Kampen mellan stad och land en ständigt pågående trend med oviss utgång

Varje dag går det två bussar med nyinflyttade till Stockholm, samtidigt som en GPS-utrustad flakmoppe med några entusiaster kör åt andra hållet. Kampen mellan stad och land är en fortgående och högaktuell trend, vars utgång fortfarande är oviss. Statistiken visar att storstäderna och främst Stockholm växer så det knakar, men samtidigt finns det en mottrend – allt fler storstadsbor väljer att etablera sig på landet. Vad är det för faktorer som avgör och hur ser konkurrensen mellan stad och land ut inom ett antal avgörande områden? Några exempel ges här:

1. Teknikområdet. Städerna blir allt smartare och mer uppkopplade, men det gäller även landsbygden. ”Smart Cities” var från början en benämning på stora och ambitiösa projekt som gick ut på att bygga nya, gröna städer fyllda med digital teknik på helt nya platser. Framgången har varit sisådär, medan smarta städer som bygger på nerifrån-och-upp perspektiv är mer intressanta. Men den smarta landsbygden finns också. Svenska skördetröskor har använt GPS-mottagare i decennier och dagens lantbruk blir allt mer digitalt – Agricam, som förenar avancerad bildbehandling och värmekamerateknik i ett kostnadseffektivt övervakningssystem för ladugårdar, kan stå som förebild för detta lantbruk. Klyftan mellan stad och land, när det gäller tillgång till snabbt bredband, borde vara tillfällig och minska i takt med att uppkopplingarna blir allt mer mobila. Till sist är det människorna som avgör och där har landsbygden ett övertag när det gäller kreativitet och innovationsförmåga. Är man inte påhittig      blir man sällan långvarig på landet.

Nyfiken på världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård? – seminarium ordnas i Vasa

De Geer moräner, Björköby Foto: Kenneth Sundman

Seminariet Världsarvet – en resurs hålls i Vasa på Wasa Teater två gånger om, 24.4 kl. 16.30-19.30 och 25.4 kl. 12-16. Programmet är nästan identiskt båda dagarna. Anförandena behandlar världsarvet ur olika synvinklar, t.ex. landskapsdirektör Olav Jern talar om världsarvets betydelse i Österbotten och Görel Thurdin från Sverige berättar hur man använt världsarvet som en resurs i Höga Kusten. Anförandena simultantolkas till svenska och finska, men på torsdag går en av föreläsningarna på engelska. Seminariet arrangeras av projektet Världsarv i samverkan 63⁰N – världsarvsambassadörer, som medfinansieras av Botnia-Atlantica-programmet.
Mer info, program och anmälningsuppgifter (senast 19.4) finns som länk på webbplatsen enyhetsposten.wordpress.com.

Närdemokrati nyckelord i morgondagens Helsingfors

Framtidens nyckelord blir närdemokrati och lokala aktionsgrupper kommer att få mera betydelse, men man måste komma ihåg att kommunalpolitiken är konservativ till sitt väsen och ingenting tyder på att den traditionella kommunala politiken skulle försvinna. Det administrativa arvet är starkt i Helsingfors och samarbetet mellan förvaltningsenheterna fortsätter ändå att öka. Vidare blir boendeföreningarna allt viktigare. Vi kan påverka vår levnadsmiljö genom att ta hand om närmiljön och inte vänta att ”de där borta i stadshuset” gör det. Tillsammans kan husbolag, vängrupper, olika sociala sammanslutningar, vänner och bekanta vara initiativrika och starta olika projekt i den egna stadsdelen, på hemgatan, i huset eller kvarteret. På det sättet har man redan fått stadsdelsfester, festivaler, gatuevenemang och olika roligheter.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Tommy Pohjola, i Hufvudstadsbladet (13.4). Artikeln handlar om helsingforsborna med två scenarion om morgondagen, varav texten ovan är en del av professorn i europeisk historia och lokalpolitikern Laura Kolbes synpunkter om morgondagens Helsingfors. Professorn i urban geografi vid Helsingfors universitet Mari Vaattovaara skriver bl.a. i sitt scenario att möjligheterna att påverka och utveckla lokalt har ökat när beslutandet och informationen kommit närmare olika isolerade invånargrupper.

Följ diskussionen om platsbaserad politik via nätet!

Den 18 april kl. 15.30 går ett startskott för diskussionen om platsbaserad politik inom finländsk landsbygdspolitik. Det sker på projekt- och nätverksseminariet i Lahtis 18-19.4. Om ni inte har möjlighet att närvara, så kan ni följa föreläsningarna via nätet, www.bya.net. Bland andra deltar riksdagsledamot Mats Nylund, generalsekreterare Heikki Aurasmaa och specialsakkunnig Peter Backa.

SLC:s kommunkampanj Lokalt är smart vill påminna om de lokala resurserna

Ta till vara de lokala möjligheter som landsbygden erbjuder och stärk den lokala ekonomin! Det är Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds (SLC:s) uppmaning till kommunernas beslutsfattare i och med kampanjen Lokalt är smart. Landsbygden och dess binäringar erbjuder många utvecklingsmöjligheter för kommunerna, bl.a. med tanke på sysselsättning, lokala energilösningar, närproducerad mat, vilket i sig kan stöda den lokala ekonomin. Därför vill SLC genom kampanjen Lokalt är smart påminna kommuner om att ta vara på de lokala resurser som finns och utveckla dem genom rätta beslut. Som en uppföljning av organisationens ställningstagande inför kommunalvalet, kommer SLC via sina lokalavdelningar under våren, att inom sitt verksamhetsområde aktivt lyfta fram landsbygden och dess näringar i kommunerna och påminna kommunala beslutsfattare om vikten av att trygga närområdets arbetsplatser, investeringar och service, vilka gagnar ekonomin i det egna området.

Stads-Leader tar ett kliv framåt!

Det finns nu ett klart förslag till att även social- och regionalfonden skall kunna använda Leader-metoden. Detta betyder att också urbana områden kan skapa CLLD-strukturer, d.v.s. Leader i städerna, och att även landsbygds-Leader får en bredare uppsättning av redskap att använda i sin verksamhet, genom att fler fonder kan vara med och finansiera. Slutgiltiga beslut är ännu inte fattade, men i praktiken lönar det sig att förbereda sig för detta. En allvarligare stötesten än de formella besluten, kan finansieringen bli. Den kommer nämligen att beslutas om på regional nivå. Tid för lobbying!