Kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas säger att det är ytterst osannolikt att metropolområdet runt Helsingfors kommer att indelas i två eller fem kommuner som finansministeriets utredningsmän lär presentera nästa vecka. De fem regionkommunerna kan möjligen fungera som bas för social- och hälsovården i metropolområdet, då samtliga fem regionkommuner har fler än 50 000 invånare, vilket regeringen sett som en undre gräns när man organiserar om social- och hälsovårdstjänsterna i landet. Vårt lands 320 kommuner jobbar dessa dagar under stark tidspress med sina utlåtanden om regeringens förslag till kommunstrukturlag.
Kategori: Nyhetsbrev 09/2013
När den globala ekonomin vacklar, är det många som vill se en åter-lokalisering. Man söker nya lösningar för att utveckla lokalsamhället i en globaliserad värld. Vad för slags exempel kan vi då se på den nordiska arenan? Vilka instrument är tillgängliga för att stöda lokala aktörers arbete i utvecklingen av den lokala ekonomin? Vilken roll kan allmänheten spela för att stöda sådana här slags initiativ? Konferensen Living Local Economies – supportive financial tools and instruments, som hålls 25-26.6 i Åre, vill hjälpa till att sprida och diskutera existerande och nya lösningar. Den är ämnad för aktörer på alla nivåer i innovationssystemet. Konferensen ordnas av Sveriges lantbruksuniversitet i samband med Nordiska ministerrådets ministermöte.
Program och anmälningsförfarande finns som länkar på webbplatsen lokalekonomerna.ning.com.
Till det internationella LINC(Leader Inspired Network Community)-evenemanget i Iisalmi 11-13.6 väntar man 200 deltagare med intresse för landsbygdens nutid och framtid. Som arrangörer hoppas Leader-grupper i Norra Savolax att deltagarna har med sig en rejäl dos sportsmannaanda och humor i bagaget. Syftet med LINC-samarbetet är att stärka idén bakom den europeiska Leader-verksamheten, samt att främja nätverkande och utbyte av erfarenheter mellan aktionsgrupperna och landsbygdsaktörerna. LINC-samarbetet mellan de europeiska landsbygdsnätverken har pågått sedan år 2010. Serien av årliga LINC-konferenser inleddes av Österrike, medan Tyskland stod i turen 2011. I juni i fjol ordnades evenemanget i Estland och i år alltså i Iisalmi i Norra Savolax. År 2014 är Österrike åter arrangör. När Finland står värd för LINC i juni är temat välfärd. ”På evenemanget söker vi efter nya idéer i anslutning till välfärd och utvecklar partnerskap.
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) kräver i ett pressmeddelande bl.a. att Finland inför ett obligatoriskt krav på att urspungsland för råvara, samt framställningsplats skall finnas synligt på de produkter som säljs i landet. Här nere följer SLC:s pressmeddelande (från 27.2) i sin helhet:
SLC kräver ursprungsland och framställningsplats för livsmedel
Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds styrelse är bestört över den bristfälliga informationen och övervakningen av vidareförädlingen av livsmedel. På gårdsnivå utförs omfattande granskningar för att trygga spårbarheten och livsmedelssäkerheten. Däremot verkar det som att framförallt spårbarheten har mindre betydelse för den råvara som processeras i förädlingsledet. SLC:s styrelse kräver att de finländska myndigheterna noggrant följer upp ursprung och kvalitet för importerade livsmedel och råvaror.
Verksamhetsledarna för MTK (Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter) och Leader träffades i januari på ett tvådagars samarbetsseminarium i Seinäjoki. Nätverksbildandet var det bästa med träffen, men viktigt var även att man fann gemensamma intressen för den kommande programperioden. Utgående från de diskussioner som fördes, kom det fram att MTK:s och Leader-gruppernas gemensamma intressen gäller särskilt stödjandet av produktionen för närmaten, -servicen och -energin. Konkret skulle Leader-grupperna kunna främja detta genom finansiering, bl.a. kartläggning av byarnas förnyelse av energipotentialen, samt genom att stöda utvecklingen av inköpsringar och jordbrukens mångsyssleri. Vad gäller landsbygdsbyggandet och miljöärenden, kunde Leader-grupperna stöda röjandet av vägrenar, samt ordna olika tävlingar och kampanjer som höjer byarnas särdrag. Dessutom är det viktigt att Leader-grupperna är med i jord- och skogsbrukets framtida tillväxtmöjligheter.
Uppgifterna är från (19.2) webbplatsen uhoo.fi.
Webbplatsen aitomakuja.fi som samlar lokala aktörer inom närproducerad och ekologisk mat kommer att bli än mer omfattande. Här nere följer ett meddelande från 13 februari:
Fram med lokala småföretagare inom närproducerad och ekologisk mat
Den riksomfattande webbplatsen aitojamakuja.fi samlar ihop lokala aktörer inom närproducerad och ekologisk mat. I fortsättningen kommer webbplatsen att bli ännu mer omfattande, när man under detta och nästa år allt mer aktivt kommer att samla in information, även från tillverkare som säljer direkt till konsumenter, kök eller butiker.
En ständigt ökande mängd konsumenter hoppas på att kunna köpa livsmedel direkt från producenterna. Samtidigt har konsumenterna ett växande behov av att få information om livsmedlens tillverkning och historierna bakom produkterna. ”Förhoppningsvis underlättas mötet mellan konsumenten och tillverkaren av det faktum att man till webbplatsen nu även aktivt samlar in tillverkare som säljer sina produkter direkt från bondgården”, berättar Johanna Mattila, koordinator för producentsamarbete.
