Vad händer med stöden för landsbygdsutveckling med en mindre pott EU-pengar? – lyssna på podden Landet

Sedan år 2007 har det funnits EU-pengar från flera olika fonder som kan användas för att jobba med landsbygdsutveckling. Men inför nästa programperiod blir det troligen en mindre pott pengar och mer fokus på fondernas kärnuppgifter. Vad kan det komma att innebära? Hör hur man ser på situationen i Sverige. I detta avsnitt av podden Landet medverkar Per Callenberg, statssekreterare åt landsbygdsminister Jennie Nilsson på Näringsdepartementet och Maria Gustafsson, verksamhetsledare vid Landsbygdsnätverket.

Nittiosjunde avsnittet, Mindre pott EU-pengar – vad händer då med stöden för landsbygdsutveckling?, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Dags att ansöka om EU-pengar för skärgårdsutveckling i Åbo skärgård

Efter en paus på ett år kan man igen söka EU-pengar från landsbygdsprogrammet för projekt som stöder en levande skärgård. Projektmedlen söker man via aktionsgruppen I samma båt – samassa veneessä rf, som verkar för att stöda invånare, föreningar och företagare att utveckla sin lokalomgivning i bl.a. Gustavs, Kimitoöns och Pargas kommuner. Föreningen bistår, förutom finansiering, även med stöd för de som söker projektmedel från idéstadiet till slutrapportering. Har man en god idé, så lönar det sig att ta kontakt för att diskutera olika möjligheter i förverkligandet av idén, säger verksamhetsledaren för föreningen I samma båt Emil Oljemark. Pengarna, som ska uttryckligen gå till något slags projekt och inte till ordinarie verksamhet, kan sökas av byaföreningar, kommunernas utvecklingsavdelningar, enskilda föreningar eller företag.

För få invånare ger inga Leader-pengar för glesbefolkade kommuner i Sverige

I det tänkta Leader-området Sommenbygd-Vätterstrand, som utgörs av kommunerna Boxholm, Kinda, Ydre, Ödeshög, Tranås, Aneby och norra delarna av Jönköping, är det bara Tranås som har en tätort med mer än 4 000 invånare. Det är således landsbygd vi pratar om. Totalt bor det 61 000 människor här, vilka inte kommer att få möjlighet att arbeta med landsbygdsutveckling genom Leader och lokalt ledd utveckling. För att få bilda ett Leader-område måste man vara fler invånare än vad detta område kan ståta med, och av detta blir kontentan att Sveriges mest glesbefolkade kommun söder om Dalälven, Ydre kommun, inte får ta del av EU:s satsning på landsbygdsutveckling under åren fram till 2020. Förlorarna är inte bara den glesa landsbygden i Östergötland och Jönköpings län, utan ytterligare fyra glesa områden i Sverige har fått avslag på sin ansökan, för pengarna räckte inte till alla. För att få del av de 2 miljarder kronor, som speciellt är avsedda för landsbygdsutvecklingsprojekt i Sverige, måste man alltså vara fler invånare.

Läs mer i debattinlägget på webbplatsen kindaposten.se. Se även uttalande från Hela Sverige ska leva.

Ansökan om företags- och projektstöd för landsbygden öppnas den 11 maj

Företags- och projektstöd för landsbygden kan nu för första gången sökas elektroniskt. Största delen av ansökningar om stöd öppnas den 11 maj, då man kan ansöka om företagsstöd för landsbygden, en del av de allmännyttiga investerings- och utvecklingsprojekten, informationsförmedlingsprojekt, riksomfattande samordningsprojekt och projekt som genomförs av innovationsgrupper för landsbygden (EIP). Utbildningsprojekten och projekt som är förenliga med samarbetsåtgärder öppnas för ansökan i juni, då  man också kan börja ansöka om stöd för investeringar i vattentjänster och byanätverk. Under hösten fattas de första stödbesluten.

Ansökan kan göras elektroniskt i tjänsten Hyrrä (www.mavi.fi/hyrra), och för den identifiering som tjänsten kräver, behövs nätbankskoder, mobilcertifikat eller ID-kort med chip.

Aktionsgruppen I samma båt håller Leader-infotillfälle i Korpo

I samma båt – samassa veneessä rf håller Leader-infotillfälle 23.3 kl. 18-20 i Korpo om projekt- och företagsstöden 2014-2020. Har du i tankarna att planera projekt eller söka företagsstöd, lönar det sig att komma och höra på det nyaste om Leader-stöden. Det här tillfället är det fjärde i ordningen av fyra stycken. I samma båts verksamhetsledare Emil Oljemark håller i presentationerna.

Mer info om tillfället finns på webbplatsen sameboat.fi.

Vilka är möjligheterna att få EU-finansiering i Österbotten? – infodag i Vasa

För att man ska kunna skapa sig en bild av vilka EU-program det finns i Österbotten, ordnas en gemensam informationsdag av Österbottens förbund, NTM-centralen, Leader-grupperna och Botnia-Atlantica på Yrkesakademin i Vasa (auditoriet i andra vån.), Kungsgårdsvägen 30 A, 4.11 kl. 9.00. Syftet är att ge en översikt över vilka EU-finansieringsinstrument som finns att tillgå i Österbotten, vad och vilka typer av projekt respektive finansiär kan finansiera, tidsplan för ansökningsomgångar och eventuella prioriteringar, samt kontaktpersoner lokalt och regionalt. Dessutom avsätts tid för frågor och diskussion med respektive finansiär.

Anmälan görs (senast 26.10) på adressen www.lyyti.in/EU-info2014.

Organiserad och yrkesmässig verksamhet i byarna

Sisbacka i Nederpurmo
Foto: Håkan Sandberg

”I vår by hade verksamheten avtagit under många år, tills Tavastlands byaombud Elina Leppänen tog kontakt och vi tillsammans började göra upp en byaplan. Med hjälp av planen fick vi igång projektverksamheten och nu kan vi dra nytta av EU-pengar för att användas i vår egen by”, kommenterar Anu Maununen, ordförande i byaföreningen i Eteläistenkylä. Byn är en typisk finländsk by, där byaverksamheten aktiverar människorna att komma med. De aktiva byarna är organiserade genom byaföreningar, ofta med hjälp av byaombud som är verksamma i alla Finlands landskap, och allt oftare i ekonomiska regioner och kommuner. De befrämjar och hjälper byarna att få igång verksamheten, samt stöder och hjälper i vardagen och i projektverksamhetens krokiga vägar. Byaombuden förmedlar möjligheterna och nationell information på ort och ställe, samt är verkligen en viktig länk till både byarna och den offentliga makten.

Leadervecka och Byavecka hela nästa vecka i hela landet

I hela Finland arrangeras en Leadervecka och Byavecka med Öppet hus den 9-15.6, där också Leader-grupperna och byaverksamheten i bl.a. Österbotten är med. Gå in på Facebook eller på deras hemsidor (www.aktion.fi, www.pirityiset.fi, www.yhyres.fi), så får du se hurudana evenemang som ordnas under den här veckan. Du får se vilka projekt som har finansierats och vilka resultat som man har nått i byarna. Du är också välkommen att diskutera den nya programperiodens möjligheter eller dina projektidéer med Leader-gruppens personal. På Landsbygdens utvecklingsförening SILMU rf:s kontor hålls även Leadervecka och öppna dörrar 10.6.

Mer om vilka grupper som deltar i Leaderveckan finns på webbplatsen leadersuomi.fi. Se även på arenan.yle.fi en bra dokumentär om EU-stöd och Leader. Här berättas om hur stödsystemet fungerar och det ges konkreta exempel.

EU hjälper till att förverkliga projekt – ”ta till vara de projektkunnigas kunskap vid ansökan”

Klättergrottan i lokalen i Lappfjärd, vinterbadsbastun och projektet Jul i Kristinestad är bara några av de exempel på projekt som EU hjälpt till att förverkliga i Kristinestad. ”Många gånger ser man i media vilka nya projekt som förverkligats, men sällan syns det hur mycket pengar EU bidragit med”, säger Mats Brandt, som får medhåll av Ann-Sofi Backgren som länge jobbat med EU-projekt. ”Delvis är det svårt att informera om EU-bidrag och delvis har folk svårt att ta till sig den informationen.” Finnmet Partners är ett utvecklingsprojekt för metallbranschen i Österbotten som fått en stor del av sitt projekt finansierat via EU. Enligt Göran Österberg från Finnmet Partners är EU en förutsättning för att de ska kunna genomföra projektet.

Lurviga och långhorniga kor håller landskapet öppet på Finlands sydligaste udde

Då böndernas antal minskar, gror landskapet igen och arterna, vilka tidigare trivts i ett öppet landskap, försvinner, så för att bibehålla mångfalden, satsar man på landskapsvård. På Finlands sydligaste udde Uddskatan, som öppnades för allmänheten i måndags (19.5) betar också i sommar lurviga och långhorniga kor, vilka hör till Finlands sydligaste ekobondgård, Havsgårdar i Täktom. Markku och Arja Primietta i Täktom i Hangö har ett åttiotal kor av rasen Highland Cattle som betar på över 70 hektar stora områden runt om i Hangö, och ett av de områdena är just Finlands sydligaste spets Uddskatan. Vi har redan i fem år haft kor där och landskapet har ändrat mycket, för att inte säga radikalt på den tid vi haft kor där, menar Markku. Paret Primietta har många samarbetspartners i och med att korna betar på Forststyrelsens, Miljöcentralens, Hangö stads och privatpersoners marker. Förutom på Uddskatan finns områdena också vid Täktoms havsvikar, Henriksberg och Täktbukten – Kobben, Svanvik – Balget, Västanfjärden, och i Tvärminne.

Finländarna vill se en livskraftig och välskött landsbygd visar undersökning

Majoriteten av finländarna anser att en välmående landsbygd är till nytta för hela landet. Man vill att landsbygden fortsätt-ningsvis skall vara livskraftig och livsduglig, och att landskapet bevaras i gott skick. Finländarna vill äta inhemskt även i fortsättningen, i synnerhet närproducerad och ekologisk mat, men ett bekymmer är vattendragen, i synnerhet Östersjön. Detta framgår av jord- och skogsbruksministeriets undersökning, EU:n maaseuturahoituksen ja Manner-Suomen kehittämisohjelman (maaseutuohjelman) 2007-2013 tunnettuus, i vilken deltog nästan 3 000 finländare. Åsikterna hos jordbruksproducenter och företagare på landsbygden undersöktes skilt bland de som deltog i undersökningen. I undersökningen, som utfördes av TNS Gallup, utreddes hur väl finländarna känner till möjligheterna och effekterna i samband med EU:s jordbruksfond och Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland som finansieras av fonden. I programmet ingår bland annat miljöstöd till jordbruket, kompensationsbidrag (LFA) och djurens välbefinnande, men programmet stöder även utveckling av livsvillkor och service på landsbygden.

Glesbygden kunde bli Finlands trumf

Enligt Europaparlamentariker Tarja Cronberg borde Finland göra glesbygden till en konkurrensfördel. ”Finland behöver en nationell glesbygdsstrategi”, säger Cronberg. En grund för glesbygdens varumärke är pengar. ”EU-finansiering kommer även i fortsättningen vara beroende av glesbygd”, hävdar Cronberg. På de enorma arktiska områdena bor bara ca fyra miljoner människor, så de glest bebodda områdena räcker till på jorden. Metall- och oljereserverna på de arktiska områdena lockar bl.a. gruvföretag norrut. Som exempel nämner Cronberg Grönland, där kineserna etablerar gruvor.

Uppgifterna är från en längre artikel (på finska), skriven av Antti Hyvärinen, i tidningen Kainuun Sanomat (7.11).

Bästa EU-projekten i Österbotten

NTM-centralen i Österbotten, samt LAG-grupperna Aktion Österbotten och utvecklingsföreningen YHYRES rf har var och en utsett tre vinnande projekt bland dem som de under de senaste sju åren (2007-2013) gett EU-stöd till. Kategorierna var tre: investerings-, utvecklings- och företagsprojekt. De vinnande projekten utsågs, eftersom den sjuåriga projektperioden nu i praktiken är avslutad, medan nästa period pågår under åren 2014-2020. ”Den här perioden har fokuserat på landsbygdsutveckling. Tanken är att vi skall få med stöd till Vasa centrum för nästa period, men ännu vet vi inte om det går igenom”, säger Leader-rådgivare Åsa Blomstedt på Aktion Österbotten. Här nere finns listan på alla nio vinnarna: