Ny metod att mäta ekosystemtjänster ska främja hållbar stadsutveckling

Vasa stad med Trefaldighetskyrkan i förgrunden Bildkälla: Wikimedia Commons

Förtätningen av svenska städer under de senaste decennierna har lett till att grönskan minskat i städerna, men en ny metod för mäta och värdera ekosystemtjänster ska främja en mer hållbar stadsutveckling, hoppas en grupp forskare. Resultaten från forskningsprojektet stöder tidigare studier som visat att den urbana grönskan är mycket viktig och utgör en bas för stadens ekosystemtjänster. Man har tittat på biologisk mångfald, klimatreglering, förbättrad luftkvalitet, dagvattenhantering, bullerdämpning, rekreation och välbefinnande.

En viktig slutsats från forskningsprojektet är att stadens informella grönska har stor betydelse, särskilt för rekreation.

Ekosystemtjänster och lantbrukarnas roll

Svenska Landsbygdsnätverket har tagit ett nytt grepp för att öka kunskaperna om jordbrukets ekosystemtjänster genom en kortfilm som visar lantbrukarens betydelse för en lång rad viktiga ekosystemtjänster. Nu finns också en broschyr som på ett lättillgängligt sätt beskriver vilka dessa tjänster kan vara. Ekosystemtjänster, som är ett ganska nytt begrepp som används flitigt i miljösammanhang, handlar i kort om de produkter och tjänster som människan i samspel med naturens ekosystem ger oss och som bidrar till vårt välbefinnande.

Kunde mörkerturism vara något för Finlands landsbygd?

Väntan på julen syns som ökat artificiellt ljus och som kommersiellt ståhej även i Finlands städer. Det här ger många möjligheter för landsbygden. I städerna har vinterkvällarnas blåa stunder av tjusning redan förbytts i konstjusens skälm, och inte heller är det möjligt att höra skogens bedövande tystnad p.g.a. trafikens buller. En naturlig tystnad och skymning är ekosystemtjänster, vilket ger möjligheter särskilt för landsbygdsturism. Tystnadsturism finns redan och är kommersialiserad t.ex. i Norra Karelen. Norrskensturism har redan förts fram i Norra Finland och ute i världen hittar man skyddsområden för den mörka himlen, som lockar resenärer med intresse av stjärnhimlen. Mörkerturism på Finlands landsbygd har många naturliga konkurrensfördelar, vilka kunde utnyttjas mer än hittills. En nattlig månskensskidtur i stilla åkerlandskap eller på sjöis kan vara en ny erfarenhet och oförglömligt för turister som nästan sett allt. Den här erfarenheten är inte möjligt att uppleva i Finlands städer, för att inte tala om världens metropoler.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet Jari Lyytimäki som jobbar som äldre forskare på Finlands miljöcentral och deltar i verksamheten för nätverket för Ekosystemtjänster. Han är den ena författaren av fackboken Valon varjopuolet – Valosaaste ympäristöongelmana. Boken har utkommit på förlaget Gaudeamus och den fick priset som Vuoden Tiedekynä 2015.

Svårt läge för landsbygden men inte hopplöst – professor Kjell Andersson

Centraliseringen och urbaniseringen har förstärkts, och här kan man komma med flera förklaringar. I en artikel i Vasabladet (30.10) räknar professorn i landsbygdsforskning vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa Kjell Andersson upp några. För det första har vi sedan länge haft en stark centraliseringstrend och -tro i Finland, vilket tagit sig uttryck i en medveten satsning på stadsregioner inom utvecklingspolitiken. Den har legat bakom försök till kommunsammanslagningar och den genomsyrar det mesta av omstruktureringen av serviceproduktion med indragning av små skolor, postanstalter, sjukhusavdelningar, polis och rättsinstanser m.m.

