Finansministeriet ger tummen ner för Isnäs´, Kabböles och Sarvsalös överföring till Borgå

Finansministeriet har nyligen avgjort frågan om byarnas tillhörighet. Lovisapolitikern Jan-Eric Björkell (Sfp) och sex andra personer föreslog redan år 2008 att kommungränsen mellan dåvarande Pernå och Borgå skulle ändras så att de tre byarna blir en del av Borgå, som upplevs av många invånare som den mest naturliga centralorten. I folkomröstningen 2007 ville majoriteten av invånarna i byarna att Pernå skulle sammanslås med Borgå i stället för med Lovisa. Men Finansministeriet anser nu att de motiveringar som framförs inte är tillräckliga för att flytta kommungränsen. Efter kommunsammanslagningen år 2010 blev Pernå en del av nya Lovisa. I Lovisa har stadsfullmäktige beslutat att det saknas grunder för att överföra byarna till Borgå. Lovisa skulle förlora såväl invånare och betydelsefulla markområden om Isnäs, Kabböle och Sarvsalö blev en del av Borgå. Minskade statsandelar och bortfall av skatteintäkter skulle ha varit följderna, ifall Lovisa skulle ha förlorat byarna, så finansministeriets beslut var därför välkommet. Lovisa anser att staden klarar av att trygga servicen i området och upplever områdets utsikter att utvecklas som goda, medan man i Borgå är beredd att fortsätta utredningarna om det är möjligt att ändra kommunernas gränser.

Uppgifterna (från 24.1) är från webbplatsen ostnyland.fi.

Problemen kring reformerna inte tama utan djävulska – professor Hannu Katajamäki

Ett tamt problem är snällt och bjuder inte på några överraskningar. Man kan knäcka det genom att skaffa information och genom att avancera lineärt. Längs en logisk bana och med tålamod kan man hitta bästa möjliga lösning. Men i stället för tama är samhällsproblem allt oftare djävulska. De innehåller motstridiga element, intressekonflikter och politiska spänningar. Man kan inte hitta lineära lösningar på djävulska problem, och behandlar man ett djävulskt problem som ett tamt problem, följer svårigheter – i stället för att hitta lösningen, hittar man nya och alltmer svårlösta frågeställningar. Den finländska regeringen har två viktiga mål: kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen. Ända från början har man behandlat båda reformerna som tama problem och tanken har varit att regeringen definierar principer och kriterier, medan experterna hittar lösningarna på traditionellt lineärt sätt i arbetsgrupper bakom stängda dörrar. Men experterna har inte hittat lösningarna. Man har förberett reformerna separat, formellt och utan öppenhet, där servicen och medborgarna inte varit främst, utan förvaltningsstrukturerna.

”Problemen kring reformerna har inte blivit tama, utan djävligheten har bara ökat.”

Vindkraften har medvind visar undersökning

Det finska folket är enigt om att vindkraften är den energiform som man borde satsa på i framtiden. Den här visar en undersökning som gjorts vid Yrkeshögskolan Novia. Allmänt verkar det klart att allmänheten har en väldigt positiv bild av vindkraften, samtidigt som man anser att den gör liten skada på miljön jämfört med övriga energiformer. På frågan hur de svarande förhåller sig till vindkraften, så svarar över 70 procent att de antingen är mycket eller ganska positivt inställda, medan endast drygt 4 procent svarar att de på något sätt skulle ställa sig negativa gentemot vindkraft. För byggande av mer vindkraft i Finland, anser nästan 80 procent av de svarande att det är bra, medan endast 5 procent anser att det är en dålig sak. Enkäten i sin helhet omfattar 27 frågeställningar gällande vindkraft. Undersökningen, som har genomförts under år 2012 inom projektet Medvind, har varit öppen för allmänheten och samlat totalt ca 3 500 svar.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av forskningsledaren vid Yrkeshögskolan Novia Kristian Blomqvist, i Vasabladet (24.1). För mer info gällande projektet och vindkraft i allmänhet, gå in på webbportalen www.vindkraft.fi.

Rapport om landsbygdspolitikens genomförande i EU 2012

Europeiska kommissionen (DG AGRI) har nyligen publicerat en rapport som innehåller info om genomförandet av landsbygdspolitiken 2012. Rapporten sammanfattar det senaste tillgängliga datan, tillsammans med en översikt av landsbygdspolitikens genomförande i EU, som bakgrundsinformation för beslutsfattare, forskare och landsbygdsutvecklare. Rapporten Rural Development in the EU Statistical and Economic Information Report 2012 ger på nationell och regional nivå statistisk och ekonomisk information gällande de tre målen för landsbygdspolitiken 2007-2013: 1) förbättrandet av konkurrenskraften för jord- och skogsbruk; 2) förbättrandet av miljö och landskap, och 3) förbättrandet av livskvaliteten på landsbygdsområen, samt befrämja diversifiering inom ekonomisk aktivitet.

