Vår framgång har varit baserad på en decentraliserad bildningsmodell, där kärnan har varit små skolor, lokala bibliotek och gymnasier. Men den hejdlösa dragningen till storhetsideologin gnager bit för bit fundamentet för vår fina modell. Att lägga ned små skolor med kortsynta motiveringar och att inte begripa små biblioteks betydelse för lokala samhällen, har blivit vardag. Nu vill man även ha färre landskapsbibliotek. Den nya social- och hälsovårdsreformen, som baserar sig på fem geografiskt onaturliga monsterregioner, har inspirerat några koryféer: i framtiden behövs bara fem landskapsbibliotek, ett för varje jätteregion. Geografisk blindhet och svag uppfattning om meningen med Finland triumferar, och människor som jag, som älskar vår decentraliserade bildningsmodell, är mycket bekymrade.
Kategori: Nyhetsbrev 21/2014
Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet har gjort en undersökning, Osuustoiminnasta valoa vanhuspalveluihin, för kommunbranschens utvecklingsstiftelse, Kunnallisalan kehittämissäätiö (KAKS), i vilken man utreder om man med kooperativa servicemodeller kan lösa äldreomsorgens frågor. I rapporten utreder man även om man med kooperativa servicemodeller kan säkra servicens stabilitet och förbättra kvalitén, samt om kooperationen ökar integreringen i äldreomsorgen. Ruralia-institutet välkomnar representanter för media och andra samarbetspartners, samt andra som är intresserade av rapportens resultat till informationstillfället 22.5 i S:t Michels universitetscenter, där man presenterar undersökningens resultat, samt offentliggör rapporten, som kommer att publiceras i kommunbranschens utvecklingsstiftelses publikationsserie.
Den här gången går vi till valurnorna för att rösta på de kommande EU-parlamentarikerna. Förhandröstningen som inleddes 14.5 avslutas 20.5, medan själva valdagen är söndag 25.5. Jämfört med nationella val har valdeltagandet i vårt land inte varit på toppen i EU-val. Ur det finländska jordbrukets och landsbygdens synvinkel skulle det hur som helst vara viktigt att uppnå ordinarie representation i EU-parlamentets utskott för jordbruk och landsbygdsutveckling. Att utskottets inflytande på jordbrukspolitiken är obestridligt finns redan tillräcklig dokumentation för efter förhandlingarna om den kommande gemensamma jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitiken. Det är en direkt följd av parlamentets ökade inflytande på jordbruks- och finanspolitiken, men beredningen i utskottet vittnar också om att ledamöterna på ett ansvarsfullt sätt kan samarbeta över både parti- och landgränser, för man bildar inte block på samma sätt som i många nationella parlament. Vi borde alltså få en finländsk representant i utskottet, som uppriktigt vill arbeta för vårt jordbruk och vår landsbygd. Det viktiga är i alla fall att man röstar, och gärna på en kandidat som stöder landsbygden.
Läs tidningen Landsbygdens Folks chefredaktör Micke Godtfredsens ledare i senaste veckas tidning (16.5).
Landsbygdsriksdagen på Göranssons Arena i Sandviken 16-18 maj med ca 700 deltagare kröntes med ett partiledarsamtal om landsbygden där fem partiledare – Stefan Löfven (S), Jonas Sjöstedt (V), Gustav Fridolin (MP), Annie Lööf (C) och Jimmie Åkesson (SD) – deltog. Halvvägs in i samtalet fick de sällskap av Maria Larsson (KD), Marit Paulsen (FP) och Ulf Berg (M) på scenen. Moderatorn Ulf Wickman guidade skickligt och bestämt politikerna mot de frågor som utarbetats i den Open Space-process som hållits på Landsbygdsriksdagen dagen innan (17.5), och där deltagarna själva valde ämnen de ville diskutera. Service, omställning och mångfald var några av de frågor som deltagarna hade satt högst upp på sin dagordning. Det var dessa ämnen som partiledarna fick ge sig in i. Konkreta förslag på hur landsbygden bäst kan utvecklas blandades med hänvisningar till sina egna landsbygdsbakgrunder, kryddade med enstaka direktangrepp – som när Annie Lööf menade att de andra partiernas förslag för en levande landsbygd egentligen skulle behöva en pacemaker.
Läs mer om partiledarsamtalen på Riksorganisationen Hela Sverige ska levas hemsida.
Landsbygdsriksdagen arrangeras av Hela Sverige ska leva, en riksorganisation som består av cirka 5 000 lokala utvecklingsgrupper från byar spridda över hela Sverige och nära 50 medlemsorganisationer. Nästa Landsbygdsriksdag år 2016 hålls på Gotland.
Bildkälla: http://www.talvivaara.com
För gruvdriften i Finland är hållbar utveckling ett stort mål. Men vad menas med det och hur har man lyckats? Vilka är gruvdriftens mest centrala miljömässiga utmaningar? Under seminariet i Joensuu på Östra Finlands universitet 11.6 kl. 13-17.45 granskar man den hållbara gruvdriftens ekologiska, ekonomiska och samhälleliga villkor och påverkningar, samt deras styrning. I diskussionerna förekommer både praktiska och forskningsmässiga frågor. Särskilt uppmärksammar man vattenfrågor.
Program och länk till anmälningsblankett (anmälan senast 2.6) finns (på finska) på webbplatsen uef.fi.
Då böndernas antal minskar, gror landskapet igen och arterna, vilka tidigare trivts i ett öppet landskap, försvinner, så för att bibehålla mångfalden, satsar man på landskapsvård. På Finlands sydligaste udde Uddskatan, som öppnades för allmänheten i måndags (19.5) betar också i sommar lurviga och långhorniga kor, vilka hör till Finlands sydligaste ekobondgård, Havsgårdar i Täktom. Markku och Arja Primietta i Täktom i Hangö har ett åttiotal kor av rasen Highland Cattle som betar på över 70 hektar stora områden runt om i Hangö, och ett av de områdena är just Finlands sydligaste spets Uddskatan. Vi har redan i fem år haft kor där och landskapet har ändrat mycket, för att inte säga radikalt på den tid vi haft kor där, menar Markku. Paret Primietta har många samarbetspartners i och med att korna betar på Forststyrelsens, Miljöcentralens, Hangö stads och privatpersoners marker. Förutom på Uddskatan finns områdena också vid Täktoms havsvikar, Henriksberg och Täktbukten – Kobben, Svanvik – Balget, Västanfjärden, och i Tvärminne.
Kategorier
Matsverige samlas i Jokkmokk
Årets Matlandetkonferens hålls den 10-11 juni i Jokkmokk. Den viktiga arenan för hela matsverige blir ett tillfälle att uppleva midnattssolen i Jokkmokk, träffa de lokala företagarna och självklart äta och dricka de regionala specialiteterna. Förra årets konferenstema handlade om hur man utvecklar gastronomiska regioner och mat med identitet. De tankar som konferensdeltagarna bidrog med på den konferensen har man tagit med sig i det nya uppdraget att kartlägga Sveriges regionala specialiteter. Smak är en viktig del av matens identitet, och med årets tema Sinnenas mat tar man matresan ett steg vidare. Det kommer att diskuteras allt från hur viktig smaken är för måltidsupplevelsen, till hur man kan göra affärer av smak och hur Sverige blir ett ledande dryckesland. Man kommer även att lyfta skolmaten, som är årets tema för regeringens vision Sverige det nya matlandet. Hur kan maten i skolan utvecklas och inte bara ge näring, utan även bli en upplevelse och bidra till kunskap? Svenska Jordbruksverket har en viktig roll i arbetet för hållbar mat och matproduktion. Genom mer kunskap om kopplingen mellan stad och land kan man bidra till ökad konkurrenskraft för matbranschens aktörer.
Program och anmälan (senast 5.6) finns som länkar på webbplatsen matlandet.se.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 