor Kenneth Nordberg vid enheten för Demografi och landsbygdsforskning vid Åbo Akademi i Vasa leder projektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen, som finansieras av LEADER-programmet och Kulturfonden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 07/2018

Kompetens och förnyelse centrala för landsbygdens livskraft

Ständerhuset
Bildkälla: Wikimedia Commons

Landsbygdspolitiska rådet samlades till möte 28.3 i Ständerhuset i Helsingfors. Under mötet behandlades bl.a. förnyelsen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, landskapsreformen, samt aktuellt inom landsbygdens företagande. ”Kompetens och förnyelse är centrala för landsbygdens livskraft”, sade rådets ordförande, jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, under mötet.

”Landskapsreformen och den nya programperioden påverkar på ett väsentligt sätt landsbygdens företagsservice. Koordineringen av finansieringsmöjligheter är allt viktigare för att företagen och föreningarna ska få service på bästa möjliga sätt”, betonade minister Leppä.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 06/2018

”Staden är en ödesfråga för Finlands livskraft och konkurrenskraft”

Den 21 mars möttes ett uppenbart hänfört auditorium av urbanister i Helsingfors stadshus i en manifestation mot statens syn på staden. Bakom mötet stod tankesmedjan MDI, och på mötet lanserades även en pamflett Kaupunkien aikakausi (Städernas era) där 28 skribenter, av dem 14 professorer, diskuterar staden ur olika perspektiv. Förordet är skrivet av Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori, som anslår tonen med budskapet att man de senaste decennierna försummat staden i planering och beslutsfattande på bekostnad av landsbygden. Vapaavuori, som får stöd av de flesta skribenterna i pamfletten, fick också starkt flankstöd på symposiet.

Universitetsrekorn vid Tammerfors universitet Markus Laine skriver i pamfletten att ”staden är en ödesfråga för Finlands livskraft och konkurrenskraft”, medan chefen för stadsforskningen vid Åbo universitet Sampo Ruoppila menar att helheten tar stryk om en del av stadens uppgifter godtyckligt överförs till en ny landskapsnivå.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 06/2018

Landskapen och deras internationella kompetens

Ann-Sofi Backgren
Foto: Martina Uthardt

Utkastet till landskaps- och vårdreformen debatteras flitigt i olika sammanhang. Vårddelen väcker mest intresse, men reformen består också av andra delar som förtjänar uppmärksamhet. Ett uppdrag som mer eller mindre inte alls uppmärksammats är förslaget att göra landskapens internationella kompetens frivillig.

Enligt nu gällande lag om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) sägs i § 17, moment 12 gällande landskapsförbundens uppgifter; att landskapsförbunden skall främja samarbetet mellan kommunerna och landskapen och sköta internationella ärenden och kontakter i anslutning till sina uppgifter. I utkastet till ny landskapslag har de nya landskapen 25 uppgiftsområden när de inleder sin verksamhet vid ingången av 2020. Det sägs ingenting om internationell kompetens, vilket kan anses lite märkligt med tanke på nu gällande lag och tanken om självstyrande landskap.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 04/2018

Servicen avfjärmas men organisationerna kan vända utvecklingen

I SYTY:s senaste nyhetsbrev skriver ordförande Petri Rinne bl.a. om att landskapsreformen i själva verket möjliggör så att servicen kommer närmare människorna, t.ex. så producerar byaföreningarna redan nu tjänster vad gäller infra, säkerhet, dagvård och äldreomsorg, och med SOTE-reformen kunde man utnyttja effektivare de tjänster som organisationerna producerar. Tillhanda finns ett unikt och stort nätverk, ungefär 4 200 byaföreningar och byaråd. Med hjälp av nätverket kan servicens avfjärmande vändas till ett närmande. Även digitaliseringen för servicen närmare, och på hundratals orter erbjuds redan digital vägledning.

