Kategorier
2013 Nyhetsbrev 32/2013

Insikten att demokratin måste försvaras fanns redan i dess ungdom

Doktorsavhandling - Visioner om medborgerliga publikerFöreställningar om social ingenjörskonst och expertvälde präglade bilden av 1930-talets Sverige och det intensiva arbete med att reformera samhället som ägde rum. I sin avhandling, Visioner om medborgerliga publiker: Medier och socialreformism på 1930-talet, riktar idéhistorikern Petter Tistedt ljuset på de många aktiviteter som arrangerades för att engagera medborgarna i samhällsutvecklingen, och visar i sin bok att det var en bred grupp reformivrare som var engagerade i hur demokratin skulle utformas, försvaras och utvecklas. Man betonade betydelsen av medborgarnas självbestämmande och aktiva deltagande i att lösa samhällsproblemen. Enigt Tidstedt fanns det ett starkt engagemang för att få medborgarnas inflytande i behandlingen av aktuella samhällsangelägenheter, vilket framgår tydligt i debattböcker, pressklipp, radioinslag, reklam och utställningsmaterial, där allmänheten uppmuntrades att informera sig och diskutera olika problem.

Tistedt har studerat och ställt nya frågor om de välkända 1930-talsdebatterna om befolkningens framtid – den s.k. ”befolkningsfrågan” – och hur fritiden skulle användas. I dessa debatter, där samhällsvetare, journalister, folkbildare, formgivare och politiker medverkade, engagerades även allmänheten. Det pågick en livlig debatt om medborgarnas uppgifter, betydelsen av deras deltagande, samt dess insatser, och diskussionerna engagerade många. Folkstyret ansågs kräva kunniga medborgare, särskilt i en tid då antidemokratiska rörelser var på frammarsch, och man organiserade offentliga samhällsdiskussioner i syfte att möta de hot som demokratin ansågs stå inför.

”Vi tror gärna att vi är klokare idag och har lärt oss att demokratin måste försvaras, men i min avhandling visar jag att insikterna fanns redan i demokratins ungdom och att man förstod att det inte räckte med opinionsbildning. Det man gjorde var inte i första hand att bilda opinion mot antidemokratiska rörelser eller ideologier, utan att utforma samhällsdiskussioner så att allmänheten skulle få tillfälle att öva och utöva sitt demokratiska medborgarskap: att ta ställning till sakfrågor, argumentera sakligt, ompröva invanda tänkesätt, överblicka konsekvenser av de egna handlingarna och göra väl avväga livsval i ljuset av gemensamma åtaganden.”

Makarna Myrdals aktiviteter som offentliga intellektuella – inklusive publiceringen av deras berömda debattbok Kris i befolkningsfrågan – passar väl in i detta mönster, menar Tistedt, trots att de vanligen framhålls som typiska exempel på hur s.k. sociala ingenjörer sökte ta makten över vanliga människors vardag och utestänga dem från att delta i arbetet med att utforma visioner för den politiska och sociala utvecklingen. Ett exempel på att medborgarnas medbestämmanderätt underkändes, var istället den reklam som användes som pedagogisk metod för att uppmuntra medborgarna att välja rätt fritidsaktivitet, där rollen som konsument och medborgare blandades samman och dolde politikens betydelse för samhällsutvecklingen.

Uppgifterna är från ett pressmeddelande från (12.9) Uppsala universitet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s