Vi äter den renaste maten i Europa

Finländarna äter den renaste maten i Europa, framgår det ur Europeiska livsmedelssäkerhetsverkets forskning. I forskningen undersöktes spår av bekämpningsmedel i maten, och i den finländska maten hittade man minst spår av bekämpningsmedel, därefter kom resten av Norden och Österrike, medan mest bekämpningsmedel hittades i livsmedel som härstammar utanför EU. I den omfattande undersökningen, som innehåller ländernas livsmedelsrapporter från år 2010, synade man hela 77 000 prover. Mest spår av bekämpningsmedel fanns i frukt och grönsaker och minst i kött och mjölk.

Uppgifterna är från (15.3) webbplatsen svenska.yle.fi.

Hela Pensala by tjänar på vindkraftspark – bygdepeng bidrar till landsbygdsutveckling

I Pensala i Nykarleby planeras en vindkraftpark med ett trettiotal tre megawatts möllor, och där omkring 120 markägare har slutit sig samman och gemensamt skrivit avtal med en tysk entreprenör. Markägarna är inte de enda som tjänar på etableringen, för i avtalet ingår också att vindkraftbolaget skall erlägga en s.k. bygdepeng, vilket är en form av intrångsavgift, enligt Ronny Nyman, vice ordförande för Pensala lantmannagille och medlem i den arbetsgrupp som bäddat för etableringen. Hälften av byborna äger ju inte mark på området, men likväl ser de vindkraftverken lika bra. Tanken med bygdepengen, som tillfaller Pensala lantmannagille och fördelas sedan mellan föreningarna i byn, är bl.a. att bidra till att utveckla landsbygden, men dessutom kan bygdepengen göra att attityden gentemot vindkraftverken blir mer positiv.

Vem är förtjänt av Årets närmatsbragd?

I samband med matmässan Lähiruoka & luomu i Helsingfors Mässcentrum 26-28.4 utdelas pris för Årets närmatsbragd. Med tävlingen vill man lyfta fram goda exempel på användning av närmaten och främjandet av användningen. Man kan anmäla sig själv till tävlingen, eller den som man anser vara mest lämpad som kandidat.

Uppgifterna är från webbplatsen lahiruokaluomu.fi där man kan läsa (på finska) om kriterier och inlämningsförfarande (framme senast 4.4 kl. 12) av förslag.

Fiskars bruk välkomnar våren med vårmarknad

Slow Food Västnyland dukar upp påskdelikatesser i Magasinet och Maan maut-matevenemanget presenterar lokala produkter i Samlingslokalen vid Fiskars bruk 16-17.3 kl. 10-16. Fynda också perfekta erbjudanden och idéer i butikerna (öppet lö-sö kl. 10-16). För mer information om Fiskars Vårmarknads utbud och utställare se webbplatsen fiskarsvillage.fi.

Uppgifterna är från projektet Bra Mats Nyhetsbrev I 2013 – Bra Mat i Västnyland 22.2.2013 som innehåller info om evenemang för mars-maj.

Beställ en byapromenad till din by!

Månne landskapet växer igen eller behöver omgivningen och byamiljön en ansiktslyftning? Varför inte beställa en byapromenad till din by? Byapromenader i kulturlandskap är ett utvecklingsprojekt av ProAgria och vars syfte är att främja landskapsvård på landsbygden och informera t.ex. om finansieringsalternativ för miljövård, restaurering och renovering. Mer om ämnet finns att läsas (på finska) på webbplatsen silmu.creamailer.fi. Se även text (på finska) om utmaning för byapromenad.

Uppgifterna ingår i SILMU:s Infobrev 3/2013 som har även dessa rubriker: Byggnadsvårdsprojektets mässresa till Åbo samt andra tillställningar och kurs under våren, Beredningen av det lokala utvecklingsprogrammet i temagrupper – delta!, Leader-stöd kan sökas igen, Förhandsinformation om Östra Nylands skärgårdsseminarium 2013 och OmaMökki mässan 11-14.4.2013 i Helsingfors. Infobrevet kommer upp inom kort på SILMU:s hemsida.

Engagemang och entreprenörsanda håller byn Tolg levande

Ungefär trettio kilometer norr om Växjö ligger Tolg, en socken som breder ut sig över storslagna granskogar, sjöar och betesmarker, men befolkas bara av 550 personer. Det lär en gång ha bott 2 000 människor där. Men även om befolkningsantalet har sjunkit sedan dess, är det inte alls en utflyttningsbygd, utan hit vill unga drivna människor med drömmar om ett annat sätt att leva flytta. En av dem är Maja Söderberg som utvecklat mobilsamåkning.se (Landsbygdsnätverkets pris för Årets Landsbygdsinnovation 2011). På hemsidan fyller man i varifrån och vart man vill åka. Systemet hjälper sedan till att matcha önskemålen med dem som har lagt in var de skall köra. Hemsidan öppnade för ett och ett halvt år sedan, och i dag har tolgborna samåkt över 42 000 kilometer, vilket är mer än ett varv runt jordklotet. Konceptet sprider sig nu till andra orter i Sverige.

Ladoga Initiative-projektet håller slutseminarium i S:t Michel – delta och hör om projekterfarenheter från Ryssland

Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet ordnar ett slutseminarium för Ladoga Initiative-projektet 22.3 kl. 9.30-15 vid S:t Michels universitetscenter. Under seminariet presenteras de mål som förverkligats i projektet, och så utvärderar man dess resultat, samt bl.a. erfarenheter av Leader-metodens tillämpningar utanför EU. Praktiska erfarenheter och resultat från de 30 förverkligade miniprojekten inom pilotområdena, presenteras på seminariet av de lokala projektkoordinatorerna från Pitkäranta, Olonets och Lotinanpelto. Målet för Ladoga Initiative-projektet, som hör till Kaakkois-Suomi – Venäjä ENPI CBC-programmet, är att överföra de erfarenheter man har från Leader-systemet i S:t Michel-området till Olonets, Pitkäranta och Lotinanpelto för att utveckla byaverksamheten där. Projektet, som handhas av Ruralia-institutet, startade 2011 och avslutades i Ryssland i slutet av 2012, i Finland avslutas det 31.3.2013.

Uppgifterna är från Ruralia-institutets webbplats med länkar till anmälningsuppgifter och program.

Östra Nylands Byar vill ha förslag på kandidater till Årets by

Det är igen dags att välja Årets by. Östra Nylands Byar rf (ÖNB) uppmanar de östnyländska byarna att delta i den riksomfattande tävlingen med målet att hitta aktiva byar med framgångsrik byaverksamhet. Förslag till Årets by skall lämnas in till föreningen ÖNB senast den 22 april. Förslaget går sedan till Byaverksamhet i Finland rf, vars styrelse väljer Årets by i maj.

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi.

Den Territoriella Agendan

På internationella kvinnodagen den 8 mars 2013 firade jag bokstavligt internationellt med att sitta med på ett europeiskt möte i Santiago de Compostela i Gallicien. Sammankallare till mötet var Europas gränsregioners förbund, AEBR, och på agendan stod främst den kommande EU-perioden 2014-2020. För att verkligen ha en direktlänk till beredande tjänstemän hade en av kommissionens tjänstemän från DG Regio inbjudits. Spanjoren José Antonio Ruiz de Casas gav sin syn på den kommande EU-perioden utgående ifrån den europeiska territoriella agendan, och glädjande nog verkar det som om den finansiella insatsen kunde öka något. EU-parlamentet har dock ännu inte sagt sista ordet.

Den territoriella agendan kommer i likhet med mycket annat av EU-policyn att vara starkt sammankopplad med EU:s tillväxtprogram, EU 2020. För små aktörer ute i regionerna blir detta en utmaning, då såväl program som projekt tenderar att bli allt större. Representanter från olika hörn av Europas gränsregioner gavs möjlighet att ge sina kommentarer och många lyfte speciellt fram möjligheten för ”people to people activities” vilket innebär projektinsatser utifrån gräsrotsengagemang via föreningar, organisationer, NGO:s eller den så kallade tredje sektorn.  Sett ur ett nordiskt sammanhang är detta speciellt betydelsefullt, eftersom många föreningar och organisationer de facto bidrar till en socio-ekonomisk utveckling med sina insatser.

Rädda landsbygdsforskningen i Finland!

Vår värld står inför stora utmaningar – klimatförändring, global mat- och energikris, den omtvistade bioekonomin, samt behovet av en eko-ekonomisk utveckling. Landsbygdens roll förstärks i samhällsutvecklingen p.g.a. de ovannämnda utmaningarna. Den finländska landsbygdsforskningen har under årtionden erhållit gott anseende internationellt sett. De rurala studierna och forskningen är interdisciplinära och sammanbinder erfarenheter från många kunskapsområden.

I dagsläget hotas landsbygdsforskningens ställning av bl.a. en oklar finansiering för Rural Studies-nätverket, samt att mer än hälften av alla landsbygdsprofessurer i nuläget saknar finansiering efter 2014. Uppropets syfte är att visa på landsbygdsforskningens nationella relevans, samt att erhålla en statlig uppbackning för Rural Studies-nätverket och för landsbygdsprofessurerna.

Doktorander vid Demografi och landsbygdsforskning, Åbo Akademi, Vasa
Stina Svels & Kenneth Nordberg

Gå med i uppropet och vänligen vidarebefordra följande adress http://www.adressit.com/pelastakaa_maaseutututkimus_suomessa.