Kampen mellan stad och land en ständigt pågående trend med oviss utgång

Varje dag går det två bussar med nyinflyttade till Stockholm, samtidigt som en GPS-utrustad flakmoppe med några entusiaster kör åt andra hållet. Kampen mellan stad och land är en fortgående och högaktuell trend, vars utgång fortfarande är oviss. Statistiken visar att storstäderna och främst Stockholm växer så det knakar, men samtidigt finns det en mottrend – allt fler storstadsbor väljer att etablera sig på landet. Vad är det för faktorer som avgör och hur ser konkurrensen mellan stad och land ut inom ett antal avgörande områden? Några exempel ges här:

Teknikområdet. Städerna blir allt smartare och mer uppkopplade, men det gäller även landsbygden. ”Smart Cities” var från början en benämning på stora och ambitiösa projekt som gick ut på att bygga nya, gröna städer fyllda med digital teknik på helt nya platser. Framgången har varit sisådär, medan smarta städer som bygger på nerifrån-och-upp perspektiv är mer intressanta. Men den smarta landsbygden finns också. Svenska skördetröskor har använt GPS-mottagare i decennier och dagens lantbruk blir allt mer digitalt – Agricam, som förenar avancerad bildbehandling och värmekamerateknik i ett kostnadseffektivt övervakningssystem för ladugårdar, kan stå som förebild för detta lantbruk. Klyftan mellan stad och land, när det gäller tillgång till snabbt bredband, borde vara tillfällig och minska i takt med att uppkopplingarna blir allt mer mobila. Till sist är det människorna som avgör och där har landsbygden ett övertag när det gäller kreativitet och innovationsförmåga. Är man inte påhittig blir man sällan långvarig på landet.
Hälsoområdet. Ur ett hälsoperspektiv finns det både för- och nackdelar med att bo på landet eller i staden. I en undersökning från Reforminstitutet, som bland annat Svenska dagbladet rapporterat om, konstateras att det går att dra en gräns på 50 km utanför tätorterna. På den ena sidan finns jobb, hälsa och bra skola och på den andra motsatsen, alltså ohälsa och utslagning. Slutsatsen tycks vara att det är mer eller mindre livsfarligt att bo långt bort från en större stad, men turligt nog är den bilden inte entydig. Det finns många andra undersökningar som pekar på hälsoriskerna i stadsmiljö också, och förutom det uppenbara, som luftföroreningar, buller, större infektionsrisker där många människor möts, o.s.v. finns det även andra aspekter. En rapport från Malmö lyfter fram stadsplaneringens betydelse för invånarnas hälsa. Hur du mår är till stora delar en personlig upplevelse, så du blir förmodligen friskast på den plats där du mår bäst, vare sig det är på en öde ö eller i storstadsdjungeln. Utmaningen blir väl att kombinera de olika miljöerna på ett framgångsrikt sätt.
Arbetet. Att jobba i staden är (förhållandevis) tryggt, specialiserat (eller enahanda) och det finns många olika möjligheter, medan att jobba på landet å andra sidan innebär ofta ett kreativt mångsyssleri utan större trygghet, men med desto mer frihet. På stadens arbetsmarknad finns det en uppsjö av olika möjlighet-er för den som har rätt utbildning och rätt bostadsort. För även om distans-arbete rent teoretiskt innebär att det inte skall spela någon roll var man bor, så går trenden mot arbetsplatsförlagd närvaro för hela eller delar av arbetstiden. Arbetsmarknaden på landsbygden däremot är mer spännande, för där växer jobben inte på träden, utan måste ständigt nyskapas. Arbetstillfällen i de traditionella områdena jord- och skogsbruk, samt mineralbrytning räcker inte långt. En ytterligare möjlighet som ständigt lyfts fram är besöksnäringen, men ännu fler alternativ behövs. Ett bra exempel på landsbygdens mångfasetterade arbetsmarknad är hästnäringen. Här finns det 25 000 yrkesverksamma som tillsammans gör 11 000 helårsarbeten. Slutsatsen blir att det visst går att jobba på landet. Det som krävs är lite flexibilitet, kreativitet och framför allt stor kombinationsförmåga.
Miljön. Den miljövänliga landsbygden och staden som miljöbov är en verklighetsbild som inte längre stämmer, för det sliter på miljön minst lika mycket var man än bor. Den avgörande fördelen med storstaden är koncentrationen av människor, vilket gör att behovet av transporter minskar. Storstadsbon åker oftare kollektivt, cyklar och går mer, samt konsumerar även mer ekologiskt, enligt en svensk undersökning. Andra storstads-fördelar är att det är lättare att skapa energieffektiv infrastruktur för sanitet, vatten och elektricitet, samt att man bor på mindre ytor och tätare, vilket även ger miljöfördelar. Men som vanligt är bilden mer komplex, för landsbygdsborna är t.ex. inte lika glada i konsumtion som stadsborna, vilket är ett miljöplus. Den tätortsnära landsbygden har ett lägre transportbehov än ren glesbygd, och så pekar miljöministern även på att landsbygden kan bli en hävstång i den gröna omställningen. Dessutom måste man också väga in att landsbygden behövs för att storstaden skall fungera.
Livskvalitet. Landsbygdens framtid står och faller med status och inte ekonomi, för en tiondel av Sveriges befolkning vill realisera en dröm att bo på landet, men har ingen lust att skäm-mas för sitt val. De flesta av oss är urbana och vill ta vara på storstadens alla möjligheter från jobb och utbildning till status och livsstil. Men samtidigt finns det en mottrend, som bl.a. framkommer i Sofia Ulvers utomordentliga översikt av landsbygdens status i förändring, rapporten Den nygröna människan. Ulver pekar på ett antal statusfaktorer som talar för att bo på landet, som längtan efter autencitet, liksom landsbygden som en plats för kreativa och företagsamma människor. Andra plusfaktorer är ”Lantlivsromantiken”. För ytterligare argument, ur en annan infallsvinkel, kan man lämpligen läsa Eivor Buchts artikel i Miljöforskning. I den lyfts andra, mer pragmatiska faktorer fram, som att skogsbruket måste ta mer hänsyn till de etiska krav dagens konsumenter ställer på sin besöksskog, eller att balansera mellan ett tilltalande men numera hotat kulturlandskap och ett effektivt men förfulande produktionslandskap. En syntes att satsa på tycks vara den rurbana framtiden för landsbygden, d.v.s. en kombination av stad och land – stadsböndernas biokupor på taken och andra odlingsprojekt är redan ett pittoreskt inslag i många gatumiljöer. Det är hög tid för den andra kombinationen – människor som flyttar ut från storstaden utan att överge sin urbana livsstil och det kosmopolitiska perspektivet.