Snabbare bredband gagnar hela landet

Det gagnar hela landet att försnabba utbyggnaden av en snabb, symmetrisk och stabil bredbandsinfrastruktur. Endast på så vis kan man skapa jämlika förutsättningar för boende och företagsamhet i hela landet, sägs det i ett pressmeddelande från Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder. Arbetsgruppen kräver att projektet Snabbt bredband förlängs till slutet av år 2020. Utbyggnaden av snabbt bredband bör fortsätta även under nästa EU-programperiod, vilket bör beaktas under beredningen, betonar arbetsgruppen.

Parlamentariska arbetsgruppen samlades till möte 7.2, för att diskutera centrala frågor gällande digitalisering, samt övrig samhällelig infrastruktur, som underhållet av det lägre vägnätet, vilket har direkt påverkan i glesbygden. Arbetsgruppen samlas åter till möte 4.4, då åtgärdsförslagen gällande infrastruktur kommer att fastslås och offentliggöras. Den 25 april behandlar Parlamentariska arbetsgruppen frågor som berör näringslivet och möjligheter till företagande på glesbygden.

Pressmeddelandet finns på webbplatsen mmm.fi.

Nya koordinationsprojekt efterlyses

När flera utvecklare blir aktiva och kavlar upp ärmarna, behöver de någon som bygger upp ett nätverk och skapar en klarare arbetsfördelning. Det behövs samarbete och informationsutbyte mellan aktörerna. För detta arbete efterlyses det samordningsprojekt som hjälper enskilda projekt att fungera bättre. De kopplar samman aktörer i samma bransch i hela landet.

Dessa teman: matsektor, turism, energiföretagande och välfärdsföretagande, som ska koordineras på landsnivå, har valts fram på grund av att det pågår stor regional aktivitet på dessa områden. I samband med efterlysningen av projekt kan man också komma med egna förslag till temaområden. Samordningsprojekten ska bidra till målen i programmet för utveckling av landsbygden. Vid beredningen av projekten ska också beaktas branschens utvecklingsstrategier.

Titta och lär om lokal ekonomi

Har du hört talas om begreppet ”lokalekonomi” eller ”lokal ekonomi”? Vill du veta mer om vad det är? Titta då på det en knappt timme långa webbinariet! Ylva Lundkvist Fridh, samordnare för Riksorganisationen Hela Sverige ska levas återkommande konferens Lokalekonomidagarna, reder tillsammans med flera insatta gäster ut innebörden, både teoretiskt och med praktiska exempel.

Filmen finns att ses på Youtube.

Landsbygdssnack i podden Snacka Grönt

Podden Snacka Grönt talar med Johanna Grip från Ytterhogdal, som var den yngsta delegaten på den europeiska Landsbygdsriksdagen 2017. Man pratar om vad de kom fram till där, att omvärdera vad ett jobb är och vilka lagar som är i vägen. Snacket med Po Tidholm handlar om vad han vill säga med sin bok Läget i landet och vilka lösningar han tror på.

Det andra avsnittet, Landsbygden, finns att lyssnas på webbplatsen grontcenter.podbean.com.

Ekonomiska styrmedel viktigt i övergången till cirkulär ekonomi

Styrmedel har en viktig roll i övergången till cirkulär ekonomi. Den befintliga ekonomiska styrningen gäller i huvudsak avfallspolitik. Ekonomiska styrmedel behövs för att naturresurser ska användas på ett resurseffektivt sätt och för att produkter ska hållas kvar i kretsloppet så länge som möjligt, framgår det av en rapport från Finlands miljöcentral. Rapporten Katsaus kiertotalouden mahdollisiin taloudellisiin ohjauskeinoihin (Översikt över möjliga ekonomiska styrmedel för cirkulär ekonomi) är ett led i projektet Kiertotalouden taloudelliset ohjauskeinot och den lyfter fram internationella exempel och diskussionsunderlag i syfte att utveckla den ekonomiska styrningen.

Med cirkulär ekonomi avses ett ekonomiskt system där materialkretsloppen är så slutna som möjligt. Jungfruliga naturresurser tas i bruk i så liten utsträckning som möjligt, råvaror och produkter samt värdet av dem hålls länge kvar i kretsloppen och avfall återvinns för att användas som nya råvaror.

Är det till fördel eller nackdel för en invandrande kvinna att bo på landet?

Enligt tre invandrande kvinnor är det både till fördel och nackdel att som kvinna från ett annat land, bo och verka på svenska landsbygder. För många landsbygder har behov av både människor och arbetskraft, vilket ger stora möjligheter för invandrade kvinnor att kunna leva ett jämställt och etablerat liv, samtidigt som det finns risk att som nyanländ kvinna bli mer isolerad i en landsbygd än i en stad, menar de. Men informationen om livet på Sveriges landsbygder kunde vara mycket bättre.

Lyssna på svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet om landsbygdens nyanlända kvinnor, där Valbone Shala, konsult inom integration och arbetsmarknadsfrågor och som driver Siljansnäs stugby, medverkar.

Fyrtionionde avsnittet, Hem till byn – om landsbygdens invandrade kvinnor, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Skrotningspremie på hus i avfolkningskommuner?

Vad göra om man får ett jobb på annan ort, men inte får sin nuvarande bostad såld eller uthyrd? Problemet är inte helt ovanligt i avfolkningskommuner, varav en möjlig lösning kunde vara att man får en skrotningspremie, på samma sätt som det fungerar då man skrotar en uttjänt bil. Det här skriver Timo Metsola, styrelseordförande för bolaget Vuokraturva, som bl.a. hyr ut och investerar i bostäder.

Metsola skriver att stödet till avfolkningskommuner borde ses som en del av stödet för en strukturomvandling som vitaliserar samhället som helhet, vilket skulle vara till fördel för hela landet, då folk kan flytta för att hitta jobb. Han menar att om man låter det uppstå ett överutbud av bostäder i avfolkningskommuner, så är det som att ge bostadsmarknaden i dessa kommuner en dödsstöt.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Ari Sundberg/SPT, i Vasabladet (28.1). Se även webbplatsen svenska.yle.fi.

SOTE förbigår servicen på lokal och translokal nivå

Landskapsreformens mål är att grunda 18 landskap, där man samlar många slags aktörer under en organisation. Reformen påverkar människornas vardag och servicens tillgänglighet på många sätt. Men hur är social- och hälsovårdsreformsmodellens (SOTE-modellens) relation till klientens livsmiljö?

I marknadsföringen av reformen så betonas valfriheten, dessutom enligt klienternas behov, sålunda att människorna får vård och service i rätt tid och snabbare än tidigare. Allt oftare producerar man även service elektroniskt, så att klienten och personalen inte behöver röra på sig.

Projektet Petalaxnejdens utveckling söker projektchef

Arbetsgruppen för Petalax söker en tidsbestämd, heltidsanställd projektchef för projektet Petalaxnejdens utveckling 2030. Projektet är ett tidsbundet avtal, 1.2.2018-28.2.2019, och tillträde snarast. Arbetet utförs i huvudsak självständigt med kontor i Petalax. En varierande arbetstid kan även innebära en del kvälls- och helgarbete.

Mera info, bl.a. om krav och meriter, finns på webbplatsen paikat.te-palvelut.fi. En fritt formulerad ansökan och CV med löneanspråk sänds senast 3.2 till arbetsgruppenpetalax@gmail.com.

Byaträff i Nyland

Nylands Byar rf ordnar en Byaträff den 3 mars kl. 9.30-ca 15.30 i Vivamo semester- och kurscenter, Vivamovägen 2, 08200 Lojo. Träffen är ett samtals- och nätverksbildningstillfälle för alla Nylands byars aktiva. Teman är: ungdomarna och lokalverksamheten; turism, livskraft för byarna; att röra sig i byarna, från byarna och till byarna. Finlands Byar rf:s ordförande Petri Rinne medverkar också, med temat den reformerande byaverksamheten. Han belyser de landsomfattande och internationella linjedragningarna, samt möjligheterna och trenderna ur lokalverksamhetens aspekt. Presentationen hålls på finska, men diskussioner kan även föras på svenska.

För mer info och anmälan (görs senast 22.2) se webbplatsen asiakas.kotisivukone.com.