”Slåss för landsbygdsutveckling” – HSSL-ordförandens öppna brev till landsbygdsministern

Inez Abrahamzon, en av Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) två ordföranden, önskar i ett öppet brev (20.3) till Sveriges landsbygdsminister att han är beredd att slåss för landsbygdsutveckling. Abrahamzon vänder sig till landsbygdsministern, eftersom han är hennes talesman i regeringen och i de europeiska samtalen. Brevet finns i sin helhet här under:

Öppet brev till landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Eskil, härom dagen läste jag att du lovade värna bondens rätt i kommande landsbygdsprogram. Det är bra, men det räcker inte! Om hela Sverige ska leva, och då menar jag verkligen också bönderna, måste du som är vår minister vara beredd att slåss för landsbygdsutveckling. För alla, och kanske särskilt bönder, behöver levande bygder där det finns vettiga telefonförbindelser, bredband, butik, skola och dagisplatser inom rimligt avstånd.

Demokratin är illa ute, eller är den?

Årligen lägger EU-kommissionen i runda slängar ned 100 miljoner euro på att nå ut till medborgarna, för EU lider, som bekant, av en bristande demokratisk legitimitet. Det ser man bl.a. genom den EU-skepsis som demonstreras i ett antal opinionsundersökningar runtom i Europa. Ett annat tecken är det låga valdeltagandet till Europaparlamentet – drygt 43 procent i genomsnitt i de 27 länderna, ett resultat dras upp av att två länder gör det obligatoriskt att rösta (Belgien och Luxemburg). EU-kommissionens svar på problemet är att genomföra kampanjer i samarbete med partners i EU-länderna, skicka ut sina 20 kommissionärer i offentliga samtal med medborgare och intressegrupper, finansiera debatter runtom i Europa, TV-och webbsändningar från EU-möten, lägga ut sina lagförslag och konsultera medborgare via Internet m.m., vilket man gjort i många år, men utan synliga resultat vad gäller tilltron.

Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet på gång – åsikter från nätverket efterlyses

En strategigrupp, med uppgift att forumlera de stora linjerna, och en koordineringsgrupp, som skall föra samman strategierna med de åtgärdsförslag som kommer in från det heterogena och omfattande landsbygdspolitiska nätverket, sitter som bäst och funderar över hur landsbygden skall utvecklas fram till 2020. Både det långa tidsperspektivet och de många olika delarna av det nätverk som skall vara med och formulera programmet, gör uppgiften utmanande. En speciell utmaning utgör förnyandet av strukturen av den Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen. Det har bl.a. efterlysts större fokusering och bättre kontakter till de politiska beslutsfattarna. Men nu är det nätverket som skall komma med innehållet, d.v.s. byaföreningar, Leader-grupper, landsbygdstemagrupper, kommuner, förbund m.fl. bör föra fram sina åsikter, t.ex. till Svenska temagruppen (peter.backa/at/studiecentralen.fi).

Guide för förädling av ekologiska produkter

Handboken Guide för förädling av ekologiska produkter är en bred sammanställning av information för dem som arbetar med förädling av ekologiska produkter och för andra intresserade. Man vill särskilt lyfta fram särdragen hos ekologisk produktion, både i lagstiftningen och genom de erfarenheter och den kunskap som finns i branschen. Guiden innehåller viktig information om lagstiftningen och kraven kring ekologisk produktion, samt hänvisningar till annan lagstiftning, vilken skall följas vid framställning av ekologiska livsmedel. Den ger också en bred översikt över bakgrunden till den ekologiska produktionen och lyfter fram kommersiella faktorer som bör beaktas, men som inte nödvändigtvis är inskrivna i lagen.

Arbetsgrupp föreslår 34 social- och hälsovårdsområden

Arbetsgruppen, som består av utrednings-personer för ordnande av social- och hälsovården, lämnade 19.3 sitt förslag till omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson. Utredningspersonerna föreslår att ansvaret för att tillhandahålla social- och hälsovård skall överföras från kommunerna till social- och hälsovårdsområden, och samtidigt skall samkommunerna för sjukvårdsdistrikt och specialomsorger om utvecklingsstörda avvecklas och deras verksamhet omorganiseras. I Finland bildas 34 social- och hälsovårds-områden/kommuner med ansvar för att ordna så gott som alla social- och hälsovårdstjänster, att jämföras med ca 140 kommuner som för närvarande har ansvar för att tillhandahålla tjänsterna. Det behövs en reform, eftersom det finns problem i fråga om tillgången till hälsocentraltjänster och socialservice. Befolkningens ojämlikhet har fortsatt att öka, och kommunerna har alltmer svårt att klara av att ordna tjänsterna när befolkningen åldras och antalet personer i arbetsför ålder minskar.