Uppgifterna (från 21.1) är från webbplatsen elard.eu, varifrån länk finns till rapporten.

Det enda som är beständigt är förändring – om byråkrati och egna initiativ

Trots att utvärdering på utvärdering visat att exempelvis små projekt, eller ännu bättre enkla pengar utan byråkrati, ger mycket bra effekt, så går trenden åt andra hållet med större projekt, färre som genomför dem och större snårighet i byråkratin. Myndighetsstrukturerna förmår inte att ändra sig, men det går att ha ordning och reda på finanserna och samtidigt tillåta nytänkande och kreativitet. Speciellt viktigt är att den friheten finns på landsbygden, eftersom kapitalflödena inte snurrar där mer än på sin höjd något varv innan de försvinner, företrädesvis till storstadsregionerna, och där penningflöden snurrar, där skapas en annan slags marknad, ett slags självspelande piano – förglesning och förtätning hör ihop.

”Boskap stressar jorden”

Allt större boskapsbesättningar utgör ett växande hot mot jorden framtid. Nathan Pelletier och Peter Tyedmers vid Dalhousie University i Halifax (Nova Scotia, Kanada) målar upp ett mycket dystert framtidsperspektiv. Radikala förändringar måste fås till stånd, för fortsätter efterfrågan att öka som förutspåtts, kommer produktion av kött- och äggprodukter år 2050 att svara för 70 procent av den totala utsläppsmängd som jorden anses orka med. Det lämnar lite utrymme för andra utsläppskällor. Idag står t.ex. transport och energiproduktion för mer än 80 procent av totala utsläppsmängden. FN beräknar i en rapport från 2006 att boskapshållningen under 2000-talet står för ca 14 procent av utsläppen, främst dikväveoxid (N2O, populärt kallad lustgas) från konstgödsling och metan från boskapshjordarna. Det är en utveckling som eskalerar i en oroväckande takt.

Uppgifterna (från 22.1) är från webbplatsen svenska.yle.fi. Studien, Forecasting potential global environmental costs of livestock production 2000–2050, finns publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Se även en PNAS-sida med diverse studier, med bl.a. en forskningsrapport om hur globala, klimatpolitiska beslut inverkar på boskap, landanvändning, bosättning och tryggad livsmedelsproduktion. Forskarteamet består av: Alla A. Goluba, Benjamin B. Henderson, Thomas W. Hertela, Pierre J. Gerberb, Steven K. Rosec och Brent Sohngend.

Norsk modell bäst i att skapa utveckling och tillväxt på landsbygden

Trots att Finland, Sverige och Norge har en ambition att underlätta för byggande på landsbygden, så är de politiska målen och styrmedlen för byggande och boende väldigt olika. Norges metod att ge lån till unga och agerar snabbt på trender som hindrar utveckling i hela landet, är effektivast i Norden, visar den rapport som Tillväxtanalys gjort på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Utredningen jämför bland annat effekten av politiska mål och styrmedel i de tre nordiska länderna utifrån deras mål att skapa bättre utveckling och tillväxt på landsbygden. Fokus har lagts på sätten att finansiera och planera för byggande på landsbygden och vilka regelverk som styr detsamma. Klart är att den norska modellen är den mest effektiva och landets politiker skriver i klartext att målet är spritt boende över hela landet och att alla skall ha möjlighet att bosätta sig var de vill. Det följs upp med ett statligt lånesystem, med startlån och grundlån, som är lika för alla. Grundlånet tar geografiska hänsyn, vilket gör att alla kan hitta finansiering till sitt boende, oavsett var de bor i landet. Räntan är även här densamma för alla. Norska politikerna förmår att även agera snabbt på trender som hotar bostadsbyggandet i hela landet, eftersom det utgör ett hinder mot utveckling och tillväxt.

Uppgifterna är från ett blogginlägg av Inez Abrahamzon, en av Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) två ordföranden, och finns på HSSL:s hemsida. Rapporten Rural Housing – Landsbygdsboende i Norge, Sverige och Finland finns på organisationen Tillväxtanalys´ hemsida.

Rädda landsbygden!

Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt

Jonas Sjöstedt, ordförande för Vänsterpartiet i Sverige, skriver i Ny Tid 3/2013 en kria för landsbygden, här några utdrag:

”Allt mer av politiken handlar om medelklassen i våra storstäder. Landsbygdssverige ses knappt som en tillgång. Inte sällan fnyser man i medierna åt landsbygden. Den ses som en belastning, folket där är förlorare. Detta trots att vårt välstånd byggdes och byggs på skogen, vattenkraften och gruvorna.”  Sjöstedt ser att utvecklingen i Norge är annorlunda:

”Det finns flera goda idéer att hämta från Norge på flera områden. Om hur de som bor längst uppe i norr, kan få studielån nedskrivna så att läkare, lärare och poliser kan rekryteras, om stöd till lokala sparbanker när storbankerna överger småorterna och om återbetalning på vinsterna från vattenkraften till kommuner där rikedomen skapas.”

Sjöstedt avslutar med en observation: ”I många av de småorter som tappar befolkning vänder invånarna makteliten och de etablerade partierna ryggen. Sverigedemokrater och sannfinländare är inte sällan som starkast i avfolkningsbygder. I detta finns en ironi, ofta handlar det om bygder som skulle behöva fler invånare och där invandrarna är ganska få.”

Läs hela texten på webbplatsen nytid.fi.

Kortspel som hjälp för nya idéer inom byaverksamheten

Inom projektet Kylä välittää har man tagit fram ett kortspel som kallas Hållbar by och som kan vara till hjälp för att få nya idéer för byaverksamheten. Om en byaförening i Åboland vill använda korten under ett styrelsemöte eller en byaträff, kommer byaombudet i Åboland Pia Prost mycket gärna med och instruerar. Det är bara att ta kontakt i så fall.

Uppgifterna är från Egentliga Finlands Byars hemsida. Se även reklamsnutt och svenskspråkiga instruktioner.

Butiksbilarna sällsynta i dagens Finland

Dan Nygård på Gunnars butik i Kärklax, Vörå har rattat den karakteristiska Gunnars-bussen i närmare 30 år. Enligt Nygård framstår butiksbilen som ett opraktiskt alternativ för dagens handelsmän. Folk är mera bekväma av sig nuförtiden och det är mycket arbete med att lasta och köra omkring med varor. De höga bränslekostnaderna avskräcker säkert också många. För närvarande är Gunnars i Kärklax den enda österbottniska butiksbilen. Specialfordonstillverkaren Kiitokori i Kausala nära Kouvola tillverkade endast en butiksbil under fjolåret, och för närvarande har man inga beställningar. I dag torde det finnas ca 20-30 butiksbilar i användning i hela landet, varav hälften av dem har förnyats under 2000-talet, det här enligt försäljningschefen på Kiitokori Olli Aarnio. Under hela 1990-talet producerade Kiitokori en enda butiksbil, medan 10 fordon har tillverkats sedan millennieskiftet, alltså ett uppsving. Men på 1960- och 1970-talet var situationen dock helt annorlunda då produktionen kunde uppgå till mellan 100 och 200 butiksbilar om året. Aarnio menar att butiksbilarna kunde bli mångsidigare serviceproducenter i glesbygden i framtiden. ”Det finns visioner om att förhandla med kommuner om att ha s.k. mångservicebilar som kunde åka runt till sidobyar. Man skulle kunna kombinera olika typer av service. Vid sidan av livsmedelsförsäljningen kunde det finnas t.ex. biblioteksservice eller varför inte hälsovårdstjänster”, säger Aarnio.

Uppgifterna är från två artiklar, skrivna av Joakim Snickars, i Vasabladet (19.1).

Är du intresserad av att handla lokal mat? – diskussionstillfällen i Jakobstad och Vasa

Är du intresserad av att handla lokal mat eller kanske du själv är odlare, fiskare, köttproducent eller har någon småskalig matproduktion du vill sälja direkt till lokala konsumenter? Eko Nu! och Foodia bjuder in till info- och diskussionstillfälle om REKO avtal: direkt handel med lokal mat som baserar sig på en modell från Frankrike. Tillfället hålls 22.1 kl. 19 på After Eight i Jakobstad. Ett motsvarande tillfälle kommer även att arrangeras 29.1 i Gamla Vasa.

För anmälningsuppgifter (senast 21.1 för tillfället i Jakobstad) se webbplatsen foodia.fi som även har länk till en enkel beskrivning av REKO avtalsmodell.