Idéer men inga pengar för landsbygdsutveckling i Finland

Sverige gör en helomvändning när det gäller landsbygdsutveckling. Den svenska regeringen storsatsar genom att avisera i budgeten för 2018 en summa på 1,2 miljarder kronor (ca 130 miljoner euro) för att människor ska kunna leva och arbeta i hela Sverige. Man vill också genomföra en långsiktig satsning på socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden, vilka nästa år får 500 miljoner kronor (52 miljoner euro). Summan växer successivt för att år 2020 ligga på 2,5 miljarder kronor (260 miljoner euro). I Norge finns direkta statsstöd för landsbygdspolitik, som år 2016 låg på 145 miljoner euro.

Största skillnaden mellan svensk och finländsk landsbygdspolitik är att regeringen i Sverige reserverar pengar i statsbudgeten, medan Finland knagglar sig fram med fleråriga utvecklingsprogram. Satsningarna i Finland är närmast projektbaserade, där fem nya landsbygdspolitiska nätverksprojekt, samt sex nya forsknings- och utvecklingsprojekt i år finansieras med landsbygdspolitikens projektmedel. Knappt 700 000 euro är värdet på satsningen.

Ann-Sofi Backgren, som leder det finlandssvenska landsbygdspolitiska nätverket IDNET, är kritisk till landskapsreformen. För henne är det helt ofattbart att reformerna på allvar är på väg att genomföras, utan konsekvensbedömningar om hur servicen på landsbygden påverkas. Backgren vill tillsammans med landsbygdsforskningen vid Åbo Akademi få till stånd ett pilotprojekt, en konsekvensbedömning om hur landskapsreformen påverkar landsbygden.

Riksdagsledamot Mats Nylund menar att en del regionala satsningar har gjorts i Finland, och lyfter fram statens betydande satsningar i trafikförbindelser för bioproduktfabriken i Äänekoski. Men vad gäller landskapsreformen, så finns absolut inga incitament som skapar nya arbetsplatser eller service på landsbygden. Den ekonomiska tillväxten sker på flera olika håll i landet och borde rimligen vara hela landets intresse.

Christell Åström, generalsekreterare för Landsbygdspolitiska rådet, säger å sin sida att Finland har ganska bra landsbygdspolitik, men att området kräver mera nytänk. Ett sätt skulle vara att inkludera tredje sektorn i landskapsreformen, eftersom sektorn är stark på landsbygden. Enligt Åström är Sverige en intressant referens som Finland tittar på med intresserade ögon. Den samhälleliga strukturen i länderna påminner så mycket om varandra, att det inte är någon idé att uppfinna hjulet på nytt. Landsbygden är en del av Finlands framgång, så vi måste komma ifrån det artificiella tankesättet om motsättningar mellan stad och landsbygd. Alla sitter i samma båt.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Patrick Sjöholm, i Vasabladet (22.10).

Det här inlägget postades i 2017, Nyhetsbrev 12/2017 och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s