I södra Finland har hästhållning och ridning blivit en nisch bland de nya landsbygdsnä-ringarna och i Lappland har turistbranschen i allt större utsträckning tagit in hästarna i sin verksamhet. Landsbygdsprofessor Kjell Andersson vid Åbo Akademi i Vasa har studerat nya verksamhetsområden på landsbygden och kommit fram till att det i Österbotten lönar sig att framför allt hästnäringen ter sig lämplig. Intresset för hästar och ridning är stort och näringen är värdeskapande – folk är villiga att lägga pengar på tjänster och produkter. Dessutom är produktionsförutsättningarna och tillgängligheten bra, för det finns lämpliga markom-råden nära de urbana områdena. Under tio år har antalet hästar i Finland ökat med 40 procent och var ifjol 74 100 stycken, medan en prognos från Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi visar att det kommer att finnas ca 130 000 hästar i landet 2040. Enligt Andersson borde Österbotten ta vara på hästintressets potential.
Kategori: Nyhetsbrev 40/2013
I Finland har tystnaden redan i åratal undersökts, projektifierats och produkti-fierats ur turistisk synvinkel. Vid Lapplands universitet arbetade man i mitten av 2000-talet med ett projekt om tystnaden som en styrkefaktor för turismen i Lappland (Hiljaisuus Lapin matkailun vahvuutena), medan det vid Östra Finlands universitet pågår som bäst ett projekt om tystnad och lyssnande som resurser för turismkompetensen i Norra Karelen (Hiljaisuus ja kuuntelu matkailuosaamisen resursseina Pohjois-Karjalassa). I ingetdera av projekten avser man med tystnad en fullkomlig ljudlöshet, utan avser en möjlighet att i en stilla och tyst miljö finna lugn och smälta in, t.ex. i naturens ljudlandskap.
Den första europeiska landsbygdsriks-dagen, European Rural Parliament (ERP), som hölls 13.11 i Bryssel, avslutades med att de ca 150 delegaterna antog ett uttalande och en mängd motioner. Medan Europas landsbygd och dess invånare har enorma resurser i form av natur, erfarenhet, kultur och mångfald, står man ändå inför svåra utmaningar som avfolkning, isolering och en avsaknad av konkurrenskraftiga arbetstillfällen. Landsbygdsriksdagen konstaterade bland annat följande i sitt uttalande:
”Arbetet med att bygga hållbarhet för våra landsbygder kan bara ske genom vitala lokala demokratier och ett starkt partnerskap mellan de som beslutar om politiken som påverkar våra bygder, och de som lever och arbetar i dem. Vi uppmanar beslutsfattare på europeisk, nationell och regional nivå att ansluta sig till oss i ett funktionellt partnerskap, och att skapa dialog med oss för att göra det möjligt för våra bygder att leva och blomstra över hela Europa!”
Studerande Jonatan Södergård från Vasa skriver sitt examensarbete inom turism vid Vasa yrkeshögskola (VAMK). Allmän-heten ombedes vänligen delta i undersök-ningen om Björköbys temavandringar. Den elektroniska enkäten tar högst två minuter att fylla i. Tryck här för att komma till undersökningen. Era svar är värdefulla. Frågeformuläret är tillgängligt fram till 6.12.2013.
Målet med undersökningen är utveckling av konceptet och användarvänligheten för att locka fler besökare. I nuläget erbjuder Björkö tre olika temavandringar som låter er uppleva byns historia bl.a. genom guidning, anekdoter, förevisningar och smakprov. Björkö Fornminnesförening r.f. beskriver sina vandringar nedan.
Specialsakkunnig forskaren på Landsbygds-politiska samarbetsgruppen (YTR) Ritva Pihlaja vill skapa blomstrande civilsam-hällen i framtiden. Men till det behövs nya tankesätt och en stor dos talkokraft. Pihlaja, som senaste vecka(5.11) besökte Kristinestad och talade på stadens medborgarforum, talar om att närdemokratin måste stärkas i framtidens kommuner. Med närdemokrati menar man att invånarna skall vara delaktiga i beslutsfattandet och kunna påverka frågor som berör dem själva. Risken är stor att det i framtidens storkommuner bara tas stora riktgivande beslut på fullmäktigenivå.
Pihlaja påpekar att även om man bor ute på landet, så skall man känna att man även i framtiden har lika stor påverkningsmöjlighet som om man bor i centrum. Därför vill hon nu att beslutsfattare och invånare sätter sig ner vid samma bord och tillsammans lägger upp en strategi för framtiden, för det är bråttom. Frågan är akut och måste vara klar innan man går samman med någon annan. Enligt Pihlaja finns det två olika tankesätt för demokratin – det gamla och nya paradigmet. I det gamla tankesättet ser man invånarna som skattebetalare eller kunder som behöver service i samhället, och här saknas närdemokratin. Enligt det nya tankesättet är invånarna aktiva aktörer i samhället och där flödar delaktighet på alla nivåer i samhället.
Under den första europeiska landsbygdsriksdagen, European Rural Parliament (ERP), som hölls onsdagen den 13 november i Bryssel, kunde man följa med allt som skedde i plenum via livesändning på webben. Dagen efter ERP (14.11) träffade delegater en grupp EU-parlamentariker i EU-parlamentets lokaler för att presentera resultaten. Härefter skall arbetet för organisering för en mer levande landsbygd fortsätta i en mängd arbetsgrupper, vilkas rapporter framläggs 15 december för att förverkliga resultaten och framtida planer för den europeiska landsbygdsriksdagen. I januari 2014 är det meningen att slutrapporten och dokumentationen skall vara klara för spridning. ERP finns på webbplatsen europeanruralparliament.
Trysons lördagsvers i tidningen Syd-Österbotten (9.11) handlade denna gång om levande landsbygd.
En levande landsbygd?
Var finns levande landsbygden?, frågar man i Norden förskräckt. I vår by blev sju olika skolor en endaste en snabbt och käckt.
Vår by hade omkring tio butiker och kommersen den rätt god var. Nio butiker nånstans försvunnit? Nu har vi endast en enda kvar.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 