Den 1 mars inleds en ny utbildning med möjlighet att avlägga yrkesexamen i landsbygdsturism. Utbildningen är helt ny på svenska i Finland och sker på Axxell Kuggom, Lovisa. Utbildningen, som pågår i ett och ett halvt år och omfattar ungefär 40 studiepoäng, består av närundervisning, främst under veckoslut (1-2 veckoslut i månaden), samt självstudier med distansuppgifter. Utbildningen lämpar sig väl för personer som yrkesarbetar eller kanske sköter ett jordbruk eller annan företagsverksamhet. Delområdena är fyra: företagande, programtjänster, matservice och marknadsföring. Kursplanerare Henrik Jern på Axxell menar att säsongen för landsbygdsturism är så pass kort i vårt land, att den här verksamheten nog passar bäst som ett tillägg, inte som en heltidssysselsättning. Nio personer är anmälda till utbildningen, men fler ryms med. Mer om utbildningen finns på webbadressen www.axxell.fi/brusaby/vuxen.
Uppgifterna är från tidningen Landsbygdens Folk (22.2).
Den 1 mars fyller lagen om medborgarini-tiativ ett år. Men under året har endast ett medborgarinitiativ avancerat ända fram till riksdagstrappan – pälsmotståndarnas medborgarinitiativ om ett totalförbud av pälsfarmningen samlade 60 000 namnunder-skrifter och kommer upp till behandling i riksdagen ännu under detta år. Ett medborgar-initiativ kan i bästa fall leda till en lagändring, ifall det får ett tillräckligt stort understöd, vilket är minst 50 000 namnunderskrifter. Livslängden på initiativet är sex månader. Det heter att medborgarinitiativet är ett nytt påverkningsmedel för finländska medborgare, och även om medborgarinitiativet inte når ända fram till riksdagen, väcker det – i bästa fall – debatt. Efter att ha läst igenom de 46 initiativen, blir dock Österbottens Tidnings chefredaktör Margareta Björklund tveksam. De ämnen som medborgarinitiativen kretsar kring är uttjatade som debattämnen, t.ex. EU, legaliseringen av cannabis, minskningen av rovdjursstammen och skolsvenskan. Initiativ framlagda på nätet finns på www.medborgarinitiativ.fi.
Uppgifterna är från en artikel, skriven alltså av chefredaktör Margareta Björklund, i Österbottens Tidning (25.2).
Finlands Kommunförbund och Byaverksamhet i Finland rf söker Årets byavänligaste kommun 2013. I valet av den byavänligaste kommunen vill man lyfta fram kommunens och byarnas samarbete, ge det erkänsla och ta fram goda exempel på samarbete. Valet stöds även av målen för kampanjen Byar med livskraft. Valkriterierna är:
- goda erfarenheter av samarbete mellan kommunen och byaföreningar/andra lokala föreningar
- kommuninvånarnas hörande och deltagande
- verksamhetsresurser för lokala utvecklare
- exemplariskt ordnad närservice
- nya lösningar i närserviceproduktionen tillsammans med lokala föreningar
- tilläggskriterium: ur byarnas synvinkel en god genomförd kommunsammanslagning
Förslagen skall vara tillhanda de regionala byaföreningarna senast 31.5. Förslagsgivare kan vara en regional byaförening, enskild by, Leader-grupp eller kommun, gärna i samarbete.
Akademiker Oiva Ketonen (1913-2002) var en framträdande finländsk filosof och högskolepolitisk påverkare. Hans livsverk utgör en förtätning av en äkta tänkares ideal i kombination med idén om tillämpad filosofi. Äkta tänkare är intresserade av fenomen och idéer och talar om dem på ett ”vanligt” språk. Äkta tänkare är seriösa, rediga och systematiska. Äkta tänkare frågar vad som är fundamentalt i ett fenomen. Äkta tänkare vill tänka suveränt och originellt och samtidigt bekanta sig med olika synvinklar. Professor Hannu Katajamäki tror att Ketonen skulle ha gillat nutida medborgarråd, där medborgare, sakkunniga, tjänstemän och politiker tillsammans funderar på viktiga samhällsfrågor. Prestigecentrerad politik försvagar äkta tänkande, och där denna politik råder tar institutioner och stelna tankesätt makt över individen. I beslutsprocesser som gäller samhället, kan prestigepolitik leda till dramatiskt felaktiga slutsatser och måste därför förkastas.
Enligt en FN-prognos kommer världens befolkning att öka med 2,3 miljarder fram till 2050 och utgöra sammanlagt 9,3 miljarder människor. I slutet av seklet skulle det finnas över 10 miljarder människor. Tillväxten koncentreras till städerna, där befolkningen ökar i snabbare takt än befolkningen överlag. Landsbygdens befolkning är som störst år 2021, ca 3,4 miljarder människor, men börjar sedan minska stadigt. Just nu bor aningen fler människor i städer än på landsbygden, men redan år 2050 bor redan 70 procent i städer, att jämföras med 29 procent 1950. Men stigande levnadsstandard bromsar upp befolkningstillväxten och ökar välfärden.
”Men kommer världen faktiskt att se ut så som prognoserna tror om 50 år?”
Ingen vet det med säkerhet, men trots det lönar det sig att göra upp prognoser, för de gör det lättare att skissera upp framtiden och anpassa sig till förändringar. Ultralånga prognoser spår framtiden utgående från saker man känner till och bygger på invecklade dynamiska modeller som ständigt justeras för att förutsägbarheten skall bli bättre.
Uppgifterna är från en notis i Vasabladet (23.2).
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 