Byskolors distriktsgränser och okränkbara kommungränser

I slutet av 1980-talet pekade de ekonomiska kurvorna brant nedåt och sparobjekt skulle hittas. Fler än en gång låg smockan i luften då den tidigare stadsdirektören i Närpes Gustav Skuthälla vid något byamöte föreslog att deras byskola skulle stängas. Det skulle sparas. Bångstyriga, småskaliga bybor som inget förstår, tänkte Skuthälla då inför deras hotfulla protester. Det gör han inte mera. Byskolan var mer än en skola, där lärare kom och gick, men skolbyggnaden bestod. Här hade generation efter generation bybor lärt sig de grundläggande kunskaperna, att läsa, skriva och räkna. Att hota med nedläggning av en byskola var att provocera de finaste och känsligaste nervtrådarna hos varje bybo, för byskolan förenade mera än något annat – ett monument som pantade på byns själ. Till råga på allt överbevisades Skuthälla om att det ekonomiskt ger ganska så små vinster att lägga ned en byskola.

Bok som stöd i integreringen av invandrare i Norden

Handboken Ny i Norden är ett alster av ett tvåårigt projektarbete med inriktning Ny i Norden – folkbildningens roll i integreringen. Handboken är ett resultat av möten och träffar med både invandrare och ledare inom folkbildningen med mångårig erfarenhet av hur det är att komma till Norden, alternativt som arbetar frivilligt inom folkbildningen i nordiska samhällen. Handboken, som skall fungera som ett stöd i integreringen av invandrare i respektive land och i Norden, finns nu i svensk version att laddas ner. De andra nordiska versionerna kommer att läggas in inom kort.

Uppgifterna är från Förbundet Nordisk Vuxenupplysnings hemsida med länk till handboken.

SILMU:s utvecklingsstrategi klar för kommentering

Strategin för programperioden 2014-2020 har utarbetats i arbetsgrupper under våren och kan nu kommenteras via Landsbygdens utvecklingsförening SILMU rf:s hemsidor på adressen www.silmu.info. Utkastet till strategin för SILMU:s verksamhetsområde kan läsas och kommenteras under sex dagar (6–11.6), för sedan skickas det till jord- och skogsbruksministeriet.

Uppgifterna ingår i SILMU:s Infobrev 5/2013 som har även dessa rubriker: Byggnadsvårdsprojektets kurser och Tulossa olevia seminaareja ja maaseututapahtumia (Kommande seminarier och landsbygdshändelser).

Utkastet till program för utveckling av landsbygden publicerades – målet ett enklare genomförande

Jord- och skogsbruksministeriet arbetar som bäst med ett nytt program för utveckling av landsbygden för nästa period. Utkastet till Program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 har nu publicerats och skall på utlåtande. Det breda programmet är ett viktigt verktyg i arbetet för jordbruksmiljön och en livskraftigare landsbygd, där målet har varit ett enklare sätt att genomföra programmet, vilket också underlättas av det utvidgade systemet för elektronisk stödansökan. Enligt det nya programmet hör ekologisk produktion inte längre till miljöersättningssystemet. Det är en separat åtgärd, medan insatserna för djurens välbefinnande utvidgas och satsningen på jordbrukarnas rådgivning växer. En ny åtgärd är även samarbete som stöder bl.a. bioekonomin och försök kring den. Programmets tio viktigaste mål är dessa:

Forskning kring närnaturens ekosystemtjänster

Rent vatten, vilda bär eller den uppfriskande effekten av friluftslivet, är exempel på naturens tjänster som gynnar människan. Dessa processer och nyttigheter, eller s.k. ekosystemtjänster, möjliggör fungerande samhällen. Att ekosystemen bevaras och att människan kan livnära sig, bygger i stor utsträckning på samma utgångspunkt, alltså en natur som mår bra och som nyttjas på ett hållbart sätt. Ekosystemtjänsterna är av varierande slag och de kan delas in i olika kategorier utifrån hur de nyttjas. Tillgodoseende tjänster är konkreta produkter som föda, vatten och ved, medan reglerande och understödjande tjänster innebär för sin del t.ex. reglering av vattenkvaliteten, växtpollinering som insekterna sköter och upprätthållande av näringsämnenas kretslopp. Kulturtjänster är abstrakta nyttigheter som rekreationella eller estetiska upplevelser, som naturen erbjuder människan.

Programarbete, idétävling, KAG i Europa – färskt nyhetsbrev från Aktion Österbotten

Aktion Österbotten rf fortsätter med att finslipa sitt program för kommande programperiod. Det första utkastet skall inlämnas nästa månad (14.6) till jord- och skogsbruksministeriet. På hösten erhålls feedback och då har man möjlighet att korrigera sådant som ministeriet påpekar. Det slutliga programmet inlämnas sedan i november-december, och på basen av detta bedöms Aktions ansökan. Tävlingen för ungdomar, Idé 2013, har kommit igång. I norra delen av landskapet har man skickat in olika idéer som man vill utveckla till riktiga projekt, vilka kan genomföras för allas trivsel. De bästa idéerna från våren går vidare till höstens ”peppning”, då idéerna förädlas för att vara representativa vid finalen på KnowHow-mässan i Botniahallen i Korsholm. En jury bedömer sedan projekten i bästa ”Lejonkulan/Draknästet”-stil, och de bästa projekten förverkligas.

Omstruktureringen av social- och hälsovården kan inte betraktas som någon demokratisk höjdare

Grunden till en ny ojämlikhet finns i det papper som koordineringsgruppen för social- och hälsovården levererade 8.5. För att få arrangera basvård krävs minst ca 20 000 invånare, medan ansvaret för specialistledd, högre vård förutsätt-er minst ca 50 000 invånare, vilket kan betyda att en kommun som inte når upp ens till 20 000 invånare förlorar sitt inflytande över den specialistledda vård som i dag skots inom ramen för sjukvårdsdistrikten. Finansieringsskyldig-heten hålls kvar på kommunnivån, men inflytandet över vården överförs till ansvars-kommunerna. Det är en väsentlig skillnad mot dagsläget, där varje kommun kan styra den specialistledda vården via samkommunerna. ”Både rätten att ordna service och rätten till representation naggas kraftigt i kanterna. Speciellt som det inte kommer att vara möjligt för en kommun att träda ur ett samarbete”, säger forskaren i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi Siv Sandberg.