Kategorier
2013 Nyhetsbrev 03/2013

Hur borde samhället organiseras? – om gemenskap och systemskap

Peter BackaMan talar om att det finns två grundläggande sätt att samverka människor emellan, Gemeinschaft eller gemenskap och Gesellschaft som kunde översättas med nyordet systemskap. Genom att ställa orden som motsatser och spegla dem i varandra så ökar förståelsen. Gemeinschaft föds man in i eller uppfostras man till, medan Gesellschaft är något som människor genom samhälleliga beslut och överenskommelser skapar. Gemeinschaft visar sig t.ex. som gemensamt språk, gemensamma seder och gemensam kultur, då Gesellschaft manifesteras t.ex. som lagar och regler. Gemeinschaft hör hemma t.ex. i familjen eller byn och Gesellschaft i staten, kommunen och på marknaden. Mänskligheten började som en mångfald familjer och stammar, d.v.s. Gemeinschaftstrukturer, men genom historiens gång har Gesellschaft vuxit sig allt starkare, och i dagens samhälle skulle naturligtvis enbart Gemeinschaft som samverkansform vara otänkbart.

Den globala marknaden och den komplicerade staten måste fungera som systemskap, men samtidigt spelar gemenskaperna alltid en viktig roll på den lokala och ända upp till den globala nivån. Det är gemenskaperna som i huvudsak står för det sociala kapitalet, vilket är en viktig kraft i all utveckling. Det ovanstående leder till en hel del intressanta slutsatser för hur vi borde organisera vårt samhälle. En högaktuell politisk slutsats är att beslutsfattandet inte bör byggas upp enbart på att individen röstar och är aktiv som enskild i förhållande till stat och kommun, utan även gemenskaperna måste få en roll som beslutsfattare. Det betyder att vi måste få närdemokrati eller närmakt som tydligare säger vad det handlar om, något att tänka på när den nya kommunallagen skrivs. Eftersom det lilla samhället, byn, utgör en drivbänk för gemenskap och socialt kapital, så borde också detta beaktas i landsbygdspolitiken, för landsbygden har större förmåga att skapa gemenskaper och socialt kapital (dock svårt att mäta).

En klok politik som vill gynna utveckling, borde således utnyttja landsbygden som en producent, inte enbart av t.ex. mat och god miljö, utan även av socialt kapital. Landsbygdens gemenskaper – byarna – måste fås att blomstra, samtidigt som de gemenskaper som finns i städerna – olika invånarföreningar – måste utvecklas. Därutöver måste vi komma ihåg att inte bara platsen är avgörande för gemenskap, det finns även annat som t.ex. livsstil och språk. Dessa nya former av gemenskap måste utvecklas vid sidan av de lokala. Det krävs tid och riktiga metoder för att gemenskaperna skall utvecklas. Gemenskap växer fram genom att skapa lokal identitet och sammanhållning. Gemenskaperna växer fram organiskt. Att använda systemskapsmetoder, lagar och regler, för att skapa gemenskap, går inte. Paradoxen i det moderna, Gesellschaft-betonade samhället är emellertid, att man samtidigt måste arbeta för att gemenskaperna får en roll och status i systemskapet – en tveeggad strategi.

Texten är från en något längre artikel, skriven av landsbygdsutvecklaren Peter Backa på Svensk Byaservice, till ett kommande nummer av tidningen Maaseutu Plus – Landsbygd Plus.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s