Byaförening får låna pengar av Lojo för närdemokratiprojekt

Lojo stad lånar ut 60 000 euro till ett närdemokratiprojekt som leds av byaföreningen Lohjan Kylät. Föreningar från Raseborg deltar också i projektet, vars syfte är att minska avståndet mellan invånarna och beslutsfattarna i staden. Projektet pågår till slutet av år 2014 och kostar sammanlagt 300 000 euro. Finansieringen sker till största delen med Leader-medel. Lånet från Lojo skall betalas tillbaka senast 30.6 2015, men stadsstyrelsen i Raseborg skall ännu behandla ärendet denna månad.

Uppgifterna är från webbplatsen vastranyland.fi.

Över 500 uppgifter är nog för kommunerna sägs i rapport

Överföringen av ytterligare uppgifter och förpliktelser till kommunerna måste hejdas, och det är viktigt att snabbt få uppgifterna och finansieringen av dem i balans. Dessa slutsatser kan dras av en slutrapport om en kartläggning av kommunernas uppgifter, vilken gavs till förvaltnings- och kommunministern 17.1. I utredningen bedöms kommunerna ansvara för drygt 500 uppgifter, och enligt verkställande direktören vid Kommunförbundet Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma ger utredningen en åskådlig bild av hur mycket de enskilda uppgifterna och förpliktelserna i samband med dem har ökat under de senaste åren. Åläggandena har ökat betydligt framför allt inom social- och hälsovården, undervisningssektorn, samt utvecklingen av samhällena. ”Det är ohållbart att lagstifta om nya förpliktelser för kommunerna nu då de på allvar måste fundera på hur de skall klara av de uppgifter de redan har. Att vältra över uppgifter på kommunerna utan några resurser för, det är ingen utväg”, betonar Kommunförbundets direktör.

Uppgifterna är från ett pressmeddelande (från 17.1) på webbplatsen Kommunerna.net. Se även finansministeriets pressmeddelande (från 17.1) och rapporten Kuntien tehtävien kartoitus.

Korpoborna håller möte om öns framtid

Behövs mera samarbete för att befrämja en positiv utveckling i Korpo (i Åbolands skärgård)? Behövs en sammanslutning som arbetar för en förbättrad informationsgång på ön, och för en förbättrad dialog mellan invånarna på Korpo och olika myndigheter? Skulle det vara bra med en förening som kan driva ärenden och projekt som gynnar alla korpobor – t.ex. i samarbete med närservicenämnden – och skapa ett ännu livskraftigare Korpo för invånare i alla åldrar? Kom med och fundera på dessa frågor. Mötet hålls på Hotell Nestor 22.1 kl. 18, och medverkar gör bl.a. ordförande Ann-Helen Saarinen från Pro Nagu och ordförande Roger Broo från Pro Houtskär, som berättar om varför respektive förening grundades och hur de arbetar idag. Medverkar gör även Nina Söderlund från Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, som var involverad i projektet Korpo 2040.

Anmälningsuppgifter (anmälan senast 20.1) finns på webbplatsen efbyar.fi.

Seminariet ”Alla generationers ö” vill samla öbor från hela Finland

Den 19-20 april arrangerar Finlands Öar rf – Suomen Saaret ry (FÖSS) i samarbete med Egentliga Finlands Byar rf ett seminarium om service för bosatta på öar utan fast förbindelse. Fokus ligger främst på barnomsorg och skolgång, samt äldrevård, och är en del av projektet Alla generationers ö som FÖSS sparkar igång under våren. Arrangörerna hoppas att seminariet kan bli en mötesplats för öbor från hela landet – framför allt under lördagens Ö-parlament kommer öborna själva att komma till tals. Vi strävar efter att så många skärgårdsområden i Finland som möjligt skulle vara representerade, för att öborna tillsammans kan fundera på vilka som är de viktigaste frågorna att arbeta vidare med under de närmaste åren.

Även svenska Jordbruksverket börjar landsbygdssäkra

Det svenska Jordbruksverket tar nya steg för att stärka landsbygden. Från och med den första januari landsbygdssäkrar man ärenden som beslutas av generaldirektören, vilket myndigheten har utvecklat en egen metod för. Landsbygdssäkring används sedan tidigare av bl.a. landets regering och Landsbygdsdepartementet. Landsbygdssäkring innebär att på ett medvetet, objektivt och systematiskt sätt ta hänsyn till och beakta landsbygdens särskilda förutsättningar, t.ex. vid olika typer av utredningar, analyser och vid svar på remisser. ”Genom landsbygdssäkring ser vi till att rätt prioriteringar görs till nytta för både stad och land. Det är ett steg i vår strävan att underlätta för våra kunder och skapa en helhetssyn. Effekten blir större när många drar åt samma håll och vi hoppas nu på en smittoeffekt där fler organisationer följer efter och börjar landsbygdssäkra sin verksamhet”, säger Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg. Verkets landsbygdsstrateg Christel Gustafsson ser stora vinster med landsbygdssäkring då metoden medvetandegör ett besluts effekter för landsbygden, för på så sätt kan bättre förslag tas fram för att antingen mildra eventuella negativa effekter eller se till att eventuella positiva effekter realiseras.

Uppgifterna (från 15.1) är från Jordbruksverkets hemsida.

”Diskussionen om distansarbetet är som att trampa i tjära”

På nationell nivå fortsätter det flexibla arbetets potential att vara en del av skärgårdspolitiken, bl.a. nämns distansarbetet i det skärgårdspolitiska program som sträcker sig fram till år 2015. Men enligt Sami Tantarimäki, planerare vid Åbo universitet, är resultaten väldigt blygsamma. Han har nyss sammanställt en slutrapport för ett EU-stött projekt om flexibelt arbete, och slutsatsen är bl.a. att det inte finns någon helhetsstrategi för hur förutsättningarna för distansarbete kan bli bättre. Så länge det hänger på enskilda projekt att lyfta fram det flexibla arbetslivets positiva sidor, kommer distansarbetets eviga potential aldrig att förverkligas. Enligt Statistikcentralens senaste uppgifter, från 2008, är det åtta procent av de finländska löntagarna som distansarbetar. Via projektet som Sami Tantarimäki koordinerat har företag flyttat ut till i skärgården under kortare perioder, bl.a. till Telehuset i Korpo och DIT-center i Dalsbruk, varav det distansarbetar fem personer i det senare. Men kommunens näringslivschef Tomy Wass ser inga stora möjligheter att locka flera, och jämför diskussionen om distansarbete med att trampa i tjära. Ingenting sker p.g.a. arbetsgivarnas avoga inställning och människors behov av en arbetsgemenskap.

Uppgifterna är från (16.1) webbplatsen abounderrattelser.fi.

Varför behövs ett nytt landsbygdspolitiskt helhetsprogram? – läs YTR:s nätkolumn

I djungeln av olika program blir man onekligen tvungen att söka efter en motivering för att ett ytterligare program skall utarbetas. Skapar då helhetsprogrammet sådant äkta mervärde som inte redan finns? En utmaning för dem som skriver programmet, är att lyckas med konststycket att få de olika programmen att stöda varandra och att utnyttja sådant arbete som redan gjorts. Utgångspunkten och vägvisaren under arbetets gång är att olika program skall komplettera varandra. Arbets- och näringsministeriet godkände sommaren 2012 ett landsbygdspolitiskt åtgärdsprogram som innehåller målsatta linjedragningar och åtgärder som främjar dessa, och som helhetsprogrammet sammanlänkas till. När programmet skrivs utnyttjas även andra aktuella, ur landsbygdspolitisk synvinkel, viktiga strategier och program. Helhetsprogrammet skapar ramar för samarbetet och nätverksbildningen mellan olika parter, inte bara under beredningen utan även vid genomförandet. Det är ett viktigt verktyg som sammanlänkar de olika parterna och de olika nivåerna av verksamhet kring ett gemensamt tema. Programmet hjälper att skapa en helhetsbild av behoven att utveckla landsbygden och fastställer ansvariga parter för åtgärder, vilka har till uppgift är att föra saken vidare.

”Syftet med helhetsprogrammet, liksom också med andra program som styr landsbygdspolitiken, är att främja och utveckla livskraften och verksamhetsbetingelserna på landsbygdsområdena.”

Enligt de rekommendationer som lämnades i samband med den externa utvärderingen, finns det skäl att överväga hur omfattande det helhetsprogram som utarbetas borde vara i fortsättningen och om det finnas behov av prioritering.

Stadsleader i metropolregionen – på svenska!

Svenska studiecentralens (SSC:s) rektor Björn Wallén

En ny förening – med det fyndiga namnet 4 Byar i huvudstadsregionen – har haft sitt grundande möte nyligen. Syftet med föreningen är att utgående från ett trepartssamarbete mellan kommuner, företag och tredje sektorn stöda lokala initiativ i huvudstadsregionen i form av Stadsleaderprojekt. Ett medborgarmöte planeras så fort arbets- och näringsministeriet kan ge besked om Stadsleader.

Initiativtagare till 4 Byar i huvudstadsregionen är Luckan, Norr om  Stan rf, Svenska studiecentralen, Sydkustens landskapsförbund och Södra Finlands företagarförening. Björn Wallén (SSC) är ordförande, Jessica Lerche (Luckan) viceordförande, och Agneta Eriksson (Sydkusten) är föreningens sekreterare.

Kriser tema i senaste numret av katalanska byarörelsens tidning Proeurope1

Inom den katalanska byarörelsen finns ett par entusiaster som ger ut en tidning, Proeurope1, som handlar om uthållig utveckling och landsbygdsutveckling på europeisk nivå. I senaste numret, med temat kriser, medverkar bl.a. verksamhetsledaren för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) Staffan Bond och specialsakkunnig på Svensk Byaservice Peter Backa. Deras artikel har rubriken A voice for the rural people in Europe.

Uppgifterna är från HSSL:s hemsida och finns här. Tidningen (nr 10, december 2012-april 2013) kan läsas här.

Hur borde samhället organiseras? – om gemenskap och systemskap

Man talar om att det finns två grundläggande sätt att samverka människor emellan, Gemeinschaft eller gemenskap och Gesellschaft som kunde översättas med nyordet systemskap. Genom att ställa orden som motsatser och spegla dem i varandra så ökar förståelsen. Gemeinschaft föds man in i eller uppfostras man till, medan Gesellschaft är något som människor genom samhälleliga beslut och överenskommelser skapar. Gemeinschaft visar sig t.ex. som gemensamt språk, gemensamma seder och gemensam kultur, då Gesellschaft manifesteras t.ex. som lagar och regler. Gemeinschaft hör hemma t.ex. i familjen eller byn och Gesellschaft i staten, kommunen och på marknaden. Mänskligheten började som en mångfald familjer och stammar, d.v.s. Gemeinschaftstrukturer, men genom historiens gång har Gesellschaft vuxit sig allt starkare, och i dagens samhälle skulle naturligtvis enbart Gemeinschaft som samverkansform vara otänkbart.

Utvecklingen av östra och norra Finland gagnar hela landet – baseras på områdenas särdrag och kunnande

Hela Finland kommer att ha nytta av ett övergripande, systematiskt utvecklande av östra och norra Finland utifrån områdenas särdrag och starka sidor. De praktiska åtgärderna förutsätter ett omfattande samarbete mellan och engagemang av olika aktörer. Arbetsgruppen som begrundat utvecklandet av östra och norra Finland under ledning av sin ordförande riksdagsledamot Jouni Backman, överlämnade sin slutrapport till näringsminister Jan Vapaavuori 11.1. Arbetsgruppens 36 förslag till fortsatta åtgärder och pilotprojekt inom områdena grundar sig på de riktlinjer som man fastställde sommaren 2012. Det är viktigt med tanke på hela landets framtida utveckling att man i östra och norra Finland satsar på omständigheter, vilka baserar sig på områdenas särdrag och kunnande:

• arktiskt kunnande och utveckling av turismen (särskilt hållbar turism)
• utnyttjande av naturresurserna och ökning av kompetensen, innovations- och utvecklingsverksamheten, samt utbildningen kring dessa
• nya möjligheter att använda virkesråvara och till ämnet anknytande forskning, bioenergi
• beaktande av miljön och den hållbara utvecklingen i all ekonomisk verksamhet och en bättre sammanjämkning av naturvärden och annan ekonomisk verksamhet
• utveckling av kompetens av världsklass på de viktigaste kompetensområdena
• utveckling av distribuerade lösningar särskilt inom energi- och serviceproduktionen
• utnyttjande av den potential som Ryssland innebär

Hela meddelandet från arbets- och näringsministeriets finns här. Arbetsgruppens slutrapport Katse Pohjoiseen, toimenpide-ehdotukset (TEM raportteja 2/2013) och arbetsgruppens riktlinjer (Katse Pohjoiseen) som utgör grunden för rapporten, samt den tillhörande promemorian finns (på finska) tillgängliga här.

Högklassig basservice kräver omfattande befolkningsunderlag – rapport från social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp

Social- och hälsovårdens framtid tryggas bäst genom att skapa kommuner som har en tillräckligt stark bärförmåga och som på bred front svarar för ordnandet av social- och hälsovården. Målet med reformen av servicestrukturen inom social- och hälsovården är jämlika social- och hälsovårdstjänster, samt att stärka vården och omsorgen, som i dagens läge fungerar otillräckligt, och att förbättra tillgången till närtjänster. Enligt social- och hälsovårds-ministeriets servicestrukturarbetsgrupp är ett tillräckligt befolkningsunderlag för att ordna social- och hälsovården minst 50 000-100 000 personer. Vidare sägs bl.a. att en kommun skall åläggas en lagstadgad skyldighet att tillhöra ett social- och hälsovårdsområde om kommunen inte är tillräckligt stark för att ensam ordna alla tjänster som dess invånare behöver, men även en kommun vars bärkraft uppfyller de här kraven skall ha skyldighet att tillhöra ett social- och hälsovårdsområde, om de övriga kommunerna i samma område inte har tillräcklig bärkraft. Arbetsgruppen blev klar med sitt förslag 11.1.

Läs social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande här och rapporten Palvelurakennetyöryhmän loppuraportti här.

Kampanjen Byar med livskraft – anmälan till österbottniska seminariet ännu denna vecka

Det österbottniska seminariet av kampanjen Byar med livskraft går av stapeln 25-26.1, så att själva landsbygdsseminariet hålls 25.1 kl. 10-16 i Korsholms kulturhus. På kvällen ordnas en österbottnisk byamiddag kl. 19.30 på Restaurant Bernys i Replot, medan det arrangeras ett byaseminarium följande dag kl. 10-13 på Radisson Blu i Vasa. Bland talarna återfinns pro­fessor Eero Uusitalo, specialsakkunnig på Kommun­förbundet Christell Åström, kontraktsprosten i Korsholms prosteri Berndt Berg, projektledare Miia Mäntylä vid Vasa universitet, landsbygdsutveck­lare Peter Backa, Aktion Österbotten rf:s verk­samhetsledare Mathias Högbacka och projektledare Isabella Lund. Den nationella Byar med livskraft-kampanj­ens centrala mål är att genom utbildning och samarbete mellan olika aktörer öka dialogen och samarbetet mellan byarna och kommun­erna, bl.a. kring nya sätt att ordna service på glesbygden. Byar med livskraft i Österbotten arrangeras av Aktion.

Mer information, program och anmälningsuppgifter finns på Aktions hemsida i denna pdf.