450-nätet, satellit och fiber i byanät alternativ på glesbygd – ”datadoktorn” Husberg kommenterar

I en kortfilm visar Post- och telestyrelsen (PTS) i Sverige upp olika alternativ till traditionell telefoni och Internetuppkoppling, vilket kunde vara särskilt intressant för de som inte har tillgång till bra kommunikationer på lands- och glesbygd. I filmen berättar PTS om alternativ som 450-nätet, satellit och fiber i byanät.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Teknologie doktorn i datateknik Nisse Husberg kommenterar filmen med följande:
450-nätet: Det har vi snackat om i 15 år redan. Ifråga om 450-nätet så följer jag med mobilabredband.se där det finns både ett och annat om 450-nätet (Net1). Modemen har fått hård kritik, men det verkar komma en ny generation. Täckningen är bra, men hastigheten usel, utom där det finns 450 LTE som är på kommande (LTE kallas ofta 4G). 450LTE är relativt bra – finns tyvärr inte ännu på så många ställen. Enligt en rapport så blev hastigheten fyra gånger bättre då man fick 450LTE.

Effektivare bruk av frekvenser ger mer trådlös kommunikation – liten betydelse för landsbygden menar ”datadoktorn”

Vid horisonten kan vi se en ny generation av mobiltelefoner, 5G, och framåt förväntar vi oss också mycket mer, vilket kommer att kräva ännu mer utrymme för trådlös kommunikation. Forskarna söker nu sätt att göra detta möjligt. En ny teknologi kallad ”Internet of Things”, där allt är anslutet till allt, kommer även  att vara verklighet inom en nära framtid. Det handlar här om ett nätverk av fysiska objekt eller ”saker” inbäddade med elektronik, sensorer och anslutningar som gör det möjligt att uppnå högre service, t.ex. kommer det att bli standard att gå till Internet och kontrollera värmesystemet i din lägenhet, sköta din tvätt, handla och mycket mer. ”Allt kommer att anslutas till allt”, säger Mohamed Hamid, forskare vid Högskolan i Gävle.

Systemet som vi använder för att transportera information idag, är hårt reglerat och man får betala mycket för att använda frekvenserna, och det är här Mohamed Hamids forskning kommer in.

Landsbygden borde ha ambitionen att ligga först i Internetanvändning

Tänkaren Teo Härén lanserade nyligen begreppet peak city, grundat i tanken att morgondagens IT-teknik kommer att göra alltmer av verksamheter platsobundna. Mycket av det som varit stadens fördel kan således IT-tekniken minska betydelsen av. Platsbundenhet är en viktig del i förklarandet av samhällsutvecklingen hittills. I bondesamhället fanns koppling till var den goda jorden fanns, medan industrisamhället gjorde att råvaruorter blev vinnare. I service- och konsumtionssamhället är närheten till marknaden, staden, avgörande, men när betydelsen av platsen minskar, ger det möjlighet till något nytt – en ny vändning i samhällsutvecklingen. Men vad händer med de landsändar eller de invånare som inte använder den nya tekniken? Hoppa på tåget och var med! Internetanvändningen är i dag lägre på landsbygden än i staden, trots att den teoretiska tillgängligheten egentligen är god. Endast 500 hushåll i Sverige saknar i dag någon form av antingen trådbunden eller trådlös uppkopplingsmöjlighet med hastighet på minst 1 Mbit/s.

Mobilt bredband är ”lömsk” teknik – ”datadoktorn” Nisse Husberg

Teknologie doktorn i datateknik Nisse Husberg kommenterar texten hur under (Bredband via radiolänk eller satellit – alternativ i skärgården?) med att säga följande:

Det finns många som drömmer om trådlöst bredband som skall fungera bra och är billigt. Tyvärr måste jag meddela att det bara kan fungera på det sättet för ett fåtal och under en kort tid. Det finns en naturlag som kallas Shannons teorem som förhindrar en storskalig användning av trådlös teknik. Den säger att för ett visst frekvensband, så kan man bara överföra en viss mängd information, OBEROENDE AV TEKNIK. Så det kommer aldrig uppfinningar som gör det möjligt.

Bredband via radiolänk eller satellit – alternativ i skärgården?

”Varför pratar alla bara om fiber, som är omöjligt att ordna i riktig glesbygd?” Det ifrågasätter Anngret Andersson som bor och driver konferensanläggningen Söderarm på ön Torskär i Stockholms skärgård. Bredband via radiolänk eller satellit är för henne och många andra de enda alternativen. Andersson, som skaffade bredband via radiolänk omkring 1999-2000, är nöjd med sin bredbandslösning. ”Vi är oerhört beroende av bra bredband och har ett lokalt nätverk som täcker hela ön. Både vi och gästerna tycker att det fungerar jättebra”, säger Andersson. Mobilt bredband från de stora operatörerna fungerar nämligen inte i skärgården. Men man får inte något statsbidrag till radiolänk. Andersson tycker att skall hela Sverige leva, så måste man lyfta fram att det finns alternativ och stötta fler tekniker. Hon tycker att det behöver komma till allmänhetens kännedom att det finns alternativ, om man inte kan få fiber eller mobilt bredband.

”Kommunikationspolitiskt viktigt att frekvensområdet 800 MHz tas i bruk av det mobila bredbandet” – Husberg kommenterar 4G-förbindelsernas tillgänglighet

Vinnare i auktionen av den nya generatio-nens mobila bredband på frekvensområdet 800 MHz är DNA Oyj, Elisa Oyj och TeliaSonera Finland Oyj. Auktionen, som avslutades 30 oktober och pågick i över nio månader, ger staten 108,010 miljoner euro i inkomster. Bostads- och kommunikations-minister Pia Viitanen säger att det var beklagligt för alla parter att auktionen drog ut på tiden, men kommunikationspolitiskt sett är det viktigt att frekvensområdet 800 MHz kan tas i bruk av det mobila bredband-et, så att de snabba 4G-förbindelserna blir tillgängliga i hela landet. Koncessionerna beviljas för 20 år och gäller hela landet, med undantag av landskapet Åland. Affärsverk-samheten i frekvensområdet får inledas 1.1.2014. Mobilnätet skall byggas så att det täcker 95 procent av befolkningen i Fastlandsfinland inom tre år från koncessionsperiodens början och 97 eller 99 procent av befolkningen i Fastlandsfinland inom fem år.

Telefonoperatörerna förtränger Shannons teorem – ”datadoktorn” Nisse Husberg

Teknologie doktorn i datateknik Nisse Husberg kommenterar texten hur under (Trådlöst bredband enda vettiga sättet för glesbygden?) med att säga följande:

Finnet och Anvia fortsätter med telefonoperatörernas stolta tradition att alltid bygga system som är föråldrade innan de hinner byggas ut. Så har det gått från Datapak över ISDN och ADSL till nuvarande ”trådlösa” system. Nu då nedladdningar av video över nätet har börjat ta fart och Ultra HDTV redan står bakom hörnet, vill operatörerna bygga ”bred”band som bara klarar av e-post och litet surfande.

”De tycks aktivt förtränga Shannons teorem som sätter en ganska låg gräns för hur mycket information som kan skickas över ett frekvensband – oberoende av teknik så det finns inget hopp om framtida uppfinningar.”

Telia miljardsatsar i Sverige för bättre mobil kommunikation i glesbygd och i tätort – ”datadoktorn” Husberg kommenterar

Telia miljardsatsar för att förbättra svenskarnas mobila kommunikation både i glesbygd och i tätort, en satsning som innebär ökad geografisk täckning, högre datahastigheter och förbättrad talkvalitet i mobilnäten. Nätet för höghastighetssurf (4G) kommer att få samma unika täckning som Telias mobilnät idag har för taltrafik (GSM), och för att förbättra även för de kunder som har mobiltelefoner, plattor och bärbara PC:ar utan 4G-stöd, kommer även 3G-nätet att byggas ut och få samma unika täckning som GSM. Satsningen sker i hela Sverige och inbegriper kunder i såväl glesbygd, mindre städer, som storstäder, och den är avsedd att möta kundernas i det närmaste explosionsartade ökning av mobilsurfande.

Forskning om att göra mobilt bredband snabbare – ”datadoktorn” Nisse Husberg kommenterar

De hastigheter som utlovas i reklamkampanjerna för mobila bredband, är fiktion och fantasi. För att erhålla topphastigheten – låt oss anta 10 Mbit/s – skulle man behöva vara ensam användare på mobilmasten, och samma sak gäller för en åtkomstpunkt i det trådlösa nätverket hemma, på flygplatsen eller på jobbet. Det här säger Alexandre Proutiere, universitetslektor och forskare vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), som bl.a. forskar om hur hastigheten i Wifi-nätverket skall kunna skruvas upp till utlovad dito. Men Proutiere jobbar även med att se till att de mobila bredbanden lever upp till bredbandsleverantörernas löften. Lösningen kallas DSA, en förkortning för Dynamic Spectrum Access, som är en rykande het trend inom alla typer av trådlöskommunikation just nu. Enligt Proutiere gör DSA-tekniken det möjligt för enheter som mobiltelefoner, surfplattor och framtidens trådlösa kameror att bli ”frequency agile”, d.v.s. lättrörliga när det gäller val av frekvensområde att sända och ta emot data inom, något som t.ex. öppnar upp möjligheter för mobiltelefoner att automatiskt röra sig inom olika frekvensområden, och kan liknas vid en bil i rusningstrafik som kan välja den fil där trafiken flyter snabbast.