Medborgarinflytande bidrar inte till demokratiutvecklingen i konfliktdrabbade länder visar doktorsavhandling

Bild: Umeå universitet

Tvärtemot vad man tidigare trott, bidrar inte medborgarinflytande nämnvärt till demokratiutvecklingen i konfliktdrabbade länder, utan istället är det politikernas roller och deras samarbetsförmåga som avgör hur det ska gå. I forskaren Abrak Saatis avhandling, The Participation Myth : outcomes of participatory constitution building processes on democracy (svensk titel: Myten om Deltagande: Folkligt deltagande i konstitutionsbyggnadsprocesser och dess utfall avseende demokrati), jämför och analyserar hon i ett första steg tjugo länder i Sydamerika, Afrika, Asien och Europa, där medborgarna till olika grad har tillåtits ha en framträdande roll när författningen skrivits. I ett andra steg jämförs dessa stater med stater där författningen enbart skapats av politiska eliter och jurister, varefter demokratin i de enskilda länderna sedan har jämförts genom att studera hur den utvecklats från tiden innan författningen skrevs till tiden efter. Resultaten visar att medborgarnas deltagande, när författningar skrivits, inte haft någon betydelse för demokratins utveckling.

Den glest befolkade landsbygdens synlighet i partiernas valprogram – nättidningen Korvesta ja Valtateiltä

Hur ser ert parti på den glest befolkade landsbygdens roll som byggare av den kommande finländska konkurrensförmågan? Vilken konkret åtgärd, som förbättrar den glest befolkade landsbygdens ställning, är ert parti beredd att ta med i regeringsprogrammet? Hur tryggar man servicen i kommande SOTE-uppgörelser för den glest befolkade landsbygdens invånare? Fortsätter förfallet av det lägre klassificerade vägnätet även under följande regeringsperiod? Senaste nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä har temat den glest befolkade landsbygden och riksdagsvalet. I tidningen finns bl.a. partiernas svar på ovanstående frågor, analyser över partiernas valprogram, synpunkter på avgivna löften från föregående val och annat intressant som hör till ämnet.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Nättidningen (april 2015, 1/2015) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.

Bioekonomi, infra och företagsamhet väcker diskussion i riksdagens korridorer

Riksdagshuset
Bildkälla: Wikimedia Commons

Christell Åström, specialsakkunnig vid arbets- och näringsministeriet och generalsekreterare för den Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att hon som YTR:s generalsekreterare har haft ärenden till riksdagen med budskap till riksdagsgrupperna om det nya landsbygdspolitiska helhetsprogrammet med dess innehåll, samt det förnyade YTR med dess omfattande nätverk. Läs bl.a. om vad förhållningen är till landsbygden i blogginlägget här under:

Landsbygdspolitik i riksdagens korridorer

I egenskap av generalsekreterare för den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) har jag under det gångna året klättrat upp för riksdagens trappor ett antal gånger. Budskapet till riksdagsgrupperna har varit det nya landsbygdspolitiska helhetsprogrammet med dess innehåll, samt det förnyade YTR med dess omfattande nätverk.

Partiledarsamtal krönte svenska Landsbygdsriksdagen

Landsbygdsriksdagen på Göranssons Arena i Sandviken 16-18 maj med ca 700 deltagare kröntes med ett partiledarsamtal om landsbygden där fem partiledare – Stefan Löfven (S), Jonas Sjöstedt (V), Gustav Fridolin (MP), Annie Lööf (C) och Jimmie Åkesson (SD) – deltog. Halvvägs in i samtalet fick de sällskap av Maria Larsson (KD), Marit Paulsen (FP) och Ulf Berg (M) på scenen. Moderatorn Ulf Wickman guidade skickligt och bestämt politikerna mot de frågor som utarbetats i den Open Space-process som hållits på Landsbygdsriksdagen dagen innan (17.5), och där deltagarna själva valde ämnen de ville diskutera. Service, omställning och mångfald var några av de frågor som deltagarna hade satt högst upp på sin dagordning. Det var dessa ämnen som partiledarna fick ge sig in i. Konkreta förslag på hur landsbygden bäst kan utvecklas blandades med hänvisningar till sina egna landsbygdsbakgrunder, kryddade med enstaka direktangrepp – som när Annie Lööf menade att de andra partiernas förslag för en levande landsbygd egentligen skulle behöva en pacemaker.

Läs mer om partiledarsamtalen på Riksorganisationen Hela Sverige ska levas hemsida.

Landsbygdsriksdagen arrangeras av Hela Sverige ska leva, en riksorganisation som består av cirka 5 000 lokala utvecklingsgrupper från byar spridda över hela Sverige och nära 50 medlemsorganisationer. Nästa Landsbygdsriksdag år 2016 hålls på Gotland.

Finansministeriet möjliggör närdemokrati för kommunens fullmäktige – inte för medborgarna

För tillfället förbereder finansministeriet en ny kommunlag, där man gått in för att ”möjliggöra” närdemokrati. Det här låter bra, om det görs på basen av grundlagens intention och de krav på medinflytande som finns i samhället. Men så väl är det inte, för finansministeriets beredning strävar inte till att möjliggöra demokrati för medborgarna, utan för kommunens beslutsfattare. Detta är tragikomiskt; särskilt mot bakgrunden av att den nuvarande lagen inte ställer några verkliga hinder för närdemokrati – tvärtom åläggs fullmäktige att ansvara för närdemokratin.

