Landskapsreformens mål är att grunda 18 landskap, där man samlar många slags aktörer under en organisation. Reformen påverkar människornas vardag och servicens tillgänglighet på många sätt. Men hur är social- och hälsovårdsreformsmodellens (SOTE-modellens) relation till klientens livsmiljö?
I marknadsföringen av reformen så betonas valfriheten, dessutom enligt klienternas behov, sålunda att människorna får vård och service i rätt tid och snabbare än tidigare. Allt oftare producerar man även service elektroniskt, så att klienten och personalen inte behöver röra på sig.
Professor Aila-Leena Matthies har dock kritiserat SOTE-reformen, eftersom reformen inte identifierar det samhälleliga och lokala som källa till holistiskt välstånd. Detta skiljer sig från traditionen för social välfärd, där man betonar människors och deras samhällens välbefinnande.
Läs mer (på finska) i blogginlägget på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Ilkka Lehtola arbetar som specialsakkunnig (till 31.1) vid Landsbygdspolitiska rådets temanätverk för medborgarverksamhet och välmående/Östra Finlands universitet.
