Det finns två slags landsbygd: en idyllisk och en på tillbakagång. Oberoende vilken det är fråga om, så går det inte att glömma staden. Landsbygden finns inte, om det inte finns en stad, och först är det alltid staden, varefter landsbygden bestäms: på gott eller ont. Under sommaren har geografistuderanden Sofia Tuisku gjort en media uppföljningsrapport, där man främst granskar synligheten i media för landsbygdens utvecklingsprogram i Fastlandsfinland. Materialet har samlats sporadiskt under föregående år, främst från tidningarna Helsingin Sanomat och Maaseudun Tulevaisuus. Genom att ha gått igenom materialets 92 artiklar, har det inte gått obemärkt förbi för Tuisku det talesätt som man skriver om landsbygden. I sitt material fann hon tre olika sätt som media föredrar att skriva om landsbygden. Det mest anmärkningsvärda är att landsbygden alltid är något i förhållande till staden. Staden är en enhet, på vilka grunder landsbygden även kan bestämmas.
Kategori: Nyhetsbrev 27/2013
Tävlingsinstinkt sporrar köpmannen Patrik Kjellman i Esse att jaga bättre försäljningssiffror, och i kombination med duktig personal bär det frukt, år efter år. Att bybutiken i Esse kyrkby lyckats förbättra omsättningen i tider då andra lanthandlar tvingas stänga, har inte heller gått obemärkt förbi. För nu har näringslivsdelegationen i Pedersöre kommun i år valt Kjellman & co till Årets företag, en erkänsla för det arbete Patrik Kjellman och hans anställda utför. I prismotiveringen nämns att bybutiken, i folkmun ”Komppaniet”, genom idogt arbete och med kundbetjäning som livsstil upprätthåller en närservice som bidrar till att hålla landsbygden levande. Näringslivs-delegationens ordförande Kaj Boström påpekar att butiken är känd för sitt mångsidiga sortiment. ”Esseborna behöver inte åka långa vägar för att få det de behöver. Det som inte finns, skaffar ni”, säger han.
Kategorier
Årets stadsdel finns i Åbo
Finlands Hembygdsförbund utser varje år (sedan 2001) Årets stadsdel i Finland, en utmärkelse som i år gick till Kakskerta och de kringliggande öarna i Åbo, och som gavs (9.8) under de Nationella hembygdsdagarna i Seinäjoki 8-11.8. Hembygdsförbundet motiverar sitt val med att Kakskerta har lyckats bevara sin särprägel som en del av skärgården, trots att det ingår i en av Finlands största städer, och dessutom är dess invånare synnerligen aktiva och engagerade i sin närmiljö.
Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi och Finlands Hembygdsförbunds hemsida. Se även personer som fått förtjänstmedalj.
Den estniska organisationen Kodukant har hållit sin Landsbygdsriksdag 9-11 augusti. Kodukant har arrangerat tillställningen sedan 1996. I år kom ca 400 besökare, bland vilka det fanns såväl ministrar och presidenten som aktiva bybor och föreningsmänniskor, samt internationella gäster från flera europeiska systerorganisationer. Från Riskorgani-sationen Hela Sverige ska leva (HSSL) deltog ordförandena Staffan Nilsson och Åse Blombäck, samt verksamhetschef Staffan Bond. ”Fantastiskt roligt att vara tillbaka i Estland och vara med om deras Landsbygdsriksdag på Saaremaa (Ösel). Det var en stolt och härlig uppvisning av landsbygd och utveckling med en bra internationell workshop. Det europeiska samarbetet stärktes också genom att nätverken ERA och ERCA gick vidare i sin process att bli ett enat nätverk”, berättar Nilsson efter hemkomsten. HSSL:s verksamhetschef Staffan Bond, som varit med och stött Kodukant sedan starten, tyckte att årets Landsbygdsriksdag i Estland var mycket välorganiserad med en avslappnad och trevlig stämning.
Uppgifterna är från HSSL:s hemsida.
Jord- och skogsbruksministeriet (JSM) föreslår totalt 2 658 miljoner euro under ministeriets huvudtitel i statsbudgeten för år 2014, vilket innebär en minskning på 66 miljoner euro jämfört med 2013 års ordinarie budget. I huvudsak beror minskningen på att anslaget för den finansiellt sett största sektorn, jordbruket, skärs ned med ca 60 miljoner euro. I JSM:s pressmeddelande (från 8.8) står bl.a. följande om landsbygdsutveckling och jordbruket:
Satsning på landsbygdsutveckling
Målet är att bevara landsbygdens livskraft på ett hållbart sätt. Detta kräver en balanserad befolkningsutveckling, bättre sysselsättning och mångsidigare näringsliv på glesbygden och kärnlandsbygden. Det här målet uppnås genom att landsbygden utvecklas så att den är en konkurrenskraftig livsmiljö, etableringsplats för företag och sysselsättare av invånare.
Alla har möjlighet att göra sin röst hörd på europanivå och delta i den europeiska landsbygdsriksdagen i november. Man lämnar helt enkelt en motion till landsbygdsriksdagen via deras hemsida, eller tipsar om ens bästa landsbygdsprojekt. Alla förslag läggs ut på sidan. Hittills finns motioner och tips från Storbritannien, Slovakien och Sverige. Den första europeiska landsbygdsriksdagen äger rum i Bryssel (13.11) och innebär att 150 deltagare från så många länder som möjligt träffas under en dag, vilket skall utmynna i gemen-samma ställningstaganden i viktiga landsbygdsfrågor på Europanivå.
Uppgifterna är från (2.8) Riksorganisationen Hela Sverige ska levas hemsida.
Kategorier
Närdemokrati – ord i tiden
”Närdemokrati” är ett ord i tiden, som i en bred definition av ordet även inbegriper ”Skärgårdspolitikernas officiella grillsida”. Det är ett öppet forum för tjänstemän, politiker och Pargasbor, där ofta de två sistnämnda är en och samma person.
”Det är viktigt att närdemokrati inte bara är form utan också rörelse. Den måste ta en riktning, sätta ett mål, nå målet och sätta upp nya.”
En kritisk diskussion är en del av den rörelsen, och kritik utesluter inte att man sätter sig själv i blöt. Däremot pekar gnället alltid bort från sig själv.
Uppgifterna är från ledaren i Åbo Underrättelser (2.8) med Dan Lolax som skribent. Läs hela ledaren där Landsbygdsriksdagen i Korpoström i fjol omnämns.
Vasa universitets forskargrupp, ledd av doktorn i administrativa vetenskaper Olli-Pekka Viinamäki, publicerade för en kort tid sedan en undersökning där man jämför tillämpningen av Leader-programmet i sju EU-länder. Leader, som sägs vara EU:s landsbygdspolitiska kronjuvel, är avsett för lokalbaserade utvecklingsprojekt på landsbygden. I hela Finland har vi 56 Leader-grupper. I undersökningen jämförs Finland, Sverige, Holland, Irland, Österrike, Danmark och Estland, i en rapport som baserar sig på omfattande enkät-, intervju- och dokumentmaterial. Förhandshypotesen var att Leaders administrativa tillämpning varierar mellan länderna, därför att omständigheterna och de administrativa traditionerna är olika. Särskilt Finlands klumpiga praxis antogs vara vårt eget påfund som inte kommer från EU. Undersökningens resultat är överraskande, då problemen med Leaders administrativa tillämpning är mer eller mindre likadana i olika länder, en lista som toppas av kontinuerliga förändringar i regelverket, alltför noggrann och detaljerad övervakning, samt dröjsmål med betalningar.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 