Ger fenomenet att sitta på flera stolar möjlighet för landsbygdsutveckling?

I mindre kommuner med låga invånarantal sitter ibland samma person på flera stolar, vilket kan påverka relationen mellan kommun och näringsliv. I kommande webbinarium av Landet lär presenterar Anne Ribjer, doktor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet, sin studie av fenomenet i norrländska landsbygdskommuner. Fenomenet, kallat ”ett lömskt problem”, innebär att en och samma person har positioner inom politiken, näringslivet och det ideella. Forskningen har tidigare pekat på att detta på sikt kan påverka landsbygdsutvecklingen och nyetablering av företag negativt, men Anne Ribjers forskning visar på en annan bild. Enligt Anne Ribjers kan man tydligt i hennes studie se att resultaten motsäger tidigare forskning, som säger att ett starkt förtroende mellan kommun och småföretagare är en förutsättning för utveckling av entreprenörskapet.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 8.10 kl. 12-12.45.

Digitalisering, säkerhet och andra landsbygdsfrågor tas upp på Kommunmarknaden

Under Kommunmarknaden (11-12.9) kommer man även i år att diskutera en hel del landsbygdsangelägenheter. Det blir diskussion om ansvariga transporttjänster på landsbygden, säkerhet och beredskap, arbetets omvälvning – ungdomars nya vägar till arbete och entreprenörskap, bredbandsförbindelser på landsbygden – diskussion om valmöjligheter, samt digitalisering i små kommuner och på landsbygden.

Mer info finns på (finska) webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Landsbygdskonferensen Höga Kusten hålls i Örnsköldsvik

Det blir två dagar med fokus på kreativitet, attraktivitet och entreprenörskap när årets Landsbygdskonferens Höga Kusten ordnas 18-19 september i Örnsköldsvik, där den första Landsbygdskonferensen Höga Kusten arrangerades för tio år sedan. Landsbygdsfrågorna är högaktuella och i Örnsköldsvik arbetar man för en bygd och stad i balans, därför känns det extra roligt för arrangörerna att välkomna deltagare till 10-årsjubileum, där Örnsköldsvik än en gång står som värd för konferensen.

För mer info och anmälan (senast 31.5) se webbplatsen ornskoldsvik.se.

Uppdaterat program för Landsbygdsriksdagen på Åland – smygstart med middag på Smakbyn

Den 5 oktober håller Hela Norden ska leva håller sitt årsmöte på Åland. De firar dessutom 10 år som förening i år, eftersom den konstituerades under Landsbygdsriksdagen 2008 i Mariehamn. Med anledning av detta smygstartar vi Landsbygdsriksdagen med en trevlig middag på Smakbyn tillsammans med Michael Björklund.

5.10 Nordisk afton (smygstart på Landsbygdsriksdagen)

18.00             Buss från Mariehamn till Smakbyn, Kastelholm
Rundtur med Michael ”Micke” Björklund
Åländsk två rätters middag på Smakbyn
Musikunderhållning, Dexter med vänner
Buss tillbaka till Mariehamn ca 23.00

Workshop för mikroföretagare på landsbygden

Vill du bidra med dina idéer och tankar om entreprenörskap och hjälpa till att ta fram ett spännande projekt för mikroföretag inom kreativa och kulturella näringar/gårdsbutik/natur-och kulturturism på landsbygden i Österbotten och i Västerbottens län? Är du nyfiken på att längre fram ingå i ett projekt för att hitta nya kunder, nya affärssamarbeten och nätverk för dina produkter och tjänster på andra sidan Kvarken och i Österbotten?

Då är du välkommen att delta i en workshop i Umeå den 29-30 september för att dela med dig av dina behov och utvecklingsidéer! Under en och en halv dag får du träffa företagare från Västerbotten och Österbotten, där Föreningen Norden-informationskontoret står för konferenskostnad och boende under konferensen och du står för expertkunskapen och delger oss dina erfarenheter som mikroföretagare på landsbygden! En uppföljningsworkshop ordnas i Vasa den 10-11 november.

Nyfiken på Norden och samhälleligt företagande? – besök ”Kaffe Snack” på Landsbygdsparlamentet

”Kaffe Snack” med Annika Nordenstam och Ann-Sofi Backgren

Är du intresserad av Norden och att bygga kontakter till Norden? Annika Nordenstam från Nordiskt informationskontor i Umeå och med stort intresse av landsbygdsutveckling och landsbygdsutvecklingsprojekt finns på plats i Leppävirta. Kom och drick en kopp kaffe och fundera på nordisk samverkan och utbyte på Landsbygdsparlamentets ”Kaffe Snack” den 2 september.

Det unika i samhälleligt företagande (gemenskapsföretagande i Sverige) är att man, utöver de affärsmässiga målen, även har sociala och samhälleliga mål. De allokerar resurser genom att kombinera affärsverksamhet med offentlig finansiering och ideella insatser, en affärsmodell som ofta har en nära relation till den offentliga sektorn, men existensen är framför allt beroende av lokalt engagemang och ansvarstagande.

Invandrarpar blåser liv i småbutiker på svenska landsbygden

Tawfik Ghosheh har entreprenörskapet i ryggraden, för på annat sätt kan det nog inte beskrivas. När han kom till Sverige från Israel 2001 placerades han på en SFI-kurs. Det kliade dock allt för mycket i affärsfingrarna, så han hoppade av. Han och hustrun Hanaa köpte en liten butik i Sölvesborg istället. Tawfik kunde bara några ord svenska, men det gick jättebra. De fräschade upp butiken och bytte sortiment och på en månad hade de fördubblat omsättningen. Efter fyra månader köpte de en butik till.

Genom hårt arbete och ett lyhört entreprenörskap lyckades paret blåsa liv i flera nedlagda småbutiker – Holmsjö, Broakulla, Halltorp, Timmernabben, Fågelfors, Mariannelund och Silverdalen är bara några av de platser där de satsade. Efter hand har de sålt av delar av sitt butiksbestånd. Det är då ofta anställda som tagit över verksamheten. Nu driver de fem butiker och en mack på olika platser i Mellansverige.

Historien om svenska byn Gideå är som hämtad ur en manual för hur den moderna landsbygden kan utvecklas

Göran Domeij (till höger) är ordförande i Gideåbygdens ekonomiska förening. Här tillsammans med Thage G Peterson som överlämnat utmärkelsen Årets lokala utvecklingsgrupp.
Bildkälla: Hela Sverige ska leva

Byn Gideå i Örnsköldsviks kommun är en ort på knappt 300 invånare. Om inte Gideåbygdens ekonomiska förening, hade samlat upp ortens kraft och fått fart på servicen igen, kan man undra om bygden överlevt på sikt, skriver Land.se. Nu har föreningen mycket välförtjänt utnämnts till Årets lokala utvecklingsgrupp av Riskorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) och vunnit ära och 10 000 kronor. Berättelsen om Gideå och den ekonomiska föreningen är som hämtad ur en manual för hur den moderna svenska landsbygden kan utvecklas. Det började år 2010 när butiken höll på att gå i konkurs, men ortsborna gick in med pengar och fick köpa butiken av konkursförvaltaren. Tanken var att hitta en entreprenör som kunde driva butiken vidare, vilket lyckades och butiken är nu i drift sedan 2011. I augusti 2015 öppnades även macken, som varit stängd ett tag.

Lokalekonomisk analys – rapport om jämställdhet och kvinnor som entreprenörer på landsbygden

Det specifika uppdraget för denna rapport, Att lokalisera ekonomin: Lokalekonomiska analyser, snedställdhet, kvinnors företagande och hållbar landsbygdsutveckling, är att lyfta fram erfarenheter gällande jämställdhet och kvinnor som entreprenörer på landsbygden, såsom det framkommer i arbetet med lokalekonomiska analyser. Rapporten fokuserar på jämställdhet, hållbarhet och lokalekonomisk utveckling, utifrån de LEA(Lokalekonomisk analys)-processer som varit igång under 2011-2015. Social och ekologisk hållbarhet, i form av att lokalisera ekonominer, är i centrum. Under dessa år har uppskattningsvis över 2 000 personer konkret varit med på något sätt (stormöten, rapportskrivande, diskussioner, nätverksträffar, mässor, idésamtal, kommunmöten), och över 300 sidor rapporter har skrivits, samt därutöver 100 konstruktiva förslag och över 50 genomförda aktiviteter. Detta är bara toppen på isberget, för alla de ringar på vattnet som skapats är också viktiga att inkludera i ett försök till sammanfattning av de effekter som LEA skapat.

Innovationspolitiken bör även vara landsbygdsorienterad!

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) håller som bäst på och förnyar sina hemsidor. Under bloggsidan finns en text av specialsakkunnig Ann-Sofi Backgren på IDNET och innovationer på landsbygden. Här skriver Backgren bl.a. om att landsbygden har en potential som ännu långt är outnyttjad. Genom nya grepp och piloteringar kan olika aktörer på landsbygden genom sin verksamhet bidra till att testa nya koncept, vilket kan göras inom ramen för den platsbaserade politiken med fokus på innovationer, entreprenörskap och entreprenöriellt tänkande. Hela blogginlägget finns här under:

Innovationer på landsbygden?!

EU 2020-strategin har satt som mål att göra Europa mer konkurrenskraftig. Detta skall ske i form av bland annat smart specialisering, innovationer och kunnande. Även Nordiska Ministerrådet har i sin strategi lyft fram ”det innovativa Norden” som fokusområde.

Det perifera samhället måste själv ta tag i sin framtid

Bildkälla: Wikimedia Commons

Under 1990-talet introducerades olika former av kontrakts- och marknadslösningar, som delvis ersatte den traditionella hierarkiska, byråkratiska förvaltningsmodellen. Den här utvecklingen ledde i sin tur till en övergång från government till governance, vilket betyder att även den andra och tredje samhällssektorn inbjöds att delta i planeringen av samhället genom olika former av samarbeten, t.ex. Leader-programmet, som lyckats engagera en mångfald av aktörer till att samarbeta för utvecklingen av den egna hembygden. Den finländska staten verkar nu åter gå in för en starkare styrning, mer government, vilket främst motiveras av behovet av större förvaltningsenheter och av att governance-systemet gett upphov till organisationer som ligger utanför direkt demokratisk kontroll, men det ligger också nära till hands att misstänka att government-vändningen är ett svar på en allmän uppfattning på statlig nivå, att styrningen av samhällsutvecklingen varit på väg att falla staten ur händerna.

Engagemang och entreprenörsanda håller byn Tolg levande

Ungefär trettio kilometer norr om Växjö ligger Tolg, en socken som breder ut sig över storslagna granskogar, sjöar och betesmarker, men befolkas bara av 550 personer. Det lär en gång ha bott 2 000 människor där. Men även om befolkningsantalet har sjunkit sedan dess, är det inte alls en utflyttningsbygd, utan hit vill unga drivna människor med drömmar om ett annat sätt att leva flytta. En av dem är Maja Söderberg som utvecklat mobilsamåkning.se (Landsbygdsnätverkets pris för Årets Landsbygdsinnovation 2011). På hemsidan fyller man i varifrån och vart man vill åka. Systemet hjälper sedan till att matcha önskemålen med dem som har lagt in var de skall köra. Hemsidan öppnade för ett och ett halvt år sedan, och i dag har tolgborna samåkt över 42 000 kilometer, vilket är mer än ett varv runt jordklotet. Konceptet sprider sig nu till andra orter i Sverige.