Mobilt bredband är ”lömsk” teknik – ”datadoktorn” Nisse Husberg

Teknologie doktorn i datateknik Nisse Husberg kommenterar texten hur under (Bredband via radiolänk eller satellit – alternativ i skärgården?) med att säga följande:

Det finns många som drömmer om trådlöst bredband som skall fungera bra och är billigt. Tyvärr måste jag meddela att det bara kan fungera på det sättet för ett fåtal och under en kort tid. Det finns en naturlag som kallas Shannons teorem som förhindrar en storskalig användning av trådlös teknik. Den säger att för ett visst frekvensband, så kan man bara överföra en viss mängd information, OBEROENDE AV TEKNIK. Så det kommer aldrig uppfinningar som gör det möjligt.

Bredband via radiolänk eller satellit – alternativ i skärgården?

”Varför pratar alla bara om fiber, som är omöjligt att ordna i riktig glesbygd?” Det ifrågasätter Anngret Andersson som bor och driver konferensanläggningen Söderarm på ön Torskär i Stockholms skärgård. Bredband via radiolänk eller satellit är för henne och många andra de enda alternativen. Andersson, som skaffade bredband via radiolänk omkring 1999-2000, är nöjd med sin bredbandslösning. ”Vi är oerhört beroende av bra bredband och har ett lokalt nätverk som täcker hela ön. Både vi och gästerna tycker att det fungerar jättebra”, säger Andersson. Mobilt bredband från de stora operatörerna fungerar nämligen inte i skärgården. Men man får inte något statsbidrag till radiolänk. Andersson tycker att skall hela Sverige leva, så måste man lyfta fram att det finns alternativ och stötta fler tekniker. Hon tycker att det behöver komma till allmänhetens kännedom att det finns alternativ, om man inte kan få fiber eller mobilt bredband.

Byaverksamhetens utbildnings- och rådplägningsdagar hålls i Helsingfors

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar höstens utbildnings- och rådplägningsdagar för bya-verksamheten, Kylätoiminnan koulutus- ja neuvottelupäivät, 10-11.12 på Hotell Arthur i Helsingfors. Dagarna är ämnade för alla bya-ombud, oberoende av verksamhetsområdets storlek och lönegivare (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars förtroendemän och andra tjänstemän. De regionala byaföreningarna bedes före konferensdagarna, dock senast 2.12, sända en kort skriftlig översikt (1-2 sidor) till SYTY (på e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi) om den egna regionens nuläge för byaverk-samheten, vad gäller lyckanden och svårigheter, samt de närmaste framtidsutsikterna.

Stor skillnad mellan byar i Raseborg

Bildkälla: Wikimedia

I Pojo upplever invånarna att all service försvinner, och där det senaste beskedet är att Aktias bankkontor lämnar kyrkobyn. I Tenala blomstrar å andra sidan verksamheten. Bybornas egen aktivitet och vilja att arbeta för den egna byn, tros ha gett en fördel framom andra byar. Ordföranden för Tenala byaråd Kim Holmberg menar att det hjälper att ha en god dialog med stadens politiker och tjänstemän. Han brukar säga att byar och stadsdelar absolut inte får bli några kravmaskiner, utan det skall finnas en konstruktiv dialog. I dag har Tenala ett centrum som sjuder av liv och rörelse, men så har det inte alltid varit för när Tenala och Ekenäs fusione-rades på 1990-talet fusionerades, var det ett hårt slag för byn, berättar Holmberg, Vändpunkten kom när byborna tillsammans började arbeta för att hålla viktiga byggnader kvar i byn, t.ex. Höjdens skola.

En bra kommun tar hand om sina byar

Demokrati har allt sedan antikens filosofer lanserade begreppet definierats så som vi uppfattar ordet i dag – alla som berörs av ett beslut skall ha rätt att uttala sig i ärendet, och dessutom ställa rättvisa krav, bör tilläggas. ”En bra ny kommun är ett samhälle där byarna accepterar att ortens centrum skall ha hand om kommunens administration i hela dess vidd, rationalisera där det är nödvändigt för ekonomins skull och för en nödvändig hållbar utveckling av olika kommunala organisationer, men inte så att byarnas levnadsvillkor försämras, utan tvärtom ökas. En bra kommun skall också uppmuntra till ”byapolitik” i den meningen att man stimulerar byarnas befolkning till politisk aktivitet och krav på jämlikhet.

Lokal finansiering tema i HSSL:s senaste nyhetsbrev

Nummer fyra av Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) senaste nyhetsbrev är utökat med fyra sidor, så det finns fler artiklar att läsa. Temat är lokal finansiering med goda exempel och inspiration, men man berättar även bl.a. om oron över minskat landsbygdspro-gram, om hur det gick till när den första folkomröstningen på landstingsnivå genomfördes, liksom om ön Torskär i Stockholms skärgård som har bredband med radiolänk och satellit.

Nyhetsbrevet (4/2013) kan läsas på HSSL:s hemsida via länk.

Måste hela Sverige leva? – se inslag om butiksdöden och efterföljande debatt på SVT Aktuellt

Sverige har den snabbaste urbaniseringen i EU. I TV-programmet SVT Aktuellt 4.11 diskuterades butiksnedläggningarna och annan service på den svenska landsbygden och glesbygden. Bland livsmedelsbutikerna i Sverige har mer än var fjärde butik stängt sedan år 1996, medan det bland de små butikerna på landsbygden är mer än hälften som stängt under samma period. I debatten mellan landsbygdsforskaren Ronny Svensson och professorn i kulturgeografi Einar Holm, sade Holm bl.a. att forskning visar att mindre än 1 promille av befolkningen har mer än 20 minuter till närmaste affär. Det att så många butiker stängt på landsbygden påverkar inte nämnvärt tillgängligheten, för de flesta kör förbi närmsta butik för att handla, så butiksstöden behövs inte. Holm menade även att allmänna utvecklingsstöd till landsbygden knappast ger någon bestående effekt efter att stöden är slut. Man borde kanske satsa på vård, omsorg och skola i stället. Grundläggande problemet för landsbygdsboende, under den period man arbetar, är att 2 personer i varje familj skall ha jobb, vilket är svårt att få till då det är långt till stora arbetsmarknader.

”Kommunikationspolitiskt viktigt att frekvensområdet 800 MHz tas i bruk av det mobila bredbandet” – Husberg kommenterar 4G-förbindelsernas tillgänglighet

Vinnare i auktionen av den nya generatio-nens mobila bredband på frekvensområdet 800 MHz är DNA Oyj, Elisa Oyj och TeliaSonera Finland Oyj. Auktionen, som avslutades 30 oktober och pågick i över nio månader, ger staten 108,010 miljoner euro i inkomster. Bostads- och kommunikations-minister Pia Viitanen säger att det var beklagligt för alla parter att auktionen drog ut på tiden, men kommunikationspolitiskt sett är det viktigt att frekvensområdet 800 MHz kan tas i bruk av det mobila bredband-et, så att de snabba 4G-förbindelserna blir tillgängliga i hela landet. Koncessionerna beviljas för 20 år och gäller hela landet, med undantag av landskapet Åland. Affärsverk-samheten i frekvensområdet får inledas 1.1.2014. Mobilnätet skall byggas så att det täcker 95 procent av befolkningen i Fastlandsfinland inom tre år från koncessionsperiodens början och 97 eller 99 procent av befolkningen i Fastlandsfinland inom fem år.