Varför en europeisk landsbygdsriksdag?

Konceptet med landsbygdsriksdagar har under ett par decennier spritts över Europa. Det började i Sverige och kom ganska snabbt över till Svenskfinland, för redan år 1990 hölls den första finlandssvenska landsbygdsriks-dagen i Vörå. Sedan kom de baltiska länderna och många andra länder i Europa med. Nu är det dags att ta nästa steg, att göra en alleuropeisk landsbygdsriksdag, vilket sker i Bryssel den 13 november i år. Den första europeiska landsbygdsriksdagen förbereds framförallt av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Tanken är att skapa en tradition och att landsbygdsriksdagen hålls i olika länder vart annat år. Det är en utmaning att kombinera olika kulturer och samhällssystem i en gemensam manifestation. Modellen kommer säkert att utvecklas under resans gång. Denna första inbjudan får gärna spridas. Alla som vill delta, kommer antagligen inte att rymmas med till Bryssel. Men alla kan delta genom att föreslå ställningstaganden för vad landsbygdsriksdagen skall behandla.

Mer information finns i det första nyhetsbrevet för detta evenemang. Se även hemsidan för den europeiska landsbygdsriksdagen.

HFD fastslår: Fullmäktige kan köra över sina kommundelar!

Den 8 november 2011 besökte många – nästan alla – byastugan i Österby. Det bjöds inte på underhållning eller kaffe – det bjöds på demokrati. Det var i alla fall vad byarådet och byborna trodde då. Österby byaråd ordnade nämligen en inofficiell folkom-röstning om byns kommuntillhörighet. Bakgrunden är att Pensala by är uppdelad mellan två kommuner, Vörå och Nykarleby. Österby kallas den del som ligger inom Vörå kommun. Gränsen går delvis direkt genom bebyggelsen och svänger så att när man åker genom byn, så kör man över kommun-gränsen tre gånger. Byns sociala liv och föreningsverksamhet beaktar förstås inte gränsen, det är en väl sammanhållen by. Men allt som har med kommunen att göra är åtskilt, dagvård, skola, åldringsvård, vägbelysning o.s.v. Detta skapar en konstlad gräns grannar emellan, t.ex. när man skall fundera på hur man skall få denna utbys röst att höras.

Följ diskussionen om platsbaserad politik via nätet!

Den 18 april kl. 15.30 går ett startskott för diskussionen om platsbaserad politik inom finländsk landsbygdspolitik. Det sker på projekt- och nätverksseminariet i Lahtis 18-19.4. Om ni inte har möjlighet att närvara, så kan ni följa föreläsningarna via nätet, www.bya.net. Bland andra deltar riksdagsledamot Mats Nylund, generalsekreterare Heikki Aurasmaa och specialsakkunnig Peter Backa.

Stads-Leader tar ett kliv framåt!

Det finns nu ett klart förslag till att även social- och regionalfonden skall kunna använda Leader-metoden. Detta betyder att också urbana områden kan skapa CLLD-strukturer, d.v.s. Leader i städerna, och att även landsbygds-Leader får en bredare uppsättning av redskap att använda i sin verksamhet, genom att fler fonder kan vara med och finansiera. Slutgiltiga beslut är ännu inte fattade, men i praktiken lönar det sig att förbereda sig för detta. En allvarligare stötesten än de formella besluten, kan finansieringen bli. Den kommer nämligen att beslutas om på regional nivå. Tid för lobbying!

Vad är platsbaserad politik? – diskussion om dess logik på projekt- och nätverksträffen i Lahtis

Heikki Aurasmaa

Peter Backa

I samband landsbygdens projekt- och nätverksseminarium 18-19.4 i lärocentret Fellmannia i Lahtis ordnar Svenska temagruppen ett tvåspråkigt seminarium om platsbaserad politik. Man har YTR:s generalsekreterare Heikki Aurasmaa som föreläsare, kompletterad av special-sakkunnig Peter Backa på Svensk Byaservice. Seminariet handlar långt om att definiera begreppet och fundera över vad platsbaserad politik kunde vara i Finland. Ta del och diskutera denna modell för framtida politik och mycket annat under två dagars tillställningen.

För program och anmälan se händelsekalendern på landsbygd.fi.

 

Svenska temagruppen gör kommunrunda i Svenskfinland

Svenska temagruppen i samarbete med Leader-grupperna och lantbruksprodu-centerna (SLC) kommer att besöka alla finlandssvenska kommuner som är intresserade av landsbygdspolitik. Framförallt kommer aktuella programfrågor att diskuteras. Det nya landsbygdspolitiska helhetsprogrammet skrivs som bäst och kommunerna åsikt är viktig. Dessutom är Leader-programmen för nästa period på slutrakan. Landsbygdssäkring, d.v.s. hur man beaktar landsbygdens särfrågor, kommer också att diskuteras med kommunledningen. I samband med utredningarna inför eventuella kommunsammanslagningar är landsbygdssäkringen ett viktigt redskap. Närmat, d.v.s. hur kommunen bättre kunde göra upphandlingar av sina egna producenter, kommer också upp till diskussion. Kommunrundan inleds i Kimito, Åboland 9.4 (och fylls på efter hand).

Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet på gång – åsikter från nätverket efterlyses

En strategigrupp, med uppgift att forumlera de stora linjerna, och en koordineringsgrupp, som skall föra samman strategierna med de åtgärdsförslag som kommer in från det heterogena och omfattande landsbygdspolitiska nätverket, sitter som bäst och funderar över hur landsbygden skall utvecklas fram till 2020. Både det långa tidsperspektivet och de många olika delarna av det nätverk som skall vara med och formulera programmet, gör uppgiften utmanande. En speciell utmaning utgör förnyandet av strukturen av den Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen. Det har bl.a. efterlysts större fokusering och bättre kontakter till de politiska beslutsfattarna. Men nu är det nätverket som skall komma med innehållet, d.v.s. byaföreningar, Leader-grupper, landsbygdstemagrupper, kommuner, förbund m.fl. bör föra fram sina åsikter, t.ex. till Svenska temagruppen (peter.backa/at/studiecentralen.fi).

Rädda landsbygdsforskningen i Finland!

Vår värld står inför stora utmaningar – klimatförändring, global mat- och energikris, den omtvistade bioekonomin, samt behovet av en eko-ekonomisk utveckling. Landsbygdens roll förstärks i samhällsutvecklingen p.g.a. de ovannämnda utmaningarna. Den finländska landsbygdsforskningen har under årtionden erhållit gott anseende internationellt sett. De rurala studierna och forskningen är interdisciplinära och sammanbinder erfarenheter från många kunskapsområden.

I dagsläget hotas landsbygdsforskningens ställning av bl.a. en oklar finansiering för Rural Studies-nätverket, samt att mer än hälften av alla landsbygdsprofessurer i nuläget saknar finansiering efter 2014. Uppropets syfte är att visa på landsbygdsforskningens nationella relevans, samt att erhålla en statlig uppbackning för Rural Studies-nätverket och för landsbygdsprofessurerna.

Doktorander vid Demografi och landsbygdsforskning, Åbo Akademi, Vasa
Stina Svels & Kenneth Nordberg

Gå med i uppropet och vänligen vidarebefordra följande adress http://www.adressit.com/pelastakaa_maaseutututkimus_suomessa.