Förutom Rinnes text kan man i föreningens nyhetsbrev (2/2018) bl.a. läsa om aktuellt från SYTY:s byautskottet, en kylatoiminta.fi-enkät, en medlemsregisterförfrågan, ansökan om Årets by, projektet Me miehet som kört igång, information för rundan för kvalitetsarbetet, samt tävlingen Finlands smartaste by. SYTY:s hemsida finns på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 03/2018

SOTE förbigår servicen på lokal och translokal nivå

Landskapsreformens mål är att grunda 18 landskap, där man samlar många slags aktörer under en organisation. Reformen påverkar människornas vardag och servicens tillgänglighet på många sätt. Men hur är social- och hälsovårdsreformsmodellens (SOTE-modellens) relation till klientens livsmiljö?

I marknadsföringen av reformen så betonas valfriheten, dessutom enligt klienternas behov, sålunda att människorna får vård och service i rätt tid och snabbare än tidigare. Allt oftare producerar man även service elektroniskt, så att klienten och personalen inte behöver röra på sig.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 02/2018

Reformer och konsekvenser för landsbygden

Hur många av er har hört talas om landsbygdssäkring? Nej, jag skrev inte försäkring utan säkring. Troligen inte så många trots att landsbygdssäkring infördes i Finland som en konsekvensbedömningsmetod redan år 2008 och firar således 10 års jubileum i år. Rätt märkligt är det att metoden inte används desto mer systematiskt, trots att man håller på med århundrades största förvaltningsreform och att Finland består till 95 procent av landsbygd. I Finland är landsbygdssäkringen frivillig, vilket kanske förklarar saken, men med tanke på den stora omstruktureringen vi har på gång, där också kommunerna skall hitta sina nya roller, är det synnerligen förvånande att så få aktivt tagit till sig konsekvensbedömningsmetoden i sitt arbete.

Vad är då landsbygdssäkring? På engelska talar man om rural proofing och på finska om maaseutuvaikutusten arviointi. I Kanada använder man termen rural lens. Enligt OECD syftar landsbygdssäkring till att behov och intressen för människor, företag och samhällen på landsbygden korrekt ska beaktas och integreras i utvecklingen och genomförandet av all politik och program.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Idéer men inga pengar för landsbygdsutveckling i Finland

Sverige gör en helomvändning när det gäller landsbygdsutveckling. Den svenska regeringen storsatsar genom att avisera i budgeten för 2018 en summa på 1,2 miljarder kronor (ca 130 miljoner euro) för att människor ska kunna leva och arbeta i hela Sverige. Man vill också genomföra en långsiktig satsning på socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden, vilka nästa år får 500 miljoner kronor (52 miljoner euro). Summan växer successivt för att år 2020 ligga på 2,5 miljarder kronor (260 miljoner euro). I Norge finns direkta statsstöd för landsbygdspolitik, som år 2016 låg på 145 miljoner euro.

Största skillnaden mellan svensk och finländsk landsbygdspolitik är att regeringen i Sverige reserverar pengar i statsbudgeten, medan Finland knagglar sig fram med fleråriga utvecklingsprogram.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 04/2017

SOTE- och landskapsreformens konsekvenser för offentliga måltidstjänster och regionala ekonomin

Landsbygdspolitiska rådets sekretariat, landsbygdspolitikens nätverk för näringar och kompetens på landsbygden och glesbygdsnätverket yttrar tillsammans med regeringens Närmatsprogram en oro för hur de offentliga måltidstjänsterna tillhandahålls i framtiden och vilka konsekvenser reformen har för närproduktionen, företagsverksamheten och livskraften i regionerna och framför därmed följande ställningstagande:

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 04/2017

Utbildning för byaföreningsmänniskor

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf och de regionala byaföreningarna ordnar i samarbete med Landsbygdens bildnings- och kulturförbund (Maaseudun Sivistysliitto MSL), samt Keskitien Tukisäätiö byautbildning under åren 2015-2018. Med hjälp av Keskitien Tukisäätiös allmänna understöd kan man årligen arrangera minst 19 utbildningstillfällen på landskapsnivå.

Utbildningen riktar in sig på sådan byaverksamhet där den mest effektivt aktiverar invånarna, och där även stiftelsens ändamålsparagraf beaktas på det mest verkningsfulla sättet. En sådan här punkt är utbildningen av byaföreningarnas nya aktörer.