Kategorier
2019 Nyhetsbrev 01/2019

Landsbygdens betydelse ökar i framtiden

Det finns ett brett samförstånd bland finländarna, vad gäller att hålla hela Finland och Norra Karelen levande. Myntets andra sida är den pågående utvecklingen med centralisering och urbanisering. Det här kan inte heller nekas. Centralorterna drar till sig invånare och företagsverksamhet.

Den nuvarande utvecklingen undergräver inte det faktum att landsbygden även i framtiden har många möjligheter. Landsbygdens betydelse som boende- och arbetsplats ökar i framtiden. Det här tror Hannu Katajamäki som är professor emeritus i regionvetenskap. Centraliseringen och storhetens ideologi ger vika och vi börjar igen leva genom de små lokalsamhällena.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

”Vi har framgång tillsammans eller så har vi ingen framgång alls” – professor Katajamäki i sin sista kolumn i Vasabladet

Hannu Katajamäki (1)
Hannu Katajamäki

Hannu Katajamäki går i pension under detta år och tycker att det nu är läge att skriva sin sista kolumn i Vasabladet. Under sina nästan 15 år som kolumnist har Katajamäki skrivit bl.a. om hur viktigt samarbetet över språkgränsen är, om små lokala samhällen och om deras betydelse för ”lyckans geografi”. Han har skrivit att det finns alternativ till stordriftens och centraliseringens ideologi, om närhetens ekonomi och småskalighetens skönhet. Han har skrivit för små skolor och bibliotek.

Katajamäki har skrivit att det på medborgarnivån inte finns en abstrakt makroverklighet och tomma fraser, utan en vardag med sorger och drömmar. Lyckans betingelser baserar sig på en geografisk varierande och brokig mikroverklighet, där förutsättningarna för ett gott liv är platsbaserade.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 28/2015

Samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning tynar bort – professor Hannu Katajamäki

Hannu Katajamäki
Hannu Katajamäki

Inom landsbygdsforskningen finns det två inriktningar. Den ena, agrikultur-forstvetenskapliga, är gammal och orubblig, medan den andra, samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning, har betydligt mindre resurser. Det är den här andra inriktningen som hotas att tynas bort. Läs professor Hannu Katajamäkis artikel här nere (redigerad), som även ingått i Vasabladet (18.7) och kommer att ingå i ett kommande nummer av tidningen Maaseutu Plus – Landsbygd Plus.

Landsbygdsforskningens ena tradition tynar bort

I Finland finns två riktningar inom landsbygdsforskningen.  Den första, agrikultur-forstvetenskapliga, är gammal och orubblig. Spetsen är agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Kvaliten på denna tradition är internationellt på topp. Naturresursinstitutet, som startade i början av detta år, representerar mestadels den första traditionen.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 27/2014

”Regionalpolitik har blivit ett ofint ord” – professor Katajamäki om regionalpolitikens tillbakagång och stora reformer

Illby, Borgå
Postbacken i Illby, Borgå
Bildkälla: Wikimedia Commons

”Regionalpolitik kan definieras som ett medvetet beslutsfattande för att påverka hur samhället är organiserat i regioner. I Finland var den klassiska regionalpolitikens idé att garantera utvecklingsmöjligheter för medborgare, företag och lokalsamhällen i alla delar av landet. En av regionalpolitikens prestationer var en decentraliserad välfärdsstat med livskraftiga lokala samhällen. Man bedömde att en stark regionalpolitik bäst kunde säkra rättvisa, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft.”

Men efter det sista stora regionalpolitiska decenniet, 1980-talet, har regionalpolitiken rasat. Det fattas beslut som djupgående påverkar samhället, men man ser inte längre sammanhanget mellan beslut och regional utveckling. Ordet regionalpolitik har blivit ofint. Förvaltningsgrenar gör reformer som inte baserar sig på medborgarnas geografi och intresse, utan på egen bekvämlighet, samt blind tro på storhetens och centraliseringens logik, och så tär man på lokalsamhället och ökar otrygghet. Ett paradexempel är polisförvaltningens utveckling till ett vidunder med jättestora förvaltningsområden, vilket medfört att säkerhetstjänsterna har försämrats drastiskt, särskilt på landsbygden.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 21/2014

Kulturstaten nedmonteras – professor Katajamäki om storhetsideologin och den decentraliserade bildningsmodellen

Businessman Conducting a PresentationVår framgång har varit baserad på en decentraliserad bildningsmodell, där kärnan har varit små skolor, lokala bibliotek och gymnasier. Men den hejdlösa dragningen till storhetsideologin gnager bit för bit fundamentet för vår fina modell. Att lägga ned små skolor med kortsynta motiveringar och att inte begripa små biblioteks betydelse för lokala samhällen, har blivit vardag. Nu vill man även ha färre landskapsbibliotek. Den nya social- och hälsovårdsreformen, som baserar sig på fem geografiskt onaturliga monsterregioner, har inspirerat några koryféer: i framtiden behövs bara fem landskapsbibliotek, ett för varje jätteregion. Geografisk blindhet och svag uppfattning om meningen med Finland triumferar, och människor som jag, som älskar vår decentraliserade bildningsmodell, är mycket bekymrade.