Gröna året – ett temaår för trivsammare livsmiljö

Landskapsvård i Skärgårdshavets nationalpark. Foto: © Tapio Heikkilä

Miljöministeriet har utlyst ett temaår, Gröna året, i syfte att inspirera enskilda människor, sammanslutningar, organisationer och företag att verka för en bättre och trivsammare livsmiljö. Året kan uppmärksammas på många sätt, exempelvis genom talkon, planteringsjippon, pop up-parker, stadsodlingar eller parkvandringar. Evenemangen ordnas i parker och trädgårdar, på torg, i seminariesalar och i andra kulturmiljöer.

”Underhållet av landsbygdslandskap förutsätter framför allt ett lönsamt jordbruk och aktivt landsbygdsföretagande. En lyckad planläggning är viktig med tanke på kulturmiljön och de urbana landskapen. Stadsplaneringen bör ta hänsyn till att det finns tillräcklig rymd och grönområden som är viktiga för invånarna”, uppmanade jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen när han (10.2) öppnade det riksomfattande Gröna året 2016 i Jyväskylä. Huvudtemat för året är Hållbart finländskt landskap, och underteman bl.a. stadsodling och närproducerad mat.

Historiskt momentum för Vasaregionen tycker stadens fullmäktigeordförande

Den kaka som vi tillsammans skapar blir allt mindre i förhållande till den kaka som – för att täcka servicebehovet – borde kunna fördelas. Det är inte längre enskilda stater, kommuner, städer eller byar – utan regioners konkurrenskraft som är avgörande för den enskilda individens framtid. Det finns inte längre någon motsättning mellan stad och landsbygd inom samma region. Antingen mår båda bra, eller så mår båda dåligt, för en stad är välmående endast om landsbygden runtom är välmående, och vice versa. Om man ser på sysselsättningen, samt industrins omsättning, förädlingsvärde och export per person, ligger Vasaregionen och Österbotten i topp i Finland. Den framgångsrika energiteknologiindustrin i Vasaregionen har till stora delar byggts upp av energiska och innovativa ingenjörer från den svenskspråkiga landsbygden, medan framsynta politiker och tjänstemän i Vasa har, genom att bygga upp högskoleenheter och institutioner, skapat en produktiv miljö som möjliggjort en vidare expansion.

Tre sanningar om landsbygden i YTR:s nätkolumn

Det finns två slags landsbygd: en idyllisk och en på tillbakagång. Oberoende vilken det är fråga om, så går det inte att glömma staden. Landsbygden finns inte, om det inte finns en stad, och först är det alltid staden, varefter landsbygden bestäms: på gott eller ont. Under sommaren har geografistuderanden Sofia Tuisku gjort en media uppföljningsrapport, där man främst granskar synligheten i media för landsbygdens utvecklingsprogram i Fastlandsfinland. Materialet har samlats sporadiskt under föregående år, främst från tidningarna Helsingin Sanomat och Maaseudun Tulevaisuus. Genom att ha gått igenom materialets 92 artiklar, har det inte gått obemärkt förbi för Tuisku det talesätt som man skriver om landsbygden. I sitt material fann hon tre olika sätt som media föredrar att skriva om landsbygden. Det mest anmärkningsvärda är att landsbygden alltid är något i förhållande till staden. Staden är en enhet, på vilka grunder landsbygden även kan bestämmas.