Ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling (HALKE) beslutade den 18 september att fyra närings-, trafik- och miljöcentraler skall specialisera sig på förvaltningen av strukturfonderna under den strukturfondsperiod som inleds vid årsskiftet. Varje storregion skall ha en egen närings-, trafik- och miljöcentral som specialiserar sig på strukturfondsförvaltning: Uleåborg, S:t Michel, Jyväskylä och Lahtis. I praktiken bereds projekten fortsättningsvis i regionerna och kunderna betjänas av sin egen närings-, trafik- och miljöcentral, men storregionens strukturfondsförvaltning skall dock alltid vara underställd en enda centraliserad ledning, d.v.s. föredragandena och beslutsfattarna för projektet skall vara anställda hos den central som har specialiserat sig på strukturfondsärenden. Kundservicen på svenska tryggas under hela strukturfondsprocessen, och för att trygga de mest tvåspråkiga regionerna inrättas under Närings-, trafik- och miljöcentralen i Jyväskylä en svenskspråkig enhet, som förläggs till Närings- trafik- och miljöcentralen i Österbotten.
Kategori: Nyhetsbrev 32/2013
Regeringen skissar på en komplettering till kommunstrukturlagen som godkändes i juni; tvångsfusioner skall vara möjliga, ifall majoriteten av den planerade storkommunens röstberättigade understöder samgången. Resultatet av folkomröstningen skulle vid behov vara mera avgörande än vad fullmäktiges vilja är i en baskommun. Hittills har grunden i vårt land varit representativ demokrati, medan folkomröstningarna har haft en rådgivande roll. I de största städerna skulle situationen enligt regeringens skiss i framtiden vara annorlunda, så att under vissa villkor skulle den direkta demokratin väga tyngre än den representativa demokratin. Principiellt skulle detta vara mycket betydande, då folkomröstningen skulle gälla hela den planerade storkommunen och majoritetens röster avgöra. I de flesta städerna är en klar majoritet av väljarna för fusion, och kritiska väljare i randkommunerna kan inte förändra folkomröstningens resultat, därför att deras antal inte räcker till.
Den f.d. ärkebiskopen i Sverige KG Hammar menar att det ibland verkar som om politiker är rädda för lokala opinioner. Engagemang och debatt bör tvärtom välkomnas, för till demokratin hör att alla är beredda att förändras av väl underbyggda synpunkter.
”Studiecirkeln är därför urmodellen för hur demokratin borde se ut.”
I Sverige har men en lång tradition med samtal på lokal nivå. Man måste se upp så att det inte förloras i och med att markandstänkandet breder ut sig. Hammar, som ofta agerat som något av en demokratins väktare som står upp mot orättvisor och för de små människorna, har mottagit årets Sokratespris på Studieförbundet Vuxenskolans förbundsstämma i Västerås i juni.
Uppgifterna är från en längre artikel, skriven av Sven Rosell, i tidningen Impuls 5/2013.
Samarbetet mellan landsbygdsnätverken runt Östersjön började i Finland 2008, då man bjöd in sina kollegor från Estland, Sverige och Danmark till en träff. Kommis-sionen hade ju kommit med påbudet att alla länder skulle bilda landsbygdsnätverk, och länderna stod inför något nytt. ”Vid första träffen diskuterades landsbygdsprogrammet. Vad står det i de olika programmen? Vad har vi gemensamt? En sak är ju till exempel Leader. Hur ser det ut med Leader i de olika länderna? Vad har de för strategier? Har de kommit igång? Men även nätverksenheterna diskuterades. Hur de byggs upp? Hur de tänker arbeta?”, minns Hans Bergström från landsbygdsnätverksenheten i Finland angående uppstartsåren. Visst känner man igen sig från dagens diskussioner om nästa landsbygdsprogram med tillhörande landsbygdsnätverk, men skillnaden är att vi nu har flera års erfarenhet och nya kunskaper som skall tas tillvara när det nya kapitlet skrivs.
Under LOKAALI-seminariet (14-15.9) i Tammela, sydvästra Tavastland, premierade Byaverksamhet i Finland rf på söndagen (15.9) Soinilansalmi i kommunen Leppävirta i Norra Savolax till Årets by 2013. Byn har visat att systematiskt arbete ger välfärd. På plats fanns även alla övriga premierade, jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen, Byaverksamhet i Finlands representanter och över 200 lokala aktörer. Juryn berömde Soinilansalmi för den långsiktiga utvecklingen, där kunnandet och resultaten märks. Byborna är knutna till byaplanen: alla har sitt eget ansvar, som de motiverat förverkligar. Soinilansalmiborna har modigt tagit itu med att förverkliga sina idéer och byn fungerar utmärkt som exempel för andra landsbygdsbyar, samt kommunen och statsmaktens beslutsfattare. Det är för 29:e gången som Byaverksamhet i Finland utser Årets by.
Byaverksamhet i Finland rf gör upp ett lokalt utvecklingsprogram 2014-2020 tillsammans med de regionala byaföreningarna, stadsdelsföreningen Helka ry, samt andra utvecklare på lokal nivå. Programgruppen påbörjade planeringen av programmet under våren 2013. Men för ett framgångrikt programarbete behövs ett brett deltagande av lokala aktörer som ger sin syn på framtiden och sin roll i samhället. Därför hoppas man att ni deltar i någon av de två nationella verkstäderna, 15.10 i Tammerfors på hotell Victoria kl. 10-17 och 29.10 i Uleåborg på hotell Scandic kl. 10-17, där man i smågrupper diskuterar följande ämnen med tillhörande åtgärdsförslag i programmet:
Föreställningar om social ingenjörskonst och expertvälde präglade bilden av 1930-talets Sverige och det intensiva arbete med att reformera samhället som ägde rum. I sin avhandling, Visioner om medborgerliga publiker: Medier och socialreformism på 1930-talet, riktar idéhistorikern Petter Tistedt ljuset på de många aktiviteter som arrangerades för att engagera medborgarna i samhällsutvecklingen, och visar i sin bok att det var en bred grupp reformivrare som var engagerade i hur demokratin skulle utformas, försvaras och utvecklas. Man betonade betydelsen av medborgarnas självbestämmande och aktiva deltagande i att lösa samhällsproblemen. Enigt Tidstedt fanns det ett starkt engagemang för att få medborgarnas inflytande i behandlingen av aktuella samhällsangelägenheter, vilket framgår tydligt i debattböcker, pressklipp, radioinslag, reklam och utställningsmaterial, där allmänheten uppmuntrades att informera sig och diskutera olika problem.
Takorganisationen för landskapets byaverksamhet, Egentliga Finlands Byar rf, har för tolfte året i rad utsett Årets by i Egentliga Finland, som detta år gick till Karuna i Sagu, bland ett tiotal högklassiga ansökningar. Hedersomnämnanden gick till Kirjais i Nagu/Pargas, samt till Aliskulma i Nousis. Temat för årets tävling var Byn igår och idag, och man sökte en by där den lokala historien och traditionen inte bara bevaras, utan där den också utnyttjas som en bas för byns utveckling. Årets by i Egentliga Finland 2013, Karuna, var en självständig kommun fram till år 1969 då den blev en del av Sagu, men karunabornas lokala identitet är dock fortfarande stark, och detta har de lyft fram som en viktig imagefaktor. Karunas invånarantal rör sig kring 500, som under sommarmånaderna mångdubblas.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 