Triple Helix-modellen (som Peter Backa nämnde i en artikel i Vasabladet 22.10) utgör också ett exempel på de mekanismer som gynnar städer och centralisering, medan landsbygden inte kan dra speciell nytta av den. Triple Helix innebär nämligen ett samarbete mellan företag, universitet och myndigheter i syfte att strategiskt förbättra i synnerhet industriell verksamhet.

Kan hälsoproduktion bli en betydande näring på landsbygden?

På landsbygden kan man producera också annat än livsmedel och råvaror, t.ex. hälsoproduktion som kan bli en betydande näring, åtminstone om vi tror på forskare som publicerade förslaget till ett nationellt natur- och välbefinnandeprogram i Finlandiahuset den 25 februari. Förslagets bakgrund utgörs av exakta forskningsdata, samt ett omfattande sammandrag av sambandet mellan människans hälsa och ekosystemtjänster. Syftet med det nya nationella programmet är att förbättra folkhälsan och minska de kostnader som föranleds av sjukdomar, och här naturen har en centrall roll i förslaget. Det är ett intressant förslag, eftersom naturen på landsbygden kan bringa hälsa och välbefinnande på många olika sätt, som bärplockning, jakt och fiske, vilket förbättrar hälsan i och med att de inbegriper både friluftsliv och hälsosam kost, samt skogsvård i liten skala och exempelvis vedhuggning som är lika bra motion som träning i en konditionssal.

Hur blir landskapet energisjälvförsörjande? – exkursion till Norra Karelen

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) temanätverk för Ekosystemtjänster och Pielisen Karjalan Kehittämiskeskus PIKES Oy:n Teolliset Symbioosit-projektet inbjuder dig till Joensuu 12.3 för att ta del av erfarenheter vid ökad energisjälvförsörjning. Under exkursionen presenteras Norra Karelens vision om ett oljefritt landskap. Deltagandet är begränsat och platserna fylls enligt den ordning anmälningarna kommer in.

Mer info, program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 3.3) finns (på finska) på webbplatsen lahienergia.org.

Info från YTR:s temanätverk för Ekosystemtjänster

Sju temanätverk hjälper Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) vid förverkligandet av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet. Ett av nätverken – Ekosystemtjänster – publicerar nyheter om ekosystemtjänster och distribuerad förnyelsebar energi. I dess första nyhetsbrev för i år finns korta infon om bl.a. utvecklingsplan för förnyelsebar energi, landskapsvårdsprojekt och vargskötselplaner.

Nyhetsbrevet finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Anslag för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt finns att sökas

Arbets- och näringsministeriets samt jord- och skogsbruksministeriets anslag för landsomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt för landsbygden kan sökas för år 2014. Finansieringen styrs till teman som fastställts av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen. Dessa är:

1. Livskvalité, boende och service
2. Deltagande och närdemokrati
3. Näringsliv och ekosystemservice

Ansökningsdirektiven finns på webbplatsen tem.fi med länk till arbets- och näringsministeriets, samt jord- och skogsbruksministeriets ansökningsblanketter (inlämnas senast 31.10.2013 kl. 16.15), och villkor som berör bidraget.

Forskning kring närnaturens ekosystemtjänster

Rent vatten, vilda bär eller den uppfriskande effekten av friluftslivet, är exempel på naturens tjänster som gynnar människan. Dessa processer och nyttigheter, eller s.k. ekosystemtjänster, möjliggör fungerande samhällen. Att ekosystemen bevaras och att människan kan livnära sig, bygger i stor utsträckning på samma utgångspunkt, alltså en natur som mår bra och som nyttjas på ett hållbart sätt. Ekosystemtjänsterna är av varierande slag och de kan delas in i olika kategorier utifrån hur de nyttjas. Tillgodoseende tjänster är konkreta produkter som föda, vatten och ved, medan reglerande och understödjande tjänster innebär för sin del t.ex. reglering av vattenkvaliteten, växtpollinering som insekterna sköter och upprätthållande av näringsämnenas kretslopp. Kulturtjänster är abstrakta nyttigheter som rekreationella eller estetiska upplevelser, som naturen erbjuder människan.