Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 02/2018

Reformer och konsekvenser för landsbygden

Hur många av er har hört talas om landsbygdssäkring? Nej, jag skrev inte försäkring utan säkring. Troligen inte så många trots att landsbygdssäkring infördes i Finland som en konsekvensbedömningsmetod redan år 2008 och firar således 10 års jubileum i år. Rätt märkligt är det att metoden inte används desto mer systematiskt, trots att man håller på med århundrades största förvaltningsreform och att Finland består till 95 procent av landsbygd. I Finland är landsbygdssäkringen frivillig, vilket kanske förklarar saken, men med tanke på den stora omstruktureringen vi har på gång, där också kommunerna skall hitta sina nya roller, är det synnerligen förvånande att så få aktivt tagit till sig konsekvensbedömningsmetoden i sitt arbete.

Vad är då landsbygdssäkring? På engelska talar man om rural proofing och på finska om maaseutuvaikutusten arviointi. I Kanada använder man termen rural lens. Enligt OECD syftar landsbygdssäkring till att behov och intressen för människor, företag och samhällen på landsbygden korrekt ska beaktas och integreras i utvecklingen och genomförandet av all politik och program.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 12/2015

Bättre landsbygd med utvecklingsprogram

Årsrapporten Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelman 2007-2013 vuoden 2013 vuosikertomusEn livskraftig landsbygd är beroende av aktiva invånare, mångsidig företagsamhet och utbudet av service. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland har under åren 2007-2013 erbjudit hjälp till landsbygdsreformister. Med hjälp av medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), staten, kommuner och privata finansiärer har man förbättrat företagarnas förutsättningar, samt sysselsättning, reformerat livsmedelsproduktion och utvecklat tjänster. Programmet har bidragit till att skapa eller bevara 75 000 arbetstillfällen. Av dessa är 4 220 nya arbetsplatser, resten är bevarade arbetsplatser och platser som uppstått under projekt- eller investeringstiden. På kärnlandsbygden och den stadsnära landsbygden har arbetslösheten rentav legat under landets medeltal.

På glesbygden har företagsstödens häveffekt varit synnerligen stor. Det allmänt svagare ekonomiska läget har minskat efterfrågan på företagsstöd. Landsbygdsföretag ser dock inte ut att vara lika känsliga mot ekonomiska förändringar som andra företag.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 05/2015

Nya Leader-grupper inleder arbetet

Leader-logo 1Jord- och skogsbruksministeriet har valt Leader-grupperna som under åren 2015-2020 utvecklar landsbygden över hela landet. Grupperna, 54 till antalet, är lokala utvecklingsföreningar som beviljar finansiering för företag och olika utvecklingsprojekt. Leader-arbetet finansieras med medel från Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, varav ungefär fem procent av programmedlen går till Leader. Grupperna fick sammanlagt 300 miljoner euro som består av EU-medel, samt medel från stat och kommuner. Varje Leader-grupp har tagit fram en utvecklingsstrategi som inverkade på storleken av gruppens finansiering. Medel reserverades speciellt för glesbygden och kärnlandsbygden.

Leader-grupperna är av stor vikt när man tar i beaktande hur enskilda människors idéer omvandlas till bärande affärsverksamhet och förbättringar som tjänar en vidare krets.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 29/2014

Österbotten och Kajana de mest aktiva inom byaverksamheten

Rapporten Kylätoiminnan tila maaseututyypeittäin ja maakunnittainI Österbotten (forna Vasa län) och Kajanaland finns de mest aktiva och till sin verksamhet mest mångsidigaste föreningarna som idkar byaverksamhet. Det här framgår ur en rapporten Kylätoiminnan tila maaseututyypeittäin ja maakunnittain som Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet gjort, och i vilken man utrett regionala skillnader inom byaverksamheten i Finland. Om man ser till landsbygdskategori, så är byaverksamheten mest aktiv och mångsidig på kärnlandsbygden. Även på landsbygden nära staden är byaverksamheten förhållandevis aktiv, men avviker något i sitt innehåll från kärnlandsbygdens byaverksamhet. I verksamheten på kärnlandsbygden betonas traditionella former av byaverksamhet, medan bl.a. trafik-, gruv- och andra infrastrukturärenden spelar en större roll landsbygden nära staden. På den avlägsna och glest bebodda landsbygden är byaverksamheten liten, just p.g.a. glest beboende och långa avstånd.

Uppgifterna är från Ruralia-institutets hemsida.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 27/2013

Satsning på landsbygdsutveckling och tryggad lönsamhet inom jordbruket – läs JSM:s förslag till budgetproposition 2014

Jord- och skogsbruksministeriets logoJord- och skogsbruksministeriet (JSM) föreslår totalt 2 658 miljoner euro under ministeriets huvudtitel i statsbudgeten för år 2014, vilket innebär en minskning på 66 miljoner euro jämfört med 2013 års ordinarie budget. I huvudsak beror minskningen på att anslaget för den finansiellt sett största sektorn, jordbruket, skärs ned med ca 60 miljoner euro. I JSM:s pressmeddelande (från 8.8) står bl.a. följande om landsbygdsutveckling och jordbruket:

Satsning på landsbygdsutveckling

LandsbygdsvägMålet är att bevara landsbygdens livskraft på ett hållbart sätt. Detta kräver en balanserad befolkningsutveckling, bättre sysselsättning och mångsidigare näringsliv på glesbygden och kärnlandsbygden. Det här målet uppnås genom att landsbygden utvecklas så att den är en konkurrenskraftig livsmiljö, etableringsplats för företag och sysselsättare av invånare.