Problemen kring reformerna inte tama utan djävulska – professor Hannu Katajamäki

FailureEtt tamt problem är snällt och bjuder inte på några överraskningar. Man kan knäcka det genom att skaffa information och genom att avancera lineärt. Längs en logisk bana och med tålamod kan man hitta bästa möjliga lösning. Men i stället för tama är samhällsproblem allt oftare djävulska. De innehåller motstridiga element, intressekonflikter och politiska spänningar. Man kan inte hitta lineära lösningar på djävulska problem, och behandlar man ett djävulskt problem som ett tamt problem, följer svårigheter – i stället för att hitta lösningen, hittar man nya och alltmer svårlösta frågeställningar. Den finländska regeringen har två viktiga mål: kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen. Ända från början har man behandlat båda reformerna som tama problem och tanken har varit att regeringen definierar principer och kriterier, medan experterna hittar lösningarna på traditionellt lineärt sätt i arbetsgrupper bakom stängda dörrar. Men experterna har inte hittat lösningarna. Man har förberett reformerna separat, formellt och utan öppenhet, där servicen och medborgarna inte varit främst, utan förvaltningsstrukturerna.

”Problemen kring reformerna har inte blivit tama, utan djävligheten har bara ökat.”

Så starka baskommuner som regeringen vill ha är omöjliga att forma i alla delar av landet, även försök skulle förutsätta tvångssammanslagningar. En oenhetlig regering med sex partier som inte har en gemensam vision om Finland, kan inte ensam knäcka nationens fundamentala framtidsfrågor, utan bara ge enskilda och tekniska framställningar, som trots den goda viljan har ökat kommunreformens och social- och hälsovårdsreformens svårigheter och djävlighet. Djävulska problem kan bara hanteras med ett vidsträckt samarbete, så en veritabel och öppen process måste påbörjas: bara den finländska gruppintelligensen med hela sin kraft kan lösa den framtida organiseringen av social- och hälsovårdsservicen och kommunerna. Även oppositionen behövs i denna process. Kommunerna måste ha en rejäl möjlighet att influera och en vittomfattande medborgardebatt behövs. Man behöver medborgarråd, vilka med hjälp av experter ger idéer om regionala och lokala lösningar, och så behöver man också strukturerad idéproduktion via Internet. Medborgarorganisationer och företag måste tas med i funderingen över deras roll i framtida modeller för basservicen.

Uppgifterna är från en artikel i Vasabladet (24.1). Artikelskribenten Hannu Katajamäki är professor i regionalvetenskap vid Vasa universitet och tillika landsbygdsprofessor.

Det här inlägget postades i 2013, Nyhetsbrev 04/2013 och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s