Broschyr om vindkraft som landsbygdens möjlighet i förnyad version

Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds (SLC:s) broschyr Vindkraft – landsbygdens möjlighet har uppdaterats och finns nu i nytryck på både svenska och finska. I broschyren lyfts viktiga markägaraspekter fram som bör beaktas i vindkraftsprojekt, bl.a. gällande arrende av mark och ersättning för vindkraftsproduktion och vindupptagningsområde. SLC betonar att principerna för utnyttjandet av mark- och havsområden för vindkraft skall på ett rättvist sätt gagna både markägarna, vindkraftsföretagen och lokalsamhället. Alla markägare inom vindupptagningsområdet bör få en skälig ersättning för erbjuden mark- och vindupptagningsområde. Även tillståndsförfarandet vid vindkraftsetableringar lyfts fram i broschyren. SLC framhåller att också mindre vindkraftsparker borde behandlas i kommunal markplanering för att ge kommuninvånare och intressegrupper yttrandemöjlighet. SLC förespråkar att förbindelser från vindkraftverk till det allmänna elnätet dras som jordkablar framom luftledningar, för att minimera både ingreppen i naturen och olägenheterna för markägarna. Grundläggande för alla vindkraftsetableringar är att från början föra en öppen dialog med alla berörda markägare och med övriga intressegrupper i samhället.

Uppgifterna är från SLC:s hemsida med länk till broschyren.

Earth Hour släcker lampor på lördag

Den 23 mars ordnas Earth Hour-kampanjen för sjunde gången. En timme, samma klockslag – 20.30 lokal tid – släcks lamporna över hela världen under Earth Hour. Syftet är inte bara att spara el, utan också att påminna om klimatförändringen och vars och ens möjligheter att påverka den genom egna livsvanor och konsumtionsval. I fjol deltog människor och samfund från 147 länder i kampanjen som ordnas av WWF.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Anna Gammelgård, i Vasabladet (19.3). Se även text om att den kanadensiska staden Vancouver korats 19.3 till Global Earth Hour Capital 2013 för sina innovativa klimatåtgärder och engagemang för att skapa en hållbar och attraktiv stadsmiljö för invånarna.

Landskapsvis kommunsammanslagning skulle förbättra de flesta kommuners ställning visar undersökning

I undersökningen Kuntarakenne ja alueiden elinvoima drar utredarna generellt slutsatsen att kommunsammanslagning är ett förhållandevis svagt verktyg för den som vill förbättra livskraften i ett område, men att landskapen är hållbarare än både de nuvarande primärkommunerna och de föreslagna kommundelningsområdena. Man tar sikte på hur ekonomin, försörjningsbalansen och sysselsättningen utvecklas fram till åren 2020 och 2030. Sett till hela landet, så ser framtidsutsikterna mest ljusa ut i Mellersta Finland och de österbottniska landskapen. Kommunsammanslagningar på landskapsbasis skulle förbättra läget i 246 kommuner i landet, försämra situationen i 41 kommuner, samt inte betyda några förändringar alls i 49 kommuner. Det är mindre smart att genomföra fusionerna i mindre skala enligt Pellervoforskarnas beräkningar.

Ta bort grundlösa hinder för byggande på landsbygden

Att bygga på landsbygden, är fortfarande mycket populärt i Finland. Den starka efterfrågan berör både fast bosättning, traditionellt semesterboende som mycket välutrustad, s.k. andra bostad. På den traditionella landsbygden verkar man allt mer inom serviceyrkena och distansarbetar, samt arbetar i nära tätorter. Här bor fortfarande över två miljoner finländare och av dem knappt en miljon på den glest bebodda landsbygden. Miljöpåverkningarna av boende på landsbygden har även nyligen visat sig i vetenskaplig undersökning vara mindre än i tätbebyggda städer. Men nybebyggelse på landsbygden är ändå kraftigt begränsade av myndigheterna och på en del landsbygdsområden kan det anses vara ett slags icke framställt byggnadsförbud.

Föreläsning om sponsringens möjligheter och risker

Välkommen att ta del av en spännande och aktuell föreläsning, som behandlar följande frågor:

• Hur kan föreningar ta in egenfinansiering/sponsring vid sidan om statliga bidrag?
• Vad krävs i form av förarbete för att få sponsring?
• På vilka sätt närmar man sig ett företag?
• Kan det finnas en konflikt i att få både sponsorbidrag och statsbidrag?
• Hur skall man jobba med sponsring för att det skall ge nytta åt den enskilda      medlemmen?
• Hur ser trenderna ut?

Kjell Skoglund, marknadsföringschef på Pohjola-Norden med framgångsrik erfarenhet av sponsring av nordiskt samarbete, föreläser i Helsingfors 19.3 i SFV-salen, Nylandsgatan 17 D, i Korsholm 26.3 i Korsholms kulturhus och i Åbo 9.4 (plats meddelas inom kort). Alla föreläsningar hålls kl. 15-17.15. Arrangör är Svenska studiecentralen.

Anmälan (senast 22.3 till Korsholm och 8.4 till Åbo) görs till adressen www.studiecentralen.fi/evenemang.

Programreformer och omorganisering av lokal landsbygdsutveckling – ministeriet söker aktionsgrupper och fiskegrupper

Programmet för utveckling av landsbygden samt havs- och fiskeriprogrammet genomgår en reform under den kommande EU-programperioden 2014-2020. I samband med dessa program skall man se över hur utvecklingsarbetet på gräsrotsnivå går att omorganisera på det lokala planet, och därför söker jord- och skogsbruks-ministeriet aktionsgrupper och fiskegrupper för fastlandet. Aktionsgrupperna, vilka är lokala utvecklingsföreningar som finansierar allmännyttiga och näringsfrämjande projekt samt beviljar företagsstöd, består av såväl privatpersoner som representanter för lokalförvaltningen och föreningar.