Allt viktigare roll för nordiska glesbebyggda områden

De viktigaste resultaten från rapporten Territorial Reviews: Northern Sparsley Populated Regions har publicerats, OECD:n aluekatsaukset: Pohjoiset harvaan asutut alueet. I översikten konstateras att de nordliga områdenas geopolitiska och ekonomiska betydelse ökar i Finland, Sverige och Norge, både nationellt och inom EU i nära framtid. De nordiska glesbefolkade områdena är en del av Europas genomfartsrutter till Norra ishavet och östra Ryssland. I översikten sägs att dessa områdens hållbara utveckling har en ”avgörande roll i kontrollen av strategiska risker och möjligheter”.

Bakgrunden är klimatförändringen, områdenas kolväte- och mineralkällor, samt förändringar i förhållandet till Ryssland, vilka förändrar områdenas politiska och ekonomiska utsikter. I utredningen konstateras att ”utnyttjandet av områdenas tillväxtmöjligheter har att göra med erkännandet av de absoluta fördelarna”. De här varierar områdesvis och hit hör bl.a. mineraler och energi, fiskerinäring och vattenbruk, skogsbruk, förnyelsebar energi och service som hör till turismen.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Hela rapporten kommer denna månad.

Politiska riktlinjer för platsbaserad regionutveckling

Ilkka Luoto och Seija Virkkala från Vasa universitet har utarbetat politiska riktlinjer för platsbaserad regionutveckling, Paikkaperustainen aluekehittäminen strategisena ohjenuorana. Författarna konstaterar bl.a. att intressesfär- och sektortänkandet som traditionell regionpolitik inte ger lika goda resultat som en framtidsorienterad platsbaserad regionutveckling, vilken är strategisk och tar i beaktande hela landets jämlika utveckling som en möjlighet att svara mot den globala ekonomins ökade utmaningar.

I den finska publikationen behandlas stärkandet av regionernas verksamhetsförutsättningar, och man identifierar fyra hörnstenar för platsbaserat (stats- och regionförvaltningen som möjliggörare, smart specialisering, medborgarsamhället och högskolor), samt presenterar en mall för platsbaserad regionutveckling.

Är Leader en ledande metod i Europa?

Utvecklingen av Leader-metoden har pågått sedan tidigt 90-tal i EU. Med sitt tillvägagångssätt från botten upp och med ett lokalt partnerskap har Leader blivit banbrytande som en verklig lokal och territoriell metod för landsbygdsutveckling. I svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet får vi höra Anastasios Perimenis, verksamhetsledare för lokala aktionsgruppen vid Lesbos i Grekland, Annika Nilsson, verksamhetsledare för Leader Linné Småland, Johan Magnusson, enhetschef vid enheten för lokalt ledd utveckling vid Jordbruksverket och John Grieve, koordinator för Leader och CLLD vid ENRD, diskutera på engelska var och varför Leader-metoden är framgångsrik.

Tjugotredje avsnittet, Is Leader a Leading Method in Europe?, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se. Se även Landsbygdsnätverkets senaste nyhetsbrev med temat Framtidens landsbygd på webbplatsen anpdm.com.

Föreslå kandidater för Demokratipriset 2017!

Temat för justitieministeriets Demokratipris 2017 är partnerskap. Prissumman på 10 000 euro delas mellan tre instanser eller aktörer inom det civila samhället, och delas ut i samband med firandet av Finlands 100-års jubileumsårs demokrativecka. Kandidater kan föreslås av såväl enskilda personer som olika organisationer.

Genom demokratipriset vill man lyfta fram exempel på en partnerskapsbaserad verksamhetskultur och belöna dem som arbetar med att utveckla olika former av partnerskap. Därför kan pristagarna vara mycket olika. Det kan vara fråga om verksamhet som bidrar till att t.ex. ordna tjänster på ett nytt sätt, stärka gemenskap, främja lokal demokrati, skapa möjligheter till hobbyverksamhet eller frivilligt arbete, öka sysselsättningen, förbättra säkerheten i vardagen eller främja invandrares integration.

Föreslå Årets Närmatsgärning!

Med priset Årets Närmatsgärning belönas en person, företag eller sammanslutning, som med sin verksamhet har befrämjat närmatens bruk och gjort den välkänd i Finland. Man kan föreslå mottagare för priset ända till slutet av februari. Vinnaren offentliggörs under mässan för närproducerad mat, Lähiruoka & Luomu-messut, i Helsingfors 6.4. En som fått priset är bl.a. REKO-ringarnas ”fader” Thomas Snellman (2015).

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Byar försvinner och byar tillkommer – bystatusen visar på samhällsutvecklingen

I Österbottens förbunds uppdatering av landskapsplanen föreslås en del byar strykas medan andra tillkommer. Praktiskt har det inte så stor betydelse, men det visar på samhällsutvecklingen. Man frångår den nuvarande uppdelningen i by, serviceby och havsnära by och använder enbart by i fortsättningen. Det är storleken, befolkningsutvecklingen, tillgången på arbetstillfällen och byaaktivitet man ser på.