”Fullmäktige skall se till att kommunens invånare och de som utnyttjar kommunens tjänster har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet.”

Men lagen säger inte hur. Det kan alltså ske litet hur som helst – eller inte alls.

Anmälan till svenska Landsbygdsriksdagen är öppnad!

Fredagen den 14 februari öppnades anmälan till den svenska Landsbygdsriksdagen som hålls den 16-18 maj i Sandviken, Gävleborgs län. Redan i flera månader har omkring 150 personer från Gävleborgs län arbetat hårt för att skapa en Landsbygdsriksdag som kommer ge en inspirerande och politisk upplevelse utöver det vanliga. Man räknar med att entusiastiska, peppade deltagare kommer att anmäla sig i en strid ström, och man ser fram emot att välkomna dem till Gävleborg och Sandviken. På Landsbygdsriksdagen kommer deltagarna att sitta med i en stor så kallad Open Space-process, där de själva bestämmer vilka landsbygdsfrågor de ska diskutera och som de tycker är viktiga att lyfta upp i möten med politiker, opinionsbildare och gräsrötter. Partiledare kommer även att delta i ett partiledarsamtal, vilket kommer vara öppet för allmänheten – och självklart kommer det att finnas många utmärkta tillfällen att mingla och fika med spännande människor från Sveriges alla hörn.

Uppgifterna, med länk till anmälan, är från arrangörens, Riksorganisationen Hela Sverige ska levas, pressmeddelande (från 14.2).

Valår sätter prägel på svenska Landsbygdsriksdagen

När den svenska Landsbygdsriksdagen hålls den 16-18 maj i Sandviken, Gävleborg, kommer över tusen deltagare från hela Sveriges landsbygd att tillsammans sätta agendan för landsbygdspolitiken, och eftersom det är valår kommer frågorna som rör landsbygden att vara extra skarpa och extra viktiga. En mängd politiker kommer även att finnas på plats för att försvara sin landsbygdspolitik och lära sig av deltagarna. Ett partiledarsamtal ska hållas på söndagen och vara öppen för allmänheten. Fyra partiledare har hittills tackat ja till att delta: Annie Lööf (C), Jonas Sjöstedt (V), Gustav Fridolin (MP) och Jimmie Åkesson (SD). ”Vi hoppas att det blir full pott med alla partiledare. De borde verkligen komma till detta viktiga forum och visa att de menar allvar när det gäller utvecklingen av landsbygden”, säger projektsamordnaren och handläggaren Claes Becklin på Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL). Becklin är projektledare för Landsbygdsriksdagen. Som moderator för partiledarsamtalet fungerar Ulf Wickbom, känd journalist och debattör.

Uppgifterna är från HSSL:s hemsida. Se även hemsidan för Landsbygdsriksdagen.

”Vad är det för nytta med små kommunsammanslagningar?”

Om kommunerna skall sköta social- och hälsovården i egen regi, så behövs stora vårdområden, anser Ingås kommundirektör Jan Boström och menar att det området kunde vara en och samma kommun. Boström förespråkar ett brett vårdsamarbete som omfattar både Västra Nylands sjukvårdsområde och Lojo sjukvårdsområde. ”Det här kunde också vara en stor kommun”, säger Boström som menar att området t.o.m. kan vara lika stort som Västra Nylands räddningsverk, d.v.s. från Hangö i väster till Esbo i öster och Högfors och Nummi-Pusula i norr. ”Kommunreformen görs för att kommunerna inte har råd att upprätthålla dagens servicenivå. Om tio år kan man tänka sig att det finns tre hälsovårdsstationer i Västnyland – en i t.ex. Ekenäs, en i Lojo och en Kyrkslätt. Eftersom Ingåbornas pendlingsriktning är mot öst, så är det inte vettigt att åka åt andra håller för att få service”, säger Boström och påpekar att det därför skulle vara vettigare med en stor kommun. Han frågar sig även vad det överhuvudtaget är för nytta med mindre kommunsammanslagningar.

Rädda landsbygden!

Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt

Jonas Sjöstedt, ordförande för Vänsterpartiet i Sverige, skriver i Ny Tid 3/2013 en kria för landsbygden, här några utdrag:

”Allt mer av politiken handlar om medelklassen i våra storstäder. Landsbygdssverige ses knappt som en tillgång. Inte sällan fnyser man i medierna åt landsbygden. Den ses som en belastning, folket där är förlorare. Detta trots att vårt välstånd byggdes och byggs på skogen, vattenkraften och gruvorna.”  Sjöstedt ser att utvecklingen i Norge är annorlunda:

”Det finns flera goda idéer att hämta från Norge på flera områden. Om hur de som bor längst uppe i norr, kan få studielån nedskrivna så att läkare, lärare och poliser kan rekryteras, om stöd till lokala sparbanker när storbankerna överger småorterna och om återbetalning på vinsterna från vattenkraften till kommuner där rikedomen skapas.”

Sjöstedt avslutar med en observation: ”I många av de småorter som tappar befolkning vänder invånarna makteliten och de etablerade partierna ryggen. Sverigedemokrater och sannfinländare är inte sällan som starkast i avfolkningsbygder. I detta finns en ironi, ofta handlar det om bygder som skulle behöva fler invånare och där invandrarna är ganska få.”

Läs hela texten på webbplatsen nytid.fi.