Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas

Inspiration behövs alltid, oberoende om man ska jobba i trädgården, driva företag eller förändra landsbygden. Man måste känna energi och att det här är något man vill göra. Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas, vilket är ett inspirationspass för den som vill vara med och utveckla landsbygden.

Förutsättningarna för att verka på landet har förändrats under de senaste 10-20 åren, t.ex. antalet jobb som kan utföras på landsbygden, förr och nu. En stor del jobb går att flytta till landsbygden, vilket har möjliggjorts av Internet. Då jobben kan flytta ut, kan människorna flytta efter. Digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för att välja var man vill bo.

En tjänst som Uber är bara början, för efter tre år har vi kanske 100 möjligheter till samåkning från vår lilla by. Allt kan bli perfekt, bara vi anstränger oss. Alla landsbygdsproblem har en kreativ lösning, menar rikssvensken Teo Härén som föreläste (26.10) på en innovationsverkstad på Yrkesakademien i Närpes.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Jan Ola Klåvus, på tidningen Syd-Österbotten (28.10).

Landsbygdens invånare har både kunskapen och viljan att möta Europas stora utmaningar – deklaration från ERP

HSSL:s ena ordförande Staffan Nilsson (t.h.) skriver under deklarationen som ordförande för ERCA (European Rural Community Alliance).
Bildkälla: Hela Sverige ska leva

Lördagen den 21 oktober antog 250 delegater från 39 länder och landsbygdsorganisationer en deklaration på European Rural Parliament (ERP) – den europeiska Landsbygdsriksdagen – i Venhorst, Nederländerna 18-21.10. Deklarationen slår fast att landsbygdens invånare har både kunskapen och viljan att möta Europas stora utmaningar, varav de största utmaningarna består av snabb digitalisering, flytt från utsatta till välbärgade områden och från landsbygd till stad, de många flyktingar som kommer till Europa, förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar.

Deklarationen uppmanar invånare och politiker att stöda utvecklingen av landsbygden och se till att politiska beslut är landsbygdssäkrade, och att arbeta för att skapa hållbara landsbygdssamhällen med ett fokus på infrastruktur, service och anslutning, bekämpande av fattigdom och social utslagning, stärkande av lokala ekonomier, välkomnande av nya människor in i samhället, samt ungdomar.

Idéer men inga pengar för landsbygdsutveckling i Finland

Sverige gör en helomvändning när det gäller landsbygdsutveckling. Den svenska regeringen storsatsar genom att avisera i budgeten för 2018 en summa på 1,2 miljarder kronor (ca 130 miljoner euro) för att människor ska kunna leva och arbeta i hela Sverige. Man vill också genomföra en långsiktig satsning på socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden, vilka nästa år får 500 miljoner kronor (52 miljoner euro). Summan växer successivt för att år 2020 ligga på 2,5 miljarder kronor (260 miljoner euro). I Norge finns direkta statsstöd för landsbygdspolitik, som år 2016 låg på 145 miljoner euro.

Största skillnaden mellan svensk och finländsk landsbygdspolitik är att regeringen i Sverige reserverar pengar i statsbudgeten, medan Finland knagglar sig fram med fleråriga utvecklingsprogram.

Video om samhälleligt företagande på Bergö

Bergö serviceboende – Fyrgården
Skärmklipp ur Bodens video

Genom en form av samhälleligt företagande kunde Bergö Öråd förverkliga drömmen om ett serviceboende på Bergö. I denna video får vi en överblick av den process som man gick genom från några av de inblandade nyckelpersonerna. Initiativet till videon kommer från Identitetsbaserade nätverket IDNET – Svenskfinland som brobyggare och pilotområde.

Videon kan ses via länk på webbplatsen boden.fi. Se även videon över Håkan Björks presentation om samhälleligt företagande 2.9 under Landsbygdsparlamentet i Leppävirta 1-3.92017.

Vad ska vi göra med resten av landet?

I en kolumn i Hufvudstadsbladet skriver Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori det att han är för Helsingfors, inte betyder att han är mot allt annat, men enligt Vapaavuori skapar urbaniseringen många möjligheter, och ifall Finland i fortsättningen vill bli förmögnare, lönar det sig att greppa dessa möjligheter (se inlägg i denna blogg). Han påminner även om att mer än hälften av landets befolkning bor i de 21 största städerna, vilka nyligen höll stormöte.

I slutet av september kunde man i Yles Aamu-TV ta del av den svenske debattören och ekonomen Kjell A. Nordströms åsikter, bl.a. att det kan vara politiskt klokt att hålla hela landet befolkat, men att det inte är ekonomiskt klokt. Enligt Nordström påskyndar den ekonomiska utvecklingen inflyttningen till städerna, vilket påskyndar den ekonomiska tillväxten – företag trivs i förtätade miljöer.

Kan man ordna folkomröstning om vad som helst? – Peter Backa och Marina Lindell diskuterade valmetoden i radio

Folkomröstning krävs allt oftare i olika frågor, även på kommunal nivå, men är folkomröstning en bra metod att stärka demokratin, eller håller hela begreppet folkomröstning på att degraderas till ett politiskt tillhygge? Det här diskuterades i radioprogrammet Slaget efter tolv (18.10) på Radio Vega. De som debatterade var demokratiaktivisten Peter Backa och statsvetaren Marina Lindell. Filip Stén ledde debatten.

Programmet kan höras på webbplatsen arenan.yle.fi.