I Pensala i Nykarleby planeras en vindkraftpark med ett trettiotal tre megawatts möllor, och där omkring 120 markägare har slutit sig samman och gemensamt skrivit avtal med en tysk entreprenör. Markägarna är inte de enda som tjänar på etableringen, för i avtalet ingår också att vindkraftbolaget skall erlägga en s.k. bygdepeng, vilket är en form av intrångsavgift, enligt Ronny Nyman, vice ordförande för Pensala lantmannagille och medlem i den arbetsgrupp som bäddat för etableringen. Hälften av byborna äger ju inte mark på området, men likväl ser de vindkraftverken lika bra. Tanken med bygdepengen, som tillfaller Pensala lantmannagille och fördelas sedan mellan föreningarna i byn, är bl.a. att bidra till att utveckla landsbygden, men dessutom kan bygdepengen göra att attityden gentemot vindkraftverken blir mer positiv.
”I Sverige är systemet med bygdepeng väl etablerat – fastän det inte är lagstiftat. Här är vårt västra grannland än en gång en föregångare. Man har ju hållit på längre där och nu har det utarbetats en ganska tydlig praxis kring det här”, säger Peter Backa, som jobbar med landsbygdsutveckling. Svenska vindkraftsbolag har bygdepengskonceptet med sig i bagaget när de kommer över hit för att förhandla. I Pensala var det markägarna som ville ha med bygdepengen i arrendeavtalet. Av finländska, svenska och tyska vindkraftsentreprenörer blev det i slutändan en tysk entreprenör som rodde hem affären. Området som berörs är 1 880 hektar stort, och om allt går enligt planerna sker byggstarten för de 30 stycken 3 megawatts möllorna år 2015.
Uppgifterna är från (15.3) webbplatsen svenska.yle.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 