Stort är inte alltid vackert, även om vår regering tycks vilja försöka få oss att tro det. Skulle regeringen ha haft en ärlig vilja att förbättra produktiviteten inom social- och hälsovården i landet för att vi skall klara oss framöver, hade den självklart tagit avstamp i behovsindexerad kostnadsstatistik av det här slaget (se nedan). Men å andra sidan verkar det inte hjälpa hur många gånger bluffen än synas, för väljarna tycks ha accepterat faktum, att regeringen har tagit landets social- och hälsovård som gisslan i ett helt annat politiskt spel.
Kategori: Nyhetsbrev 22/2013
Telia miljardsatsar för att förbättra svenskarnas mobila kommunikation både i glesbygd och i tätort, en satsning som innebär ökad geografisk täckning, högre datahastigheter och förbättrad talkvalitet i mobilnäten. Nätet för höghastighetssurf (4G) kommer att få samma unika täckning som Telias mobilnät idag har för taltrafik (GSM), och för att förbättra även för de kunder som har mobiltelefoner, plattor och bärbara PC:ar utan 4G-stöd, kommer även 3G-nätet att byggas ut och få samma unika täckning som GSM. Satsningen sker i hela Sverige och inbegriper kunder i såväl glesbygd, mindre städer, som storstäder, och den är avsedd att möta kundernas i det närmaste explosionsartade ökning av mobilsurfande.
Konceptet med landsbygdsriksdagar har under ett par decennier spritts över Europa. Det började i Sverige och kom ganska snabbt över till Svenskfinland, för redan år 1990 hölls den första finlandssvenska landsbygdsriks-dagen i Vörå. Sedan kom de baltiska länderna och många andra länder i Europa med. Nu är det dags att ta nästa steg, att göra en alleuropeisk landsbygdsriksdag, vilket sker i Bryssel den 13 november i år. Den första europeiska landsbygdsriksdagen förbereds framförallt av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Tanken är att skapa en tradition och att landsbygdsriksdagen hålls i olika länder vart annat år. Det är en utmaning att kombinera olika kulturer och samhällssystem i en gemensam manifestation. Modellen kommer säkert att utvecklas under resans gång. Denna första inbjudan får gärna spridas. Alla som vill delta, kommer antagligen inte att rymmas med till Bryssel. Men alla kan delta genom att föreslå ställningstaganden för vad landsbygdsriksdagen skall behandla.
Mer information finns i det första nyhetsbrevet för detta evenemang. Se även hemsidan för den europeiska landsbygdsriksdagen.
Det tvåspråkiga seminariet På jakt efter en världsbild är ett dialogbaserat seminarium som ordnas för 38:e gången. Seminariet hålls 12.6 kl. 15-18 i SFV-salen på Nylandsgatan i Helsingfors och riktar sig till alla som är intresserade av att utbyta tankar, formulera åsikter och dela insikter kring människans villkor. Årets tema är Tidens tecken. I inledningarna talar Li Andersson om en högerextrem världsbild och Torsti Lehtinen om humanismens kris. Som moderator fungerar Björn Wallén, medan Lulu Band står för de musikaliska inslagen mellan samtalen. Seminariet, som är gratis, arrangeras av Svenska studiecentralen och Kyrkslätts hembygdsförening.
Uppgifterna är från Svenska studiecentralens hemsida med länk till anmälan (anmäl senast 7.6).
”Jag skäms och kommer ihåg alla som sagt till mig: Du med din kapacitet borde göra något annat, inte stanna här. Pinsamt nog sitter jag nu här och tänker samma sak om henne. Att det inte är fint nog att engagera människor i ett slumområde. Att livet borde levas någon annanstans. Glesbygd och slum blir med ens så nära. Två sidor av samma mynt. Urbaniseringens pris är förtätning och förglesning. Jag och mina kumpaner i byn har också samlats och tänkt ut strategier för att bli sedda i medierna och hörda av beslutsfattare och makthavare. Vi har mobiliserat och gjort motstånd. Jag har hotats, ifrågasatts och förlöjligats offentligt, men skillnaden är att engagemanget aldrig utgjort något hot för mitt liv. Likheten är att lokal utveckling handlar om att gräva där man står och om demokrati. Om att bli sedd, bekräftad och respekterad – att vara delaktig. Det är det som är fundamentet för våra liv och värv.”
Uppgifterna är från en längre artikel om lokal utveckling, skriven av ordföranden för Hela norden ska leva Inez Abrahamzon, i den digitala skriften Reflektion & Dialog (Maj 2013). Bland annat berättar Abrahamzon om ett minnesvärt möte med slumledaren i en favela i Brasilien som på samma sätt som landsbygdsbor och glesbygdsbor i Sverige, strider för bättre livsvillkor. Se Riksorganisationen Hela Sverige ska levas hemsida med länk till skriften.
Det pågår nu två betydelsefulla skeenden på EU-nivå, vilka är viktiga för svenska byarörelsen och landbygden. Det ena är kommissionens förslag att samordna EU-programmen så att de passar de lokala behoven och det andra att EU:s finansiering av Sveriges landsbygdsprogram skall minska med 20 procent, vilket motsvarar 500 miljoner per år. Läs vad man tycker i debattartikeln här under:
Behåll finansieringen av lokal utveckling/Hur tänker regeringen? Mer pengar till lokal utveckling!
Just nu pågår på EU-nivå två stora processer (skeenden) som kan påverka den svenska landsbygden och Byarörelsen stort. Det ena är kommissionens förslag att samordna EU-programmen så att de passar de lokala behoven. Det är utmärkt. Det andra är att EU:s finansiering av Sveriges landsbygdsprogram skall minska med 20 procent vilket motsvarar 500 miljoner per år. Om inte Sverige kompenserar genom att öka sin medfinansiering blir det sammantaget en minskning med 7 miljarder under programperioden 2014-20. Det är dåligt.
På senare tid har regeringen vässt sin ett-alternativs strategi kring stora reformer, där social- och hälsovårdsreformen nu är ett uttalat redskap för kommunreformen. Egentligen offentliggjorde samlingspartisten Petteri Orpos koordineringsgrupp för social- och hälsovården ingenting nytt. Redan under Matti Vanhanens regering beslöt man för kommun- och servicestrukturreformens del att en eftersträvansvärd ministorlek för en kommun är 20 000 invånare, en gräns som baserar sig på uppfattningar och inte på forskning.
”Mekaniskt folkmängdstänkande lämpar sig inte för ett land som Finland med stor geografisk yta, liten population och små lokala samhällen.”
Regeringens linjedragning om social- och hälsovårdens organisering skulle försätta kommuner med färre än 20 000 invånare i en pinsam situation, för de skulle vara tvungna att söka sig till suddiga samarbetskonstellationer.
”Det råder en don Quijote-mentalitet bland folk på den finländska landsbygden, där individen slåss mot väderkvarnar, i stället för att man skulle slå sig samman i medborgarorganisationer för att trygga sina grundrättigheter till service, vilket vore en bra sak”, sade Tuomas Ojanen, professor i statsförfattningsrätt vid Helsingfors Universitet. Ojanen, som var en av talarna på Kommunförbundets slutseminarium (21.5) för projektet som handlar om förhandsutredningen av landsbygdens serviceprogram, talade om de grundlagsrättsliga aspekterna att ta hänsyn till då man gör upp ett serviceprogram.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 