I Korsholm försvinner Söderudden från förteckningen över byar, medan Iskmo-Jungsund, Koskö, Österhankmo och Söderfjärden tillkommer. I Malax försvinner Långåminne, liksom Ömossa i Kristinestad, där Perus i stället är ny. Kaurajärvi, Rejpelt, Komossa och Hällnäs försvinner i Vörå och Kantlax i Nykarleby, där Jungar dock är ny på listan. I Pedersöre försvinner Vilobacka, i Kronoby kommun Djupsjöbacka och Snåre, medan Brännkärr-Bast i Kronoby är ny, liksom Fagernäs och Västerby i Larsmo. Tretton av de gamla byarna betecknas som tätortsområden i den nya planen med sikte på år 2040.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Björn Nyberg, i Vasabladet 31.1. (Ärendet har emellertid återremitterats på Österbottens förbunds landskapsstyrelsemöte 30.1 för vidare utredningar, red. anm.)

Små Invest och Aktiva byar – underprojekt kan sökas hos Aktion Österbotten

Aktion Österbotten rf öppnar upp ansökningen till två temaprojekt, Små Invest och Aktiva byar. Ansökningstiden pågår till 31.3. Små Invest, investeringsprojekt med 50 % stöd, kan innehålla projekt som snyggar upp byns gemensamma områden, investeringar som förbättrar säkerheten som alarm till föreningshus, utrustning som används vid allmänna tillställningar som projektor eller duk, små investeringar i byns gemensamma anläggningar som bord och stolar etc.

Aktiva byar, utvecklingsprojekt med 70 % stöd, kan innehålla projekt där man planerar och ordnar nya evenemang, gör bya- eller säkerhetsplaner, nya former av marknadsföring som byavideon, planering av nya verksamhetsformer som ökar samvaron och samhörighetskänslan i byn, kunskapsförbättring som behövs vid nya former av verksamhet och service genom t.ex. en studieresa.

För 33:e gången utses Årets by på riksplanet

Byn Kuorevaara i Polvijärvi kommun, Norra Karelen utsågs till Årets by på riksnivå år 1985. Det var då som valet av Årets by på riksplanet startade. Sedan dess har ytterligare 31 utnämningar hållits med Kerässieppi i Lappland som fjolårsvinnare. Man står nu alltså inför den 33:e utnämningen i denna ”tävling”, där 16 landskap av fastlandets 19 kan stoltsera med att man har åtminstone en vinnande by genom åren. Norra Karelen har vunnit mest, hela fem gånger, medan Egentliga Finland kammat hem segern fyra gånger och Österbotten en gång genom Björköby.

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf vill genom valet av Årets by lyfta fram byarnas mångsidiga verksamhet och öka byaverksamhetens synlighet. Målet är att finna aktiva byar, framgångsrik byaverksamhet och få goda exempel på byarnas verksamhet och samarbete. Särskilt tas byarnas bredskaliga utveckling i beaktande, hur förhållandet mellan kommunen och byn har ordnats, närservicens produktifiering och omorganisering, öppen kommunikation, hur samarbetet förlöper, samt befrämjandet av näringslivet.

Skärgårdshavets vinterträff sätter fokus på hållbart företagande

Skärgårdshavet

I år kommer Skärgårdshavets vinterträff att sätta fokus på hållbart företagande. I ett hållbart företag förenas lönsamhet, miljöhänsyn och socialt engagemang. I korthet handlar det om att spara på egna resurser och minska den negativa miljöpåverkan. Det blir en allt viktigare imagefråga för företag och organisationer att visa hur man beaktar hållbarhet i sin verksamhet.

Vinterträffen arrangeras av Skärgårdshavets biosfärområde och hålls fredagen den 3 mars i Hotell Kasnäs. Under dagen berättar Östersjöfondens Lotta Nummelin varför det lönar sig att göra hållbarhetsredovisning för företag. Vi tittar närmare på olika hållbarhetsmärkningar och partnerskapsprogram som används och diskuterar vilka behov och erfarenheter det finns av dessa. Vi tittar även närmare på socialt entreprenörskap och vilka möjligheter detta kunde innebära för skärgården, där möjligheterna till vinstbringande verksamhet starkt varierar med årstid.

Verktyg för att leda inspirerande möten lärs ut under workshop i Vasa

I workshopen lär du dig konkreta verktyg för att leda ett framgångsrikt möte som är både effektivt och inspirerande. Workshopen är uppbyggd som ett möte och ska inspirera till att prova på olika mötestekniker och metoder i det dagliga arbetet. Tillställningen hålls den 23 mars kl. 14-16 vid SFV:s kansli i Vasa, Handelsesplanaden 23 B. Workshopledare är Betty-Maj Forman, Impulsfabriken- Innopaja.

Länk till anmälan (som görs senast 22.3) finns på webbplatsen sfv.fi. Se även övriga evenemang: grundkurs i föreningskunskap, gruppledarutbildning, infotillfälle om verktyg för föreningsutveckling, workshopsserie om att utveckla sin förening och #G18prat – Har hela världen blivit galen?