I offentligheten behandlar man mer skillnaderna mellan landsbygden och staden än det som förenar dem. Det här är beklagligt, för med hjälp av gemensamma fördelar skulle man uppnå många nya öppningar och resultat. Byaverksamhet i Finland rf:s färska utvecklingsprogram namnger fyra arbetsformer för lokal utveckling: byaverksamhet, stadsdelsverksamhet, Leader-arbetet och närdemokrati. I praktiskt utvecklingsarbete kan de här kopplas till nyttig växelverkan. Läs mer vad professor Eero Uusitalo skriver (på finska) i ledaren för Landsbygd Plus. Övrigt som tas upp i tidningens finskspråkiga artiklar är bl.a. följande:
Kategori: Nyhetsbrev 12/2014
Riktlinjerna för social- och hälsovårdsreformen om tjänsternas tillgänglighet stöds av de som gett utlåtande. Samtidigt som det anses viktigt att tillhandahålla tjänster nära klienterna, anses det synnerligen viktigt att stöd även ges för en koncentrering av tjänsterna, särskilt i fråga om tjänster som kräver specialkompetens och dyra investeringar. Tidsfristen för utlåtanden om strukturreformen av social- och hälsovårdstjänsterna gick ut 13.3. Sammanlagt 438 kommuner, sjukvårdsdistrikt och andra aktörer tog ställning till utkastet till en lag om ordnandet av social- och hälsovården, vilken skrivits i form av en regeringsproposition. Av de utlåtanden som inkommit före utgången av tidsfristen, var 383 svar på ministeriets elektroniska enkät och 55 traditionella utlåtanden (siffrorna har ännu inte kontrollerats). Utlåtandena är offentliga och kan läsas i Hare, alltså statsrådets projektregister.
Mer info finns i social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande (från 14.3).
Regeringen godkände och överlämnade Finlands första demokratipolitiska redogörelse, Öppen delaktighet på lika villkor, till riksdagen den 13 mars. I redogörelsen slår man fast demokratins utvecklingsbehov och definierar riktlinjerna för demokratipolitikens mål under de närmaste åren. Redogörelsen tar upp frågan om hur den representativa demokratin fungerar, samt vilka möjligheter till direkt deltagande medborgarna har mellan valen. I redogörelsen bedöms förvaltningens samrådspraxis, alltså på vilka sätt medborgarna kan påverka beredningen.
Läs mer i justitieministeriets meddelande (från 13.3). Se även text om att webbplatsen demokrati.fi samlar ihop kanaler för delaktighet och påverkan på webben.
Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) första nyhetsbrev för i år har som tema den svenska Landsbygdsriksdagen, den trettonde i ordningen. Det bjuds på några aptitretare och bakom-kulisserna-blickar inför detta viktiga evenemang. Utöver temat så kan man även bl.a. läsa om att tre skolor öppnat virtuellt lärarrum, att Sveriges första Klimatriksdag ordnas i Norrköping 6-8.6 och att Gotland landsbygdssäkrar besluten genom den s.k. Flataklocksmodellen, vilken är den samma som svenska regeringen använder.
Nyhetsbrevet (1/2014) finns att läsas på HSSL:s hemsida.
Det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling, European Network for Rural Development (ENRD), höll en nätverksträff, Communicating Rural Development, med temat kommunikation om landsbygdsprogrammet den 3-4 mars i Vilnius, Litauen. Ett antal på 133 deltagare från 25 EU-medlemsländer samlades för att lära av varandra. Det var två dagar med nätverkande, erfarenhetsutbyte och informationsinhämtning. Fokus var alltså kommunikation och det gavs många goda tips för en mer effektiv och innovativ kommunikation. Från svenska Landsbygdsnätverkets kansli deltog Hans-Olof Stålgren och Tommy Nilsson. Deras dokumentation från träffen finns på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.
Finlands Kommunförbund och Byaverksamhet i Finland rf söker Årets byavänligastekommun 2014. I valet av den byavänligaste kommunen vill man lyfta fram kommunens och byarnas samarbete, ge det erkänsla och ta fram goda exempel på samarbete. Valkriterierna är:
- goda erfarenheter av samarbete mellan kommunen och byaföreningar/andra lokala föreningar
- kommuninvånarnas hörande och deltagande
- verksamhetsresurser för lokala utvecklare
- exemplariskt ordnad närservice
- nya lösningar i närserviceproduktionen tillsammans med lokala föreningar
- tilläggskriterium: ur byarnas synvinkel en god genomförd kommunsammanslagning
Förslagen skall vara tillhanda de regionala byaföreningarna senast 31.5. Förslagsgivare kan vara en regional byaförening, enskild by, Leader-grupp eller kommun, gärna i samarbete.
Bildkälla: Wikimedia Commons
Eftersom Borgås ekonomi inte klarar av att fortsätta satsa på alla sina 86 byar, lyder förslaget att satsa på sex stycken av dem: Kullo, Hindhår, Kerko, Illby, Ebbo och pärlbandet Fagersta-Vålax-Gäddrag. Förslaget tas upp den 18 mars i stadsutvecklingsnämnden. Enligt Borgås biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz är det en stor linjedragning om vi ger möjlighet för vissa byar att växa kraftigt. Det är genom planläggning som byarna kan växa, men Borgå har också möjlighet att sälja ut egen mark i vissa byar. Borgå satsar på sex byar för att de är kompakta helheter, och i kompakta byar är det lättare att upprätthålla service. Inom en radie på fem kilometer bor 70 procent av invånarna i byzonen.
Landsbygdsforskarträffen 2014, som hålls på Partaharjun toimintakeskus i Pieksämäki 28-29.8 med temat Tuntematon maaseutu (Okänd landsbygd), välkomnar alla med intresse för ämnet. Okänd kan ta sig uttryck på många olika sätt, beroende på ur vilket perspektiv man granskar. Känd för vissa kan vara okänd för andra. Ur vilket perspektiv skulle du vilja att den okända landsbygden granskades?
Förslå en arbetsgrupp: Sänd förslag på arbetsgrupp till föreningen Maaseudun uusi aikas e-postadress sihteeri@mua.fi, senast 31.3. Förutom arbetsgruppsbeskrivning (100-200 ord) skall det finnas arbetsgruppens rubrik, samt dragare av arbetsgruppen eller dragarnas namn med kontaktuppgifter (organisation, e-postadress och telefonnummer).
För mer info (på finska) se webbplatsen mua.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 