Vem försörjer vem? – nytt nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä

Försörjer Södra Finland den glest befolkade landsbygden? Är det ekologiskt att bo på landsbygden? Under senare tid har det förts en samhällsdiskussion om vem som försörjer vem i medierna och på sociala medier. Nättidningen Korvesta ja Valtateiltä ville ta i tu med det här aktuella ämnet. I tidningen finns bl.a. information om statsandelarnas fördelning, samt företags- och jordbruksstöd. Man får även veta varför decentralisering är viktigt och varför det nu, genom snabbt datanät, även är möjligt. Vidare finns även exempel på hur en etablering på den glest befolkade landsbygden kan främja företagets konkurrensförmåga. Tidningen vill inte underblåsa konfrontation, utan förmedla hur de, som bor på den glest befolkade landsbygden, kan vara med och påverka sin sak.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Nättidningen (juni 2016, 1/2016) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.

Är det tryggt på den glest befolkade landsbygden? – nättidningen Korvesta ja Valtateiltä behandlar temat

Tryggheten på landsbygden är temat i senaste nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä. Man får bl.a. inrikesministeriets, gränsbevakningens och polisens syn på den glest befolkade landsbygdens säkerhetsläge nu och i framtiden. I ledaren tar Tytti Määttä ställning till säkerhetsläget på den glest befolkade landsbygden ur den lilla kommunens synvinkel. Då det gäller att främja byarnas trygghet, så finns artiklar från Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland beträffande nationell byasäkerhetsutbildning, kontaktpersoner för byarnas trygghet, samt Norra Karelens nya verksamhetsmodell. I nättidningen får man även ta del av invandrarnas lyckade integrering genom ett Leader-projekt, samt vardagens trygghetskänsla.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Nättidningen (december 2015, 2/2015) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.

YTR besökte HSSL

Hela Sverige ska levas ena ordförande Staffan Nilsson talar med den finska delegationen
Bildkälla: Hela Sverige ska leva

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) kansli tog emot en delegation från Finland torsdagen den 22 oktober. Det var en grupp från den Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), som ligger under Finlands arbets- och näringsministerium. De totalt tolv deltagarna utgör ett sekretariat med specialsakkunniga från olika temanätverk. Även andra som jobbar med landsbygdspolitik och utveckling i sina organisationer finns med. Christell Åström är generalsekreterare. De sju temanätverken handlar om infra- och markplanering, service och livskvalitet, närdemokrati, näringar och kunskap, ekosystemtjänster, Svenska nätverket (IDNET) och nätverket för glesbebyggelsen. Med på mötet var även två representanter från Nordregio.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Den glest befolkade landsbygdens synlighet i partiernas valprogram – nättidningen Korvesta ja Valtateiltä

Hur ser ert parti på den glest befolkade landsbygdens roll som byggare av den kommande finländska konkurrensförmågan? Vilken konkret åtgärd, som förbättrar den glest befolkade landsbygdens ställning, är ert parti beredd att ta med i regeringsprogrammet? Hur tryggar man servicen i kommande SOTE-uppgörelser för den glest befolkade landsbygdens invånare? Fortsätter förfallet av det lägre klassificerade vägnätet även under följande regeringsperiod? Senaste nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä har temat den glest befolkade landsbygden och riksdagsvalet. I tidningen finns bl.a. partiernas svar på ovanstående frågor, analyser över partiernas valprogram, synpunkter på avgivna löften från föregående val och annat intressant som hör till ämnet.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Nättidningen (april 2015, 1/2015) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.

Hur blir landskapet energisjälvförsörjande? – exkursion till Norra Karelen

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) temanätverk för Ekosystemtjänster och Pielisen Karjalan Kehittämiskeskus PIKES Oy:n Teolliset Symbioosit-projektet inbjuder dig till Joensuu 12.3 för att ta del av erfarenheter vid ökad energisjälvförsörjning. Under exkursionen presenteras Norra Karelens vision om ett oljefritt landskap. Deltagandet är begränsat och platserna fylls enligt den ordning anmälningarna kommer in.

Mer info, program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 3.3) finns (på finska) på webbplatsen lahienergia.org.

Info från YTR:s temanätverk för Ekosystemtjänster

Sju temanätverk hjälper Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) vid förverkligandet av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet. Ett av nätverken – Ekosystemtjänster – publicerar nyheter om ekosystemtjänster och distribuerad förnyelsebar energi. I dess första nyhetsbrev för i år finns korta infon om bl.a. utvecklingsplan för förnyelsebar energi, landskapsvårdsprojekt och vargskötselplaner.

Nyhetsbrevet finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Bioekonomin den glest bebodda landsbygdens möjlighet – nättidningen Korvesta ja Valtateiltä

Bioekonomin kunde vara hela Finlands lokomotiv som ger arbete och utkomst för glest bebodda områden. De glest bebodda områdena är inte bara upplag för råvaror i den bioekonomiska kedjan, utan områden där man förädlar, utvecklar och drar nytta av bioekonomins produkter och service. Senaste nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä tar upp bioekonomins framtidsmöjligheter, nuvarande koncentration av kunnandet och internationalisering. Inslagen baserar sig på experternas syn på branschens framtid, möjligheter, samt hur man borde agera vid främjandet av bioekonomin.

Nättidningen (december 2014, 3/2014) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.

Synpunkter på den glest bebodda landsbygden tema i årets första nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä

Landsbygdspolitiska samarbets­gruppens (YTR:s) temagrupp för glest bebodda områden utger årligen tre nättidningar, där man går in på den glest bebodda landsbygdens specialfrågor. I årets första nummer av Korvesta ja Valtateiltä behandlas den glest bebodda landsbygden vitt och brett. I tidningen finns bl.a. info om olika program och synpunkter vad gäller den glest bebodda landsbygden. Här finns även HAMA-temagruppens ställningstagande i reformen av statsandelssystemet. Man har även intervjuat temagruppens nuvarande och tidigare ordföranden: kolla om läget för HAMA-området har förändrats och hur.

Medlemmarna inom temagruppen, vars ordförande är Tytti Määttä, kommer från olika organ som ministerier, intresseorganisationer, kommuner, byar och landsbygdens utvecklingsgrupper. Målet är att genom nättidningen föra fram glesbygdens liv och vardag, samt de saker som man ur områdets synvinkel ser å ena sidan som utmaningar och å andra sidan som möjligheter.

Nättidningen (januari 2014, 1/2014) finns att läsas (på finska) på webbplatsen mmm.multiedition.fi.

2012 – ett år fyllt av förändringar för YTR

För Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) var fjolåret fyllt av förändringar. Under året skedde förändringar såväl för ministeriet, personalen som för verksamhetsmodellerna. Förändringarna medförde ängslan inom nätverket angående landsbygdspolitikens läge och resurser. Betydande innehållsmässiga teman var linjedragningarna för närdemokratin och markanvändningen, samt uppgörandet av serviceprogrammet. Årsberättelsen, Maaseutupolitiikan yhteistyöryhmän vuosikertomus 2012, innehåller tema- och arbetsgruppernas årsberättelser, alltså även Svenska temagruppen (SveT), vars text är på svenska.

Uppgifterna är från YTR:s hemsida med länk till årsberättelsen.

Varför behövs ett nytt landsbygdspolitiskt helhetsprogram? – läs YTR:s nätkolumn

I djungeln av olika program blir man onekligen tvungen att söka efter en motivering för att ett ytterligare program skall utarbetas. Skapar då helhetsprogrammet sådant äkta mervärde som inte redan finns? En utmaning för dem som skriver programmet, är att lyckas med konststycket att få de olika programmen att stöda varandra och att utnyttja sådant arbete som redan gjorts. Utgångspunkten och vägvisaren under arbetets gång är att olika program skall komplettera varandra. Arbets- och näringsministeriet godkände sommaren 2012 ett landsbygdspolitiskt åtgärdsprogram som innehåller målsatta linjedragningar och åtgärder som främjar dessa, och som helhetsprogrammet sammanlänkas till. När programmet skrivs utnyttjas även andra aktuella, ur landsbygdspolitisk synvinkel, viktiga strategier och program. Helhetsprogrammet skapar ramar för samarbetet och nätverksbildningen mellan olika parter, inte bara under beredningen utan även vid genomförandet. Det är ett viktigt verktyg som sammanlänkar de olika parterna och de olika nivåerna av verksamhet kring ett gemensamt tema. Programmet hjälper att skapa en helhetsbild av behoven att utveckla landsbygden och fastställer ansvariga parter för åtgärder, vilka har till uppgift är att föra saken vidare.

”Syftet med helhetsprogrammet, liksom också med andra program som styr landsbygdspolitiken, är att främja och utveckla livskraften och verksamhetsbetingelserna på landsbygdsområdena.”

Enligt de rekommendationer som lämnades i samband med den externa utvärderingen, finns det skäl att överväga hur omfattande det helhetsprogram som utarbetas borde vara i fortsättningen och om det finnas behov av prioritering.