Vilka faktorer främjar eller hindrar möjligheterna till nytt arbete på landsbygden sett ur kvinnors perspektiv. Det här undersöktes i projektet Uuden työn mahdollisuudet maaseudulla naisten näkökulmasta (UUTTU).
Undersökningen Naisten tietotyö maaseudulla finns att läsas (på finska) på webbplatsen mdi.fi.
Enligt Finlands Byars framtidsutskott för ungdomar är det regionala studielånet ett av verktygen för ett jämställt och tillgängligt Finland.
”Det regionala studielånet säkrar utbildning av hög kvalitet för landsbygdens barn, samt vården av äldre. Dessutom stöder den regionala studielånskompensationen målen för den jämlika regionalpolitiken. Förutom landsbygdskommuner kommer även unga kvinnor med högre utbildning att dra mest nytta av modellen. Den regionala studielånskompensationen förbättrar utbildade unga kvinnors möjligheter att få jobb på landsbygden i sitt drömyrke och att återvända till sin hembygd. Experter inom kvinnodominerade områden, som förskolepedagoger och talterapeuter, behövs akut i landskapen för att minska inlärningsskillnaderna bland barn på landsbygden”, säger Karoliina Ahtiainen, ordförande för framtidsutskottet för ungdomar.
Mer info finns (på finska) på webbplatsen suomenkylat.fi.
I Finland pågår efter pandemin en landemi. Efter studentettan drömmar många unga finländare om en bakgård, ett arbetsrum och en vardag nära naturen. En regional studielånskompensation skulle vara ett reformvänligt experiment, som skulle uppmuntra unga att flytta till fjällen och landet. Försökslagen behövs skyndsamt som en del av Östra Finlands räddningspaket. Experimentets största vinnare skulle vara landsbygdskommunerna samt social- och hälsovårds- och undervisningsbranschens unga kvinnor.
Läs mer (på finska) vad Finlands Byars verksamhetsledare Aleksi Koivisto skrivit i sin debattartikel på webbplatsen suomenkylat.fi.
I dag (15.10) firas Internationella dagen för landsbygdens kvinnor. Finlands Byars ordförande Petri Rinne önskar på Twitter en god dag och frågar sig vad landsbygdens framtid vore utan er kvinnor.
Visste du att:
Punktlistan (fritt översatt) är från webbplatsen un.org.
Enligt tre invandrande kvinnor är det både till fördel och nackdel att som kvinna från ett annat land, bo och verka på svenska landsbygder. För många landsbygder har behov av både människor och arbetskraft, vilket ger stora möjligheter för invandrade kvinnor att kunna leva ett jämställt och etablerat liv, samtidigt som det finns risk att som nyanländ kvinna bli mer isolerad i en landsbygd än i en stad, menar de. Men informationen om livet på Sveriges landsbygder kunde vara mycket bättre.
Lyssna på svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet om landsbygdens nyanlända kvinnor, där Valbone Shala, konsult inom integration och arbetsmarknadsfrågor och som driver Siljansnäs stugby, medverkar.
Fyrtionionde avsnittet, Hem till byn – om landsbygdens invandrade kvinnor, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.
Internationella dagen för landsbygdens kvinnor firades (15.10) för 20:e gången. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon framhöll i sin hälsning inför årets firande av landsbygdens kvinnor att de är centrala för att de nya globala målsättningarna för hållbar utveckling skall nås. Ur nationellt perspektiv är det speciellt viktigt att i Finland satsa på kvinnligt landsbygdsföretagande med tanke på att de offentliga arbetsplatserna tillsammans med offentlig service ständigt minskar på landsbygden, vilket berör särskilt kvinnor.
Läs hela Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC:s kvinnoutskotts pressmeddelande (från 13.10) på webbplatsen slc.fi.
Statistik visar att det främst är unga kvinnor som köper de hus på landsbygden som ingen annan vill ha – en fascinerande utveckling. Det här stod i en artikel, i vilken man även kunde läsa att anledningen till kvinnors flytt, är att de nu för tiden uppfostras till att inte vara rädda för någonting – ens att bo själva i skogen – och att också unga kvinnor därför kan flytta ut i obygden om de har en stor hund eller häst med sig. Det här blir ett sätt att bortförklara betydelsen av kvinnors handlingar, att reducera vad kvinnor gör till lättvindiga modenycker. Det här skriver Charlotte Vainio, som är en av dessa unga kvinnor som har flyttat ut på landet. Hon har inte en stor hund, men drömmer om en vältränad vakthäst ute på gården, och beslutet att rusta en sliten, gammal gård är måhända dumdristigt, men det är inte känslobaserat. Hon vill att hennes barn ska veta varifrån maten kommer. Hon vill att de ska förstå, att om man vårdar jorden, så ger den tillbaka – simpelt, men sant. Många andra kvinnor har betydligt större planer – öppnar butiker, återupplivar gamla hantverk, skriver böcker och bloggar om det liv de valt. De blir entreprenörer och bidrar till de investeringar som krävs för att hålla landsbygden levande, alltså aktiva, medvetna val som inte kräver vare sig en stor hund eller medgivande från någon som vill förminska. Detta är inte känslomässig nyckfullhet, utan framtiden.
Uppgifterna är från en artikel, således skriven av Charlotte Vainio, i tidskriften Martha nr 2-2015.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg