Kategorier
2020 Nyhetsbrev 17/2020

En god landsbygdskvinnodag!

I dag (15.10) firas Internationella dagen för landsbygdens kvinnor. Finlands Byars ordförande Petri Rinne önskar på Twitter en god dag och frågar sig vad landsbygdens framtid vore utan er kvinnor.

Visste du att:

  • Landsbygdskvinnor – en fjärdedel av världens befolkning – arbetar som jordbrukare, löntagare och företagare.
  • Mindre än 20 % av markägare världen över är kvinnor. På landsbygden är löneskillnaden mellan könen så hög som 40 %.
  • Att minska klyftan i arbetskraftsdeltagandet mellan män och kvinnor med 25 % fram till 2025 kan öka den globala BNP med 3,9 %.
  • Om kvinnor på landsbygden hade samma tillgång till jordbrukstillgångar, utbildning och marknader som män, kunde jordbruksproduktionen ökas och antalet hungriga människor minskas med 100-150 miljoner.

Punktlistan (fritt översatt) är från webbplatsen un.org.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 03/2018

Är det till fördel eller nackdel för en invandrande kvinna att bo på landet?

Enligt tre invandrande kvinnor är det både till fördel och nackdel att som kvinna från ett annat land, bo och verka på svenska landsbygder. För många landsbygder har behov av både människor och arbetskraft, vilket ger stora möjligheter för invandrade kvinnor att kunna leva ett jämställt och etablerat liv, samtidigt som det finns risk att som nyanländ kvinna bli mer isolerad i en landsbygd än i en stad, menar de. Men informationen om livet på Sveriges landsbygder kunde vara mycket bättre.

Lyssna på svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet om landsbygdens nyanlända kvinnor, där Valbone Shala, konsult inom integration och arbetsmarknadsfrågor och som driver Siljansnäs stugby, medverkar.

Fyrtionionde avsnittet, Hem till byn – om landsbygdens invandrade kvinnor, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 36/2015

Landsbygdens kvinnor centrala i hållbar utveckling

ArbeteInternationella dagen för landsbygdens kvinnor firades (15.10) för 20:e gången. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon framhöll i sin hälsning inför årets firande av landsbygdens kvinnor att de är centrala för att de nya globala målsättningarna för hållbar utveckling skall nås. Ur nationellt perspektiv är det speciellt viktigt att i Finland satsa på kvinnligt landsbygdsföretagande med tanke på att de offentliga arbetsplatserna tillsammans med offentlig service ständigt minskar på landsbygden, vilket berör särskilt kvinnor.

Läs hela Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC:s kvinnoutskotts pressmeddelande (från 13.10) på webbplatsen slc.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 16/2015

Aktiva kvinnoval för levande landsbygd

ArbeteStatistik visar att det främst är unga kvinnor som köper de hus på landsbygden som ingen annan vill ha – en fascinerande utveckling. Det här stod i en artikel, i vilken man även kunde läsa att anledningen till kvinnors flytt, är att de nu för tiden uppfostras till att inte vara rädda för någonting – ens att bo själva i skogen – och att också unga kvinnor därför kan flytta ut i obygden om de har en stor hund eller häst med sig. Det här blir ett sätt att bortförklara betydelsen av kvinnors handlingar, att reducera vad kvinnor gör till lättvindiga modenycker. Det här skriver Charlotte Vainio, som är en av dessa unga kvinnor som har flyttat ut på landet. Hon har inte en stor hund, men drömmer om en vältränad vakthäst ute på gården, och beslutet att rusta en sliten, gammal gård är måhända dumdristigt, men det är inte känslobaserat. Hon vill att hennes barn ska veta varifrån maten kommer. Hon vill att de ska förstå, att om man vårdar jorden, så ger den tillbaka – simpelt, men sant. Många andra kvinnor har betydligt större planer – öppnar butiker, återupplivar gamla hantverk, skriver böcker och bloggar om det liv de valt. De blir entreprenörer och bidrar till de investeringar som krävs för att hålla landsbygden levande, alltså aktiva, medvetna val som inte kräver vare sig en stor hund eller medgivande från någon som vill förminska. Detta är inte känslomässig nyckfullhet, utan framtiden.

Uppgifterna är från en artikel, således skriven av Charlotte Vainio, i tidskriften Martha nr 